När svenska köpmän handlade med Island

Handelskompaniernas betydelse för Sverige har beskrivits i många sammanhang. Det Ostindiska kompaniet är det mest välkända. Men det fanns tidigare kompanier – till exempel det isländska.

Relaterad läsning: Skottarna i Lilla London, Ostindiska Kompaniet, Nya Sverige-kolonin – stormaktstidens högriskföretag, Sillen banade väg för konserven, Från silke i Birka till H&M i Shanghai – om de svensk-kinesiska affärsförbindelsernas historia, Justus och Carl Tranchell, William Chalmers

Instuderingsfrågor

  1. Var och när etablerades ett Islandskompani?
  2. Varför kom det till?
  3. Vad försågs Island med i utbyte?
  4. Vad lovade svenska köpmännen att de skulle förhålla sig till?
  5. Vilka stora utmaningar hade Islandskompaniet?
  6. Vad blev inte så populärt i Köpenhamn och varför?
  7. Vad inträffade år 1619?
  8. På vilket sätt gjorde Islandskompaniet ett varaktigt avtryck i Malmö?
  9. Vilken roll kom svenska snilleföretag att spela?
  10. Hur är handeln mellan Sverige och Island i dag?

Diskussion

Pågens gifflar:

Fördjupning Historia/ Branschkunskap inom handel och administration/ Entreprenörskap/ och företagande/ Företagsekonomi/ Samhällskunskap/ Internationell ekonomi/ Internationella relationer

Ostindiska Kompaniet och skottarna i ”Lilla London”:

  • 1731 bildades det svenska Ostindiska kompaniet som blev mycket framgångsrikt. Bland grundarna fanns svenska, holländska och brittiska handelsmän. Undersök vem som låg bakom Ostindiska kompaniet och varför han var från Skottland.
  • Göteborg har fått epitetet ”Lilla London” på grund av det starka brittiska inflytandet i stadens historia under 1700-talet och början av 1800-talet. De flesta britter som invandrade till Sveriges andra stad var dock inte engelsmän utan skottar. Undersök hur dessa skottar kom att prägla Göteborgs näringsliv.

Porterskylt från 1930-talet. Period: 1930-talet Deponent: Carlsberg Sverige Motiv-ID: BAF000083

Från silke i Birka till H&M i Shanghai:

  • Den första guldåldern för svensk-kinesiska affärer inföll på 1700-talet. Då investerades vinsterna i ett Sverige som var i stort behov av modernisering. Sedan dess har det funnit en lång kontinuitet av affärsrelationer mellan de båda länderna. Undersök de svensk-kinesiska affärsförbindelsernas historia.

Deponent: Ericsson/Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Motiv-ID: LM007103

Sillens historia:

  • På den svenska marknaden var Islandssillen under många decennier ett starkt varumärke, något som fortsatt lever kvar. Att konservera själva sillen har man gjort länge men i dag har konserver inte samma goda klang som färskvaror, men när konservburken kom var det en revolution i en värld utan kylskåp. Undersök hur sillen banade väg för konserven.

Classic fiskkonserver. Ur Arvid Nordquists arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Nya Sverige-kolonin:

  • ”En koloni ska löna sig! Varför annars besvära sig med att starta den?” De rent företagsekonomiska ambitionerna gällde även Nya Sverige, vårt lands försök under 1600-talet att få in en fot i Nordamerika. Undersök varför detta blev stormaktstidens högriskföretag.

Ett möte mellan svenskar och lokalbefolkningen i kolonin Nya Sverige.

Centralt innehåll

  • Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön.
  • Kulturens betydelse för affärskontakter mellan företag i olika länder.
  • Drivkrafter bakom och effekter av olika handels- och valutapolitiska ingrepp i internationella handelsrelationer. Finansiella marknader i den internationella ekonomin.
  • Global resursfördelning. Relationen mellan produktionskostnader i olika delar av världen och företagens lokalisering och internationella handel. Förklaringar till uppkomsten av transnationella företag. (Internationell ekonomi)
  • Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen. (Internationella relationer)
  • Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
  • Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *