När överskottsbutiker blev på modet

Under 1960- och 70-talen blev militära jackor och kappor omåttligt populära. I Sverige inhandlade modemedvetna dessa på överskottsbutiker drivna av Försvarets Fabriksverk, FFV.

Relaterad läsning: Militärindustri med aviga och räta, MEA – från uniformer till mode, NK:s personal får en gasskyddsutbildning, Nylonstrumpan skapar lång kö, Det militärindustriella komplexet grundläggs, Från Mah-Jong till Vamlingbolaget

Centralt innehåll

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.
  • Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser.
  • Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar.
  • Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur. (Historia 2b – kultur)
  • Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, digitalisering, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna.
  • Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1b)
  • Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. (Samhällskunskap 2)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
  • Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
  • Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion. (Design 1, 2)

Instuderingsfrågor

  1. Varför behövde Sveriges beredskap rustas upp?
  2. Vad föreslog försvarsminister Per Anders Sköld?
  3. Vad ansvarade KKV och FFV för?
  4. Vad hände med det militära överskottet efter freden 1945?
  5. Vilka subkulturer använde militärkläder i Sverige?
  6. Vilken annan typ av överskottsförsäljning fanns hos FFV?
  7. Vad inträffade år 1979 och vad innebar det?
  8. Vad etablerades genom försäljningen av Uddevallavarvet?
  9. Vilken svensk varuhuskedja går i FFV:s fotspår i dag?

Diskussion

  • Se klippet nedan ur SVT:s Öppet arkiv: ”Landet runt” från 10/4 1970 och diskutera hur den svenska mode- och klädkulturen ser ut i dag.

Skärmdump: Ur ”Landet runt” 10/4 1970: Sven Melander rapporterar från Förenade fabriksverken i Kävlinge, försvarets, televerkets och liknande institutioners överskottslager, om en storbeställning från Paris av 100.000 kappfoder. Källa SVT:s Öppet arkiv.

Fördjupning Entreprenörskap/och företagande/ Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Design

Militärindustri med stickning:

  • Driftiga entreprenörer i Halland skapade under stormaktstiden en stickindustri som försåg svenska armén med strumpor. När krigen var över tog andra kunder vid, och från 1600-talets stickande går det trådar långt in i vår tids textilindustri och hemslöjd. Undersök hur denna utvecklingsprocess såg ut.

Det var länge sedan stickning hade militärstrategisk betydelse i Sverige, men nog är det ett hantverk värt att vårda. Här syns ett försök att uppmärksamma stickningens betydelse, nämligen stickningstävling på Barnens Dag år 1959.

Fördjupning Design/ Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi

MEA – från uniformer till mode:

  • Militär Ekiperings aktiebolaget, ofta förkortat MEA, var vid grundandet 1883 exakt det som namnet antyder; ett företag från vilken militärer kunde beställa sina uniformer och andra persedlar via postorder. Ta reda på hur MEA kom att bli ett varuhus i Stockholm med elegant mode i fokus.

En anställd på MEA håller upp en hjälm och skärmmössa – en del av varuhusets mer militära produkter. Bilden kommer från MEA:s historiska arkiv på Centrum för Näringslivshistoria.

När NK:s personal gick gasskyddsutbildning: 

  • Mellan åren 1938 och 1939 fick personalen på Nordiska Kompaniet ta del av nya förhållningssätt och säkerhetsföreskrifter för att klara flygangrepp och gasattacker. Varuhuset byggde därmed skyddsrum och personalen fick en gedigen gasskyddsutbildning. Undersök hur personalen utbildades med gasmasker köpta på MEA – Militär Ekiperings aktiebolaget.

Gasskyddsutbildning. Sekreterare Ekerot från Röda korset demonstrerar för en av de två parallellkurserna på NK år 1939. Ur NK:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Dela med dig av dina tankar