Mitt under första världskriget invigs Sveriges första riktiga varuhus – NK i Stockholm. Varuhuset speglade på olika sätt det moderna samhället. Det var ett palats, nästan ett sagoslott, där mycket var möjligt. Här blev konsumtionen inte bara en nödvändig vardagsrutin, utan en livsstil och ett nöje.
Relaterad läsning: NK – invigning av Sveriges riktiga varuhus, Det nya sättet att handla – nöje eller nytta?, NK:s grundare Josef Sachs, NK under Josef Sachs, Den okända kunden – NK:s invit till medelklassen, NK-skolan: undervisning på arbetstid, NK:s personal gasskyddsutbildas, EPA – ett varuhus för alla, Varuhusen växer fram, När Domus dominerade centrum, Svenskt tillmötesgående av nazistiska ariseringskrav, När varuhusen hade kris, Gör det själv! Här är självbetjäningsbutiken, När snabbköpen kom till byn
Relaterad film: En stad i staden: Vardag i varuhuset (1937)
Centralt innehåll
Historia 1a1 och 1a2, Samhällskunskap 1a2, Företagsekonomi 1 och 2, Entreprenörskap, Entreprenörskap och företagande, Ledarskap och organisation, Branschkunskap inom handel och administration, Personlig försäljning, Affärsutveckling och ledarskap, Servicekunskap
Se på kortfilmen: En vardag i varuhuset (1937)
Filmen gjordes som en hyllning till NK:s grundare Josefs Sachs i samband med hans avgång. Följ med i en vandring i varuhuset där ”allt under ett tak” är mottot.
- Undersök vad Nordiska Kompaniet hade att erbjuda och ta även reda på hur företagskulturen på NK var under 1930-talet.
Fördjupning Ledarskap och organisation/ Entreprenörskap/ och företagande/ Företagsekonomi
NK-skolan:
NK:s grundare Josef Sachs var en omtyckt företagsledare och en sann visionär. Redan under början av 1910-talet ville Josef höja detaljkårens status och startade då den berömda NK-skolan som gav personalen mellan 16 – 18 år gratis undervisning under arbetstid.
Fördjupning Ledarskap och organisation
Klädkoden – en del av organisationskulturen:
- Undersök hur klädkoden var för de anställda på Nordiska Kompaniet under 1940-talet. I personalhandboken NK-vett och NK-sätt fick personalen vägledning i varuhusets organisation och system, dess geografi och dess dagliga liv och arbetsrutin.
Anställda på NK iklädda likadana kläder; mörk kjol, vit skjorta med rutig rosett kring halsen och mörk mössa med NK-emblem. Herrvecka, april 1948. Foto: Erik Holmén.
Fördjupning Ledarskap och organisation, Marknadsföring/ Entreprenörskap/ och företagande/ Affärsutveckling och ledarskap/ Branschkunskap inom handel och administration/ Servicekunskap
Intern kommunikation:
- Sachs insåg snart att bästa sättet att kommunicera internt med sina anställda var att skapa en personaltidning, som fick namnet Kompanirullan, eller Rullan i folkmun. Där skrev han till sina anställda. Personalen fick även de skriva artiklar etc. om ämnen som berörde verksamheten, detta stärkte den så kallade NK-familjen. Undersök hur NK-personalen fick en gasskyddsutbildning i början av andra världskriget.
Gasskyddsutbildning. Sekreterare Ekerot från Röda korset demonstrerar för en av de två parallellkurserna på NK år 1939. Ur NK:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
- NK sörjde för sina anställda i högre grad än andra företag redan från starten 1902 (då de låg vid Stureplan i Stockholm). Josef och hans son och efterträdare Ragnar Sachs samt NK-ledningen gick ofta steget före lagstiftarna. Tanken var enkel: Om NK satsar på de anställda satsar de anställa på NK. Undersök hur företaget tog hand om sin personal och vad det innebar att vara medlem i den stora NK-familjen.
Lekskola för barn till anställda på NK:s möbelverkstäder i Nyköping. Ur NK:s bildarkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
- Josef Sachs grundande även lågprisvaruhuset EPA – Enhetsprisaktiebolaget. Undersök vad introduktionsfilmen för ny EPA-personal innehöll:
Fördjupning Branschkunskap inom handel och administration/ Servicekunskap/ Samhällskunskap/ Affärsutveckling och ledarskap/ Historia
Varuhusen i Sverige:
- Varuhustanken började utvecklas i samband med industrialiseringen vid mitten av 1800-talet i både USA och Frankrike. Kring sekelskiftet 1900 slog varuhusen igenom på bred front i ett stort antal storstäder. Undersök hur varuhusen växer fram.
- Domus dominerade centrum. Under 1960-talet spred sig karaktäristiska Domusvaruhusen i sällan skådad takt i Sveriges städer. Med Domus ville den kooperativa rörelsen erbjuda allt under ett tak. Ta reda på hur Domus dominerade centrum.
Självbetjäning – en revolutionerande butiksutveckling:
- Att livsmedelsbutikerna ser ut som de gör i dag beror på en rad samverkande händelser över tid, som sammanslagning av butiker till kedjor, lanthandelsdiskens avskaffande och förbättrade möjligheter till import. Undersök hur det gick till när snabbköpen kom till byn.
Bildkälla: Stenbergs bilder, ur ICA:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
När varuhusen hade kris:
- På 35 år har antalet svenska varuhus minskat från 368 till 77. EPA, Tempo och Domus är alla namn som tillhör historien – och NK driver numera sina varuhus som gallerior. Undersök när och varför varuhusen hamnade i kris.
- Rekonstruktioner och konkurser drabbar näringslivet hårt under Coronakrisen. Undersök hur dagens NK-ägare och finansmannen Fredrik Lundberg samt Vd Henrik Andreasson stöttar småbutikerna i varuhuset.
Finansmannen Fredrik Lundberg är NK-ägaren Hufvudstadens styrelseordförande. Bildkälla: Dagens Industri.
Dela med dig av dina tankar