Näringsfriheten är över 150 år

En näringspolitisk revolution ägde rum den 18 juni 1864 på slottet, under en konselj i närvaro av Kung Karl den femtonde. Då undertecknades förordningen om utvidgad näringsfrihet som bestämde att »enhvar svensk man och kvinna fick starta och driva företag uti konungariket Sverige«.

Relaterad läsning: Skråväsendet, Skråväsendet avskaffas, De vågade, vann och visade vägen, Näringsfriheten införs, Johan August Gripenstedt, Johan August Gripenstedts återkomst, Kvinnornas intåg i tjänstemannasektorn, Vad ansåg reformens motståndare?, När bryggerskorna organiserade sig, Den liberala författaren: Emelie Flygare-Carlén, Carl Jonas Love Almqvist – Lefve friheten!, Sofia Gumaelius – the Lady of the Press, Augusta Lundin, Uppfinnaren Amalia Eriksson

Relaterad film: När Sverige blev rikt

Poddavsnitt: Mannen ni kan tacka för företag

Centralt innehåll

Historia 1a1, Historia 1a2, Historia 3, Historia 2b-kultur, Samhällskunskap 1a1, Samhällskunskap 1a2, Företagsekonomi 1, Företagsekonomi 2, Internationell ekonomi, Entreprenörskap, Entreprenörskap och företagande, Branschkunskap inom handel och administration,Teknik 1, Industriell design 1, Svenska 1, Litteratur   (Skolverket.se)

Fördjupning Samhällskunskap/ Historia/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap och företagande/ Teknik/ Branschkunskap inom handel och administration

Hur blev Sverige rikt?

• I tre delar får vi följa Sveriges utveckling från 1800-talets fattiga jordbruksland, över snilleuppfinnarna och de industriella succéerna, fram till 1970-talet. Undersök hur det gick till när Sverige blev rikt i filmklippen nedan:

Vad ansåg reformens motståndare?

• De som vände sig mot näringsfrihetsreformerna 1864 kom från skilda samhällsskikt. Undersök hur hantverkare oroades över ökad konkurrens och andra över lanthandelns fördärvliga inflytande.

Den farliga lanthandeln skulle få fritt fram, menade näringsfrihetens motståndare. Den skulle kunna släppa lös en flod av onödig konsumtion —exempelvis socker, som fortfarande var dyrt. Och vilka garantier fanns att handelsbodar inte blev centra för illegal sprithantering? Kommers på landsbydgen var dessutom ett hot mot städernas butiker. Foto av brännvinsflaska som tillhört just en lanthandlare, Upplandsmuseet. Foto av sockertoppen, Centrum för Näringslivshistoria.

Hantverket överlevde näringsfriheten:

• När skråväsendet avskaffades rämnade hantverkarnas sociala skyddsnät. Att hantverket inte dog ut har vi facit på, men hur lyckades det klara den fria konkurrensen och den sociala utsattheten?

Stuckatör H.G. Larsson på firma August Comte, S:t Eriksgatan i Stockholm. Källa: Stockholms Stads Hantverksförenings bildarkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Entreprenörskap/ och företagande/ Internationell ekonomi

150 år av Näringsfriheten en film i 4 delar:

Del 1. Mannen bakom Näringsfrihetsreformen:

• Under andra hälften av 1800-talet skedde stora förändringar i Sverige och 1864 infördes näringsfriheten. Alexander Husebye och Per T Ohlsson berättar hur det gick till i detta första program av fyra. En av de drivande personerna bakom bland annat näringsfriheten var finansministern i dåvarande ministären; Johan August Gripenstedt. Ta reda på hur Gripenstedt lägger grunden till Sveriges välstånd.

Fördjupning Internationell ekonomi/ Företagsekonomi/ Branschkunskap inom handel och administration/ Samhällskunskap/ Historia/ Entreprenörskap/ och företagande 

Del 2. Handeln växer explosionsartat med Näringsfriheten: 

• Innan näringsfriheten infördes 1864 var handel med varor reglerade till ett fåtal platser. Alexander Husebye och Lena Andersson-Skogh tillsammans med Mats Larsson berättar om Sverige före 1864 och efter. Ta reda på vad som hände i den svenska ekonomin före, under och efter näringsfriheten.

Fördjupning Teknik/ Internationell ekonomi/ Industriell design/ Entreprenörskap/ och företagande/

Del 3. Hur Sverige blev en industrination på en global marknad:

• I dag är det inget speciellt med telefonen eller mobilen, men för hundra år sedan var den en del av en ny utveckling som började med ett svenskt snilleföretag, Ericsson, som snabbt kom att internationaliseras. Alexander Husebye fortsätter berätta tillsammans med Ronald Fagerfjäll och Göran Ahlström. Undersök hur våra tekniska snillen satte Sverige på kartan.

Fördjupning Historia 3, Historia 2b – kultur, Litteratur, Svenska

Del 4. Även litteraturen och konsten påverkades av näringsfriheten:

• Näringsfrihet var också en förutsättning för den borgerliga kultur som tog stora steg in i samhällets mitt under slutet av 1800-talet. Alexander Husebye berättar mer tillsammans med Ulrika Knutsson och Lena Johannesson. I vår serie om näringsfriheten har vi nått fram till Stockholmsoperans entréhall. Hur påverkades den svenska kulturklimatet av näringsfriheten?

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Historia/ Svenska/ Litteratur/ Samhällskunskap

Den liberala författaren Emelie Flygare-Carlén:

• I hennes romaner ekar det liberala genombrottets ämnen, näringsfrihet, frihandel och skråtvång, adelns privilegier, kvinnans självständighet och myndighet. Undersök hur Emelie Flygare-Carlén skildrade samhället under näringsfriheten.

Ett ungdomsporträtt av Emilie Flygare-Carlén. Fredrik Böök & Otto Sylwan: Svenska litteraturens historia II Stockholm 1923, Norstedt.

Lefve friheten! Litteraturen och tidsandan 1830–1860:

• Jämför Emilie Flygare-Carlén med den radikale liberalen och författaren Carl Jonas Love Almqvist. Vilka likheter finner du?

Carl Jonas Love Almqvist. Källa: Wikimedia Commons.

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Samhällskunskap/ Historia/ Företagsekonomi/ Branschkunskap inom handel och administration

Kvinnors företagande under näringsfriheten:

• Vilken affärsidé höll Sofia Gumaelius företag flytande i mer än 100 år?
• Vad var entreprenören Augusta Lundin först med?
• Hur kommer det sig att den svenska uppfinnaren Amalia Eriksson fick starta eget innan näringsfrihetsreformen klubbades igenom?

Amalia Eriksson (i prickig blus) fick den 22 juli 1915 besök av prins Carl (längst fram till höger), prinsessan Ingeborg och deras döttrar Margaretha, Märtha och Astrid. Bild från Grenna Museum/Historisk Bildbyrå.