Så lyckades Märta som entreprenör

Märta Måås-Fjetterström var en av Sveriges främsta textilkonstnärer – och en företagare som från 1919 och till sin död drev egen verkstad. Själv såg hon sig som kompositör och de väverskor som vävde hennes verk som musiker. Hennes mattor finns idag världen över i slott, museer, styrelserum och i Steven Spielbergs hem – och företaget hon grundade fortsätter sälja verk efter hennes mönster.

Relaterad läsning: Från textil- och konfektionsindustri till modeunder, Katja of Sweden – Protestsången som blev strandkläder, Svenskt mode slog i USA, Tekokrisen knäckte inte Borås, Kvinnors företagande på 1700-talet: Kvinnorna Bruhn, Elvira Harms grundare av Tillskärarakademin, Anna Whitlock, skolpionjär (1878), En känsla för stil

Instuderingsfrågor

1. Vilka skäl hade Märtas föräldrar till att låta sina döttrar få sig en utbildning?
2. Vad kom just konstslöjden att bli ett av de hetaste fälten på konstscenen?
3. Vad inträffade år 1902?
4. Varför fick hon sparken?
5.  Varför blev den Baltiska utställningen i Malmö 1914 en triumf för Märta?
6. Vilken hjälp och vilka råd fick Märta av Ludvig Nobel?
7. Vad gjorde hon för att lyckas med företaget?
8. Hur nådde Märta ut till en bredare publik?

Diskussion

Ung Företagsamhet:

• Allt fler unga väljer att prova på att driva egen verksamhet under skoltiden. Organisationen Ung Företagsamhet har utbildat fler än 450 000 elever i entreprenörskap sedan start, och för många blir UF-året en språngbräda in i yrkeslivet. Ta del av Swedbanks tips och råd att komma igång samt diskutera vad ni anses behövs för att starta eget företag.

Fördjupning Design/ Textil design/ Entreprenörskap och företagande/ Entreprenörskap/ Historia/ Samhällskunskap

Den svenska tekoindustrin:

• På Malmö Mekaniska Tricotfabrik (MMT) hade det stickats tyger sedan 1892. Mellan 1954 och 1975 samarbetade företaget med den trendskapande designern Katja Geiger (f. 1920). Ta reda på vad 3 – T Jersey var och varför det blev en succé.
• På 30 år förlorade Borås 25 000 jobb. Staden var beroende av en bransch som nästan utraderades. Men Borås klarade krisen och fortsätter vara Sveriges textila centrum. Undersök hur de lyckades överleva.

”Konfektionspraktik” vid Textilinstitutet i Borås, 1949. Motiv-ID: Teknik- och industrihistoriska arkivet / Tekniska museet (ARK-K1968)

Elvira Harms grundare av Tillskärarakademin:

• Stockholms Tillskärarakademi fyllde 100 år 2014. Skolan, som ger utbildningar inom design, mönsterkonstruktion och skrädderi, grundades av Elvira Harms. Undersök hur Elvira lyckades starta eget under en tid då kvinnor mötte motstånd i en mansdominerad bransch.

Tillskärarakademiens fokus låg på utbildning av kvinnor. Då män utbildades i tillskärning av manskläder skedde det i särskilda klasser. Ca 1920-tal. Foto privat.

När även flickorna fick tillträde till våra svenska skolsalar:

• Pojkar har utbildats i Sverige sedan medeltiden. Men flickor ansågs länge vara för sköra och osmarta för att utbildas på samma nivå. De skulle även hållas borta från de ”sedliga faror” som kunde finnas på högre lärosäten. Ta del av när Statistiska Centralbyrån berättar hela historien i en ny rapport och undersök samskolornas utveckling.

Örebro Kommunala flickskola bildades 1932 efter en sammanslagning av de båda privata statsunderstödda högre flickskolorna Stiftelsen Risbergska skolan och Stiftelsen Nya Elementarskolan för flickor. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Fotoateljé Ebba Sundevall & Co.

Centralt innehåll

• Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
• Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
• Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.
• Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. (Företagsekonomi 1, 2)
• Design och designerns roll i samhället med fokus på människors olika behov och förutsättningar, till exempel utifrån genus eller funktionshinder.
• Grundläggande design- och kulturhistoria. Begrepp, stilar och material. (Design 1, 2)
• Vanligt förekommande sömnadstekniker och metoder för att förverkliga en idé till en färdig produkt. Enklare mönsterförändringar och mönsteranpassningar.
• Produkt- och materialkunskap i samband med planering och genomförande, till exempel hur man skriver och tolkar skötselråd.
• Idéskisser, modeteckningar och arbetsgångsplanering. I samband med det behandlas beräkning av materialåtgång och -kostnader. (Textil design 1)
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.(Historia 1a1, Historia 1a2, 1b)
• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2, 1b)