Det mest tydliga tecknet på att marknadslogiken sågs som framtiden, var det riksdagsbeslut om näringsfrihet som antogs av riksdagen den 18 juni 1864. Då avskaffades skråväsendet helt, även i städerna. Samtidigt försvann burskapstvånget, mästarskapstvånget och tvånget att tillhöra en förening.
Relaterad läsning: Skråväsendet avskaffas 1846, De vågade, vann och visade vägen
Centralt innehåll
- Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
- Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Företagsekonomi 1)
Instuderingsfrågor
- Vad försvann i och med lagen om näringsfrihet?
- Vilka skillnader fanns det mellan män och kvinnor när det gällde rätten att starta och driva företag?
- Hur kunde en uppfinnare skydda sina uppfinningar mot plagiat?
- Vad innebar Pariskonventionen?
- Hur låg tid gällde ett patent som längst?
Diskussion
Vilka negativa effekter tror ni att lagen om näringsfrihet gav upphov till?
Fördjupning Samhällskunskap
Undersök hur samhällsekonomin påverkades i och med införandet av den nya lagen.
Fördjupning Företagsekonomi
Vad innebar det för företagen i Sverige när skråväsendet avskaffades?
Dela med dig av dina tankar