Så arbetar Zeta med sin företagshistoria

Den 25-årige Fernando Di Luca kom på en Lambretta från Rimini till Stockholm 1961. År 1971 startade han företaget Zeta för att importera italienska livsmedel till Sverige. Här berättar Fernando Di Luca om sin entreprenörsresa.

Relaterad läsning: Han lärde svenskarna att använda olivoljan, Pasta därmed basta, Guppig väg till mattemplet, En världskändis på tallriken, Linas Matkasse sätter middagsmat på bordet, Handla mat på nätet, Vespan – en populär geting

Instuderingsfrågor

1. Var föddes Fernando Di Luca?
2. Hur kom han till Sverige?
3. Varför lämnade han sitt hemland?
4. Var fick Fernando sitt första jobb och vad brukade han göra för pengarna?
5. Vad inträffade 1963?
6. Vad saknade Fernando i Sverige?
7. Vad gjorde han för att ändra på det?
8. Vad var Zeta från början?
9. Varför nappade livsmedelskedjorna på Barilla?
10. Vad gjorde Fernando år 1985 och vad tyckte han var viktigt i det sammanhanget?

Diskussion

Svensk matkultur:

• Vad är typiskt svensk mat i dag? Är det köttbullar? Diskutera hur den svenska matkulturen ser ut i dag, vilka mattrender som finns och vilka maträtter som är godast.

Under sommaren 2021 fyllde IKEA Family USA 10 år och släpper doftljuset Huvudroll som luktar köttbullar. Bildkälla: ikea.com

Fördjupning Marknadsföring/ Entreprenörskap och företagande/ Företagsekonomi/ Historia/ Branschkunskap inom restaurang och livsmedel

Att använda sin historia i företagets marknadsföring:

• Undersök reklamfilmerna och se hur Fernando Di Luca använt sig av sin historia i sin marknadsföring. Varför tror ni att reklamfilmerna blev så lyckade?

Knorr – en liten stor skillnad:

• Se reklamfilmen ”Den flerarmade kocken” som gjorde ”La-la-la Knorr lasagna” till ett begrepp. Med reklam tillåten i tv-rutan i början på 1990-talet blev filmerna om kocken med fyra armar en succé. Undersök även vilka produkter och mattrender som gäller i dag hos Knorr på deras hemsida: Mat med Knorr samt ta del avföretagets resa.

En världskändis på tallriken:

• IKEA är inte bara Sveriges största möbelföretag, utan även vår största exportör av – köttbullar. Ta del av hur köttbullarna blev världskändisar på tallriken.

Bildkälla: Wikimedia Commons.

Centralt innehåll

• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
• Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. (Företagsekonomi 1, 2)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse.
• Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.
• Affärsplanens innehåll och uppbyggnad. I samband med det användning av grundläggande metoder för marknadsundersökning, omvärldsanalys och omvärldsbevakning. Finansieringsfrågor. (Entreprenörskap och företagande)
• Teorier och tendenser inom området marknadsföring.
• Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling.
• Intern och extern marknadskommunikation. (Marknadsföring)
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Orientering om de branscher som finns inom yrkesområdet samt villkoren för deras verksamheter, till exempel restauranger, bagerier, konditorier, charkuterier och butiker.
• Grundläggande arbetsuppgifter inom yrkesområdet, till exempel bakning, styckning, matlagning, servering, planering och inköp, med möjlig fördjupning inom något eller några områden.
• Metoder, material, maskiner och annan utrustning som används inom respektive yrkesområde.
• Måltiden som helhet, till exempel mat, dryck, bröd, charkuteriprodukter, servering och service. (Branschkunskap inom restaurang och livsmedel)