Näringsfriheten lyfte Sverige

Den 18 juni 1864 träder en ny lag i kraft som skulle förändra Sverige i grunden. 1864 års näringsförordning innebar nästan fullständig frihet för män och kvinnor att bedriva näringsverksamhet, alltså handel och företagande.

Relaterad läsning: SkråväsendetSkråväsendet avskaffasDe vågade, vann och visade vägenNäringsfriheten införsJohan August GripenstedtJohan August Gripenstedts återkomst, Vad ansåg reformens motståndare?När bryggerskorna organiserade sigDen liberala författaren: Emelie Flygare-CarlénCarl Jonas Love Almqvist – Lefve friheten!Sofia Gumaelius – the Lady of the PressUppfinnaren Amalia Eriksson, Wilhelmina Skogh var pionjären som blåste nytt liv i svensk turistindustri, Peder Herzog, bokbinderi Esselte, 1862,

Instuderingsfrågor

  1. Vad innebar Näringsfrihetsförordningen för 1800-talets Sverige?
  2. Hur såg det ut tidigare med handeln i landet innan Näringsfriheten?
  3. Vilka hinder fanns trots denna nya lag 1864?
  4. Vad hände under 1848?
  5. Vilket förslag kom Johan August Gripenstedt med?
  6. Vilka exempel finns på driftiga entreprenörer under denna tid?
  7. Vem var Amalia Eriksson och hur var  såg hennes entreprenöriella resa?
  8. Vem var Axel Johnson och hur såg hans entreprenöriella resa?
  9. Vem var Peder Herzog och hur såg hans entreprenöriella resa?
  10. Vem var Wilhelmina Skogh och hur såg hennes entreprenöriella resa?

Diskussion

Polkagrisens upphovskvinna – Amalia Eriksson:

  • I dag lever Amalia Erikssons arv och verksamhet vidare i Gränna. Besök företaget Grenna Polkagriskokeris hemsida och fördjupa er i dess historia. Diskutera hur ni tror Amalias entreprenöriella resa hade sett ut i dag, 150 år efter att näringsfrihetsreformen klubbades igenom.

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Historia/ Samhällskunskap/ Företagsekonomi/ Branschkunskap inom handel 

Tiden före Näringsfriheten = Skråväsendet:

  • Skråväsendet, ett tyskt regleringssystem, hade importerats till Sverige och på allvar börjat införas i Stockholm under 1400-talet. Undersök vad denna typ av ordningssystem innebar i praktiken.

Skråordningarna för murare och vindragare. Period: 1300-tal, Stockholm.

Näringsfriheten genomförs 1864:

  • Det mest tydliga tecknet på att marknadslogiken sågs som framtiden, var det riksdagsbeslut om näringsfrihet som antogs av riksdagen den 18 juni 1864. Då avskaffades skråväsendet helt, även i städerna. Samtidigt försvann burskapstvånget, mästarskapstvånget och tvånget att tillhöra en förening. Ta reda på vad som mer infördes i samband med den nya reformen.

Lagen om näringsfrihet från 1864, som gav ”ehnvar man och kvinna i Sverige” rätten att driva företag.

Mannen bakom näringsfriheten:

  • Det är över 150 år sedan näringsfrihet infördes i Sverige. 1864 kom den förordning som slog fast allas rätt att bedriva handel och produktion. Bakom denna reform låg en av Sveriges främsta statsmän – någonsin. Finansministern Johan August Gripenstedt, som ägnade sin politiska gärning åt att modernisera Sverige. Undersök vem Johan August Gripenstedt var och hur han lyckades med sin vision.
Johan August Gripenstedt i mitten av bilden, sittandes Bildkälla: Kungliga biblioteket.

Johan August Gripenstedt i mitten av bilden, sittandes Bildkälla: Kungliga biblioteket.

Kvinnors företagande från 1850-talet och framåt:

  • Stockholm är överbefolkat, smutsigt och fattigt. Hög dödlighet slår hårt mot männen, och kvinnorna får nu tillträde till arbetsmarknaden på ett annat sätt än tidigare. En boom som bidrar till att de under andra halvan av 1800-talet till sist får näringsfrihet. Undersök hur kvinnor blev företagare.

Arbetare vid Münchens bryggeri, ca 1900-tal. Bild ur Carlsberg Sveriges historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Wilhelmina blåste nytt liv i svensk turistindustri:

Wilhelmina Skogh var pionjären som revolutionerade både hotell- och restaurang-branschen.

Peder Herzogs bokbinderi som senare blev Esselte:

Peder Herzog. Fotoalbum Gunilla Palmstierna-Weiss, ev hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll

  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
  • Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
  • Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse.
  • Affärsplanens innehåll och uppbyggnad. I samband med det användning av grundläggande metoder för marknadsundersökning, omvärldsanalys och omvärldsbevakning. Finansieringsfrågor. (Entreprenörskap och företagande)
  • Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
  • Mediers och informationsteknikens roll i samhället. Deras möjligheter att påverka människor och samhällsutvecklingen samt de möjligheter de ger människor att påverka. (Samhällskunskap 1a1, 1a2)
  • Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
  • Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
  • Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
  • Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik. (Teknik 1)
  • Handelns funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
  • Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handel och service, däribland handelns digitala transformation.
  • Konsumtionstrender historiskt och i nutid samt ekonomiska, kulturella, psykologiska och sociala faktorer bakom konsumtionstrender. (Branschkunskap inom handel)
  • Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2,1b)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *