Ett antal företagsamma kvinnor drog nytta av det oreglerade utbildningsområdet under 1800-talet och skapade en helt ny bransch. En förändring som också innebar nya möjligheter för hälften av befolkningen.
Relaterad läsning: Nöd och lust gjorde kvinnor till företagare, De vågade, vann och visade vägen, Skolpionjären Anna Whitlock, Karolina Widerström utvecklade den svenska välfärden, Wallenbergsfären och bank- och industrinätverken, André Oscar Wallenberg,
Podd: Stockholms Kvinnohistoriskas pod-cast om Karolina Widerström
Instuderingsfrågor
- Vilka var skillnaderna mellan pojkars och flickors utbildning på 1800-talet?
- Varför ville man investera i flickornas utbildning?
- Vad uppstod därför under detta århundrade?
- Hur beskrivs skolentreprenörerna från denna tid?
- Hur och när uppstod nya möjligheter till penninginkomster?
- Vad möttes av kritik främst från prästeståndet?
- Vad kom under andra halvan av 1800-talet?
- Vad gav den s.k. behörighetslagen åren 1923–25?
- Vilka var Ellen Keys, Karin Åhlins och systrarna Landbergs insatser?
- Vad hade Aurore Storckenfeldt, Cecilia Fryxell och Tekla Åberg gemensamt?
- Hur drev Maria Stenkula sin verksamhet?
- På vilket sätt var Alma Detthow ett ekonomiskt geni?
- Vad grundade Anna Whitlock och bästa vännen Ellen Key?
Diskussion
Vad kräver ett lyckat entreprenörskap?
- Diskutera om vad ni tror krävs för att driva ett eget företag. Jämför också med hur ni tror att det är att vara man respektive kvinna som startar eget. Hur många kvinnor tror ni startar företag i Sverige i dag? Se filmklippet nedan och undersök hur det statistiskt ser ut när man startar egen näringsverksamhet i dag.
Färre kvinnor än män driver företag i dag:
- Under 2015 arbetade 369 000 personer i åldrarna 20 till 64 år som företagare i Sverige – av dem var drygt 30 procent kvinnor. Kvinnor arbetar ofta inom hårvårdsbranschen, som konsulter eller driver restaurangverksamhet. De har i stor utsträckning även en anställning vid sidan av sitt företagande. Ta del av Statistikmyndigheten SCB:s siffror, undersök i vilken sektor kvinnor startar eget och diskutera varför det kan tänkas se ut som det gör i dag på 2000-talet.
Skärmdump: scb.se
När även flickorna fick tillträde till våra svenska skolsalar:
- Pojkar har utbildats i Sverige sedan medeltiden. Men flickor ansågs länge vara för sköra och osmarta för att utbildas på samma nivå. De skulle även hållas borta från de ”sedliga faror” som kunde finnas på högre lärosäten. Ta del av när Statistiska Centralbyrån berättar hela historien i en ny rapport och diskutera vad ni anser om samskolornas utveckling och vad ni tycker att man måste göra för att bäst utmana och bryta gamla rigida mönster i dagens samhället.
Örebro Kommunala flickskola bildades 1932 efter en sammanslagning av de båda privata statsunderstödda högre flickskolorna Stiftelsen Risbergska skolan och Stiftelsen Nya Elementarskolan för flickor. Bildkälla: Örebro stadsarkiv/Fotoateljé Ebba Sundevall & Co.
Fördjupning Entreprenörskap och företagande/ Företagsekonomi/ Historia/- Samhällskunskap
Kvinnors företagande – i nöd och lust:
- För över 150 år sedan var de svenska storstäderna överbefolkade, smutsiga och fattiga. Hög dödlighet slog hårt mot männen, och kvinnorna fick under denna tid tillträde till arbetsmarknaden på ett annat sätt än tidigare. En boom som bidrar till att de under andra halvan av 1800-talet till sist får näringsfrihet. Undersök hur svenska kvinnor drev egna näringsverksamheter i nöd och lust och hur de motarbetades av den mansdominerade branschen.
Arbetare vid Münchens bryggeri, ca 1900-tal. Bild ur Carlsberg Sveriges historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Skolpionjären, kvinnorättskämpen och matfusksbekämparen Anna Whitlock:
- Anna var medgrundare av kvinnokooperativet Svenska Hem och ledare för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Hon var också en banbrytande pionjär på skolans område, vars nymodigheter vi idag tar för givet. Undersök Anna Whitlocks entreprenöriella resa.
Porträtt av Anna Whitlock. Foto: KFs arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Karolina Widerström utvecklade den svenska välfärden:
- Många kvinnor gjorde under decennierna kring sekelskiftet 1900 stora insatser inom vård, omsorg och utbildning. Deras pionjärgärningar kom sedan att få betydelse för utvecklingen inom de offentliga välfärdstjänsterna. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, var en av dessa. Undersök hur Karolina utvecklade den svenska välfärden.
Sveriges första kvinnliga läkare, Karolina Widerström, 1906. Bildkälla: Stockholms stadsmuseum.
Affärsbankerna gjorde det möjligt att sjösätta företag:
- André Oscar Wallenberg från Linköping grundade Stockholms Enskilda Bank 1856, under hårt motstånd från Riksbanken och konservativa politiker som inte ville ha någon privatbank i Stockholm. Tack vare denna affärsbank kunde dåtidens entreprenörer ta stora lån och förverkliga sina idéer och innovationer. Undersök hur A.O. Wallenberg var som företagsledare och hur Wallenbergsfären blev inflytelserik.
André Oscar Wallenberg, ledande gestalt under det ekonomiskt och politiskt liberala genombrottet i Sverige 1848–78. Bildkälla: Wikimedia Commons.
Centralt innehåll
- De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
- Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
- Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap.
- Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
- Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier. (Samhällskunskap 1a1, 1a2)
- Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2)
- Några viktiga lagar och andra bestämmelser som styr företagens verksamhet. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagstiftning.
- Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
- Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt.
- Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning. (Entreprenörskap)
- Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
- Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. (Företagsekonomi 1, 2)
Dela med dig av dina tankar