När kvinnorna tog över handelsboden

I gamla tider fick man endast bedriva handel i städerna, men 1846 blev det tillåtet att öppna affärer på landsbygden. Lanthandlare växte nu upp som svampar ur jorden, och även de minsta byar fick en handelsbod. Men med första världskriget kom beredskapstiden som fick köpmännen att lämna verksamheten i handelsboden och i deras frånvaro fick oftast deras hustrur axla rollen som handlare.

Relaterad läsning: Hundraårig lanthandlartradition i Finnerödja, Den okända kunden, Om synen på handel, Handel på öppen yta, Självförtjäning – En revolution utan motstånd, EPA – ett varuhus för alla, Beslutet som gjorde ICA störst, Aktiebolaget som organisationsform växer fram

Centralt innehåll

  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1)
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1a2)
  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. (Samhällskunskap 1a1)
  • Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Företagsekonomi 1)
  • Arbete med service vid försäljning av olika slags produkter och tjänster.
  • Säljarens arbetsuppgifter i olika branscher och service i olika typer av verksamheter.
  • Attityder och värderingar i servicesituationer.
  • Verbal och ickeverbal kommunikation samt olika kulturella kommunikationsmönster.
  • Förhållningssätt och hur man agerar i olika kund- och servicesituationer.
  • Grundläggande servicekoncept, funktioner och begrepp samt betydelsen av god kundservice. (Servicekunskap)
  • Attityder, värderingar och förhållningssätt samt kundpsykologi och kroppsspråk.
  • Sälj- och kundpsykologi, olika kundtyper och segmentering av marknaden.
  • Kulturella skillnader i försäljningsteknik. (Personlig försäljning 1)
  • Branscher, centrala yrken och arbetsuppgifter inom handels- och tjänstesektorn.
  • Handelns och tjänsternas roll, funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
  • Servicekoncept, affärsmodeller och konsumtionstrender
  • Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handels- och tjänstesektorn. (Branschkunskap inom handel och administration)

Instuderingsfrågor

  1. Vilka brukade driva handelsbod förr i tiden?
  2. Nämn en kvinnlig pionjär som drog igång sin egen butik redan 1916?
  3. På vilket sätt var Hakonbolagets verksamhet förmånligt & vad gjorde denna pionjär för att stötta bolaget?
  4. Hur mottogs man som ensam kvinna av stämmorna?
  5. Vilken påverkan fick första världskriget på verksamheten?
  6. Vad innebär det att driva en handelsbod?
  7. Hur blev fru Isaksson insatt i arbetet?
  8. Vad visade Elsa Thörns kassa- och inventeringsböcker?

 Diskussion

  • Diskutera Evas rädsla för ”att stå inför kunderna”. Kan man öva upp detta och vad tror ni man behöver lägga fokus på för att komma över sin osäkerhet? 

Fördjupning Servicekunskap/ Personlig försäljning/ Branschkunskap inom handel och administration/ Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi

Servicekunskap:

  • Redan på 1920-talet ökade skattenivåerna för höginkomsttagare, när sedan Socialdemokraterna tillträdde minskades överklassens köpkraft ytterligare. Detta slog hårt mot varuhuset Nordiska Kompaniet som därför tvingades vända sig mot ett nytt kundsegment: övre medelklassen. Undersök varför NK-personalen såg detta som ett problem.

På damavdelningen gick genus före ekonomi under 1950-talet, och ingen man släpptes in i provhytterna. Ur NK:s bildarkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Aktiebolaget:

  • Hildur Burman köpte en aktie i Hakonbolaget redan 1922. Och kvinnor hade en betydelsefull plats som butiksägare redan tidigt – från »beredskapsfruarna« till trotjänaren Elsa Thörn. Ta reda på hur och när aktiebolaget som organisationsform växer fram.

Kiosken: 

  • Ett fotografi ur våra arkiv på en kiosk med innehaverskan Fru Hilma Lindblom år 1922 på Karl XII:s torg, Kungsträdgården, Stockholm. Se filmklippet nedan och svara på frågorna:
  1. Vilka drev oftast kiosker på den här tiden?
  2. Vad sålde kiosken mest av?
  3. Vilken lyxvara såldes i Hilmas kiosk?

Lanthandelns historia: 

  • Förr kom kunderna till lanthandeln för allt de behövde: livsmedel, skor, färg, bränsle, kläder, verktyg och så vidare. Detta kompletta erbjudande har en del butiker ute i landet fortsatt med i konkurrens med stora handelsplatser och köpcentrum. Undersök hur ICA Nära-butik i Finnerödja, som kallas ”Carlssons” i folkmun, har funnits i över 100 år och fortfarande är verksam.

Tre generationer Carlssons i Finnerödja. Från vänster: Frida, dotter till Susanne, som står till höger om henne, Jesper och Christina.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *