Raketostens historia

Tack vare den speciella förpackningen blev Raketosten en omedelbar succé. Men säg den framgångssagan som varar för evigt.

Relaterad läsning: Hur de svenska ostarna uppkom, Ulrika Eleonora Lindström skapade Västerbottensosten, De vågade, vann och visade vägen, Svensk Handel – Norins Ost, Fjällbrynt messmör, Distansplugga med Företagskällan: Mjölkens historia, Arvid Nordquists historiska hemsida, Arlas historiska hemsida, Ruben Rausing, Tetra och kartongmjölken, Den (o)hållbara förpackningen

Instuderingsfrågor

1. Hur framställdes raketosten och när skapades den?
2. Vem var först i norden med denna metod?
3. Varför kom raketosten att ses de den ”nya tidens ost”?
4. Vem stod bakom förpackningen?
5. Varför fördes inte raketosten i produktion igen?

Diskussion

Den (o)hållbara förpackningen:

• Hur såg förpackningar för matvaror ut i början av 1900-talet? Diskutera vilka för- och nackdelar ni tror att dessa hade i jämförelse med dagens förpackningar. Tips: ta gärna del av artikeln: Den (o)hållbara förpackningen.

Annons Keep on Yogging, Yoggi kiwawa, 1988-1989 . Bild: ur Arla Foods arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Företagsekonomi/ Historia/ Samhällskunskap/ Produktutveckling/ Teknik

Tetra och Ruben Rausing:

• Ruben Rausing (1895-1983) såg under sin studietid i USA 1920 några av de allra första självbetjäningsbutikerna och insåg vilka möjligheter som låg i dessa. Men han förstod också att de krävde helt andra metoder för att förpacka varorna. Undersök hur konsumentförpackningens fader: Ruben Rausing utvecklade sin innovativa uppfinning: Tetra Pak.

Ruben Rausing.

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Historia/ Företagsekonomi

Hur de svenska ostsorterna uppkom:

• Många av dagens svenska ostar leder sina rötter tillbaka till de svenska landskapsostarna. Andra uppkom vid misslyckade försök att imitera utländska ostsorter. Och historien börjar redan på 1200-talet. Undersök ostens historia.

Ostdisken hos AB Arvid Nordquist i Stockholm, 1930-tal. Här exponeras ostsortimentet på det mest fördelaktiga vis. LRF:s bildarkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Misstaget som blev en succé:

• Västerbottensost är en vällagrad grynpipig hårdost. Den skapades 1872 av mejerskan Ulrika Eleonora Lindström (1835-1892) på Gammelbyns mejeri i Burträsk. Undersök hur Västerbottensosten kom till via ett misstag.

Det finns än idag ingen bild på hur Ulrika Eleonora såg ut, men bilden ovan är en typisk bild av en mejerska från samma tid. Mejerskan på bilden hette Gerda Granberg och är en av dem som fick ärva det mytomspunna receptet efter Ulrika Eleonora. Text och bild: Vasterbottensost.com

Fjällbrynt messmör:

• Messmöret har en lång historia, men ingen vet egentligen när det började tillverkas. Däremot vet man att mesvarorna är en gammal produkt från fäbodkulturen i mellersta delen av Sverige. Undersök Fjällbrynt messmörs historia.

Foto: Fjällbrynt

Sålde även ost:

• I dag förknippas endast Arvid Nordquist med kaffe men tidigare sålde de även ostar. Besök Arvid Nordquists historiska hemsida, där hittar du bl.a. ett gediget bildarkiv samt artiklar om företagets historia.

Butiken på Birger Jarlsgatan, Bröd- och ostdisken, år 1966 på Birger Jarlsgatan 24, Stockholm. Bildkälla: Arvid Nordquists historiska hemsida skapad av Centrum för Näringslivshistoria.

Fördjupning Entreprenörskap/ och förtagande/ Branschkunskap inom handel och administration/ Företagsekonomi

Norins Ost:

• Att få bestämma själv och ta ansvar för det som går bra – och det som går mindre bra. Det var ett viktigt skäl till att Lena Norin Selhag bestämde sig för att gå från att vara anställd till att driva familjeföretaget Norins ost i Linköping. Undersök Norins historia och se klippet samt besvara frågorna nedan:

1. När startade företaget?
2. Varför var handel ett stort intresse för Lena Norin Selhag?
3. Vad inträffade den 1 januari 1999?
4. Vad var den första idén?
5. Vilka tidigare arbetserfarenheter kunde Lena dra nytta av?
6. Vad innebär deras grossistverksamhet?
7. Vad är ett Ostogram?
8. Varför behövde företaget hjälp och vad insåg Lena efter alla tips hon fick?
9. Vilket ledarskap använder sig Lena Norin Selhag av och varför är det ett framgångskoncept?

Centralt innehåll

• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
• Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Branscher, centrala yrken och arbetsuppgifter inom handels- och tjänstesektorn.
• Handelns och tjänsternas roll, funktion och nytta i samhälle och näringsliv.
• Historik, strukturomvandling och utvecklingstendenser inom handels- och tjänstesektorn. (Branschkunskap inom handel)
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
• Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
• Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion. (Design 1, 2)
• Introduktion i produktionstekniska förutsättningar och produktionsfilosofi. (Produktutveckling 1, 2)
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)
• Hur olika tillagningsmetoder påverkar råvarors och livsmedels kvalitet och näringsinnehåll. (Livsmedel- och näringskunskap 1)