Näringsfriheten 1864

Det mest tydliga tecknet på att marknadslogiken sågs som framtiden, var det riksdagsbeslut om näringsfrihet som antogs av riksdagen den 18 juni 1864. Då avskaffades skråväsendet helt, även i städerna. Samtidigt försvann burskapstvånget, mästarskapstvånget och tvånget att tillhöra en förening.

Relaterad läsning: Skråväsendet avskaffas 1846, De vågade, vann och visade vägen

Centralt innehåll

  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
  • Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. (Företagsekonomi 1)

Instuderingsfrågor

  1. Vad försvann i och med lagen om näringsfrihet?
  2. Vilka skillnader fanns det mellan män och kvinnor när det gällde rätten att starta och driva företag?
  3. Hur kunde en uppfinnare skydda sina uppfinningar mot plagiat?
  4. Vad innebar Pariskonventionen?
  5. Hur låg tid gällde ett patent som längst?

Diskussion

Vilka negativa effekter tror ni att lagen om näringsfrihet gav upphov till?

Fördjupning Samhällskunskap

Undersök hur samhällsekonomin påverkades i och med införandet av den nya lagen.

Fördjupning Företagsekonomi

Vad innebar det för företagen i Sverige när skråväsendet avskaffades?

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *