På resa i Tyskland 1940

Reseberättelser är något av det mest fascinerande man kan hitta i ett företagshistoriskt källmaterial. I Harald Mörcks skildring av Tyskland under andra världskriget får vi t.ex. höra om hur hans sällskap, istället för att söka sig ner i skyddsrummet, äter en elegant supé och beskådar Hamburgs bombning på andra sidan fönsterrutan.

Relaterad läsning: Direktörerna som trotsade nazisterna, Från kris till krig, Från revolutionsåren i Ryssland, Så agerar svenska företag i Ryssland, NK:s personal får en gasskyddsutbildning

Centralt innehåll

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. (Internationell ekonomi)
Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)

Instuderingsfrågor

Vilket företag arbetade Harald Mörck för?
Mellan vilka år var han VD åt detta företag?
Varför reste han tämligen ofta till Tyskland?
Vad är Mörcks åsikt om Wien?
Vad inträffade under Mörcks besök till Hamburg?
Hur beskriver han skyddsrummen i Hamburg?

Diskussion

Varför tror ni att Harald Mörck reste till Tyskland trots att det var krig, vad hade han och ICA att vinna på det?
Var det rätt av svenska företag att fortsätta sin handel med Tyskland efter det att Hitler tog över makten eller borde Sverige ha bojkottat Tyskland?
Vilken historisk nytta har vi av reseskildringar av det här slaget. Vad kan man få ut av dem?

Fördjupning Internationell ekonomi/ Företagsekonomi

Så agerar svenska företag under krig:

Undersök hur den svenska exporten till Tyskland såg ut under kriget. Vilka var de största handelsvarorna och hur länge pågick handeln med Tyskland?
Jämför detta med hur den svenska exporten till Ryssland ser ut i februari/mars år 2022 och vilken ställning svenska företag tog i landet när Ukraina invaderades.

Fördjupning Historia/ Internationell ekonomi/ Företagsekonomi

Nordiska Kompaniets filial i Ryssland under revolutionsåren:

Ta del av när NK-isten Herr Ohlson beskriver sina arbetsår i NK:s filial i Moskva och Sankt Petersburg under revolutionsåren.

Det var 1909, som jag kom till Ryssland första gången, till filialen i Petersburg. Redan 1913 flyttade jag till Moskva i samband med invigningen av nr nya affär där. Ja invigningen, det var en lysande fest på Moskvas elegantaste restaurant Eremitage – generalkonsul Sachs, hovmarskalken Printzsköld, justitierådet Hellner, som redan då var ordförande i styrelsen, och en mängd andra celebriteter kommo till Moskva med extravagn.

Utsikt över Moskva från Stora Teatern. Bild ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1931:3 (årgång 5) hos Centrum för Näringslivshistoria.

Nordiska Kompaniets personal gasskyddsutbildas under andra världskriget:

Mellan åren 1938 och 1939 fick personalen på Nordiska Kompaniet ta del av nya förhållningssätt och säkerhetsföreskrifter för att klara flygangrepp och gasattacker. Varuhuset byggde därmed skyddsrum och personalen fick en gedigen gasskyddsutbildning. Undersök denna utbildning och krigsberedskap på NK-varuhuset.

Gasskyddsutbildning. Sekreterare Ekerot från Röda korset demonstrerar för en av de två parallellkurserna på NK år 1939. Ur NK:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.