Sverige – en modern tekniknation

Identiteten som modern tekniknation är i dag djupt förankrad i svensk självbild. Forsknings- och innovationsdrivna teknikföretag som inom sina specialområden konkurrerar på internationell toppnivå uppfattas av många svenskar som en självklarhet i dag.

Relaterad läsning: Därför finns Teknikföretagen, Människorna som gjort det möjligt, Datorerna tar över, Svensk teknik erövrar världen, Fönstret mot framtiden, Varmkorven gör entré, Borlänges eget Eiffeltorn, Nya utställningar för en ny tidsålder

Relaterade filmer: När Sverige blev rikt, 150 år av spjutspetsteknik, Tekniska innovatörer: Ljusa idéer

Centralt innehåll

  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
  • Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
  • Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a1, 1a2, 1b)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen.
  • Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning. (Internationella relationer)
  • Teknikutvecklingsprocessens alla delar från idé och modell, produkt eller tjänst till användning och återvinning med praktisk tillämpning av teknik och teknikutveckling inom ett eller flera teknikområden.
  • Entreprenörskap och entreprenörskapets villkor med utgångspunkt i innovativa och kreativa processer.
  • Materials tekniska egenskaper, till exempel termiska, elektriska, mekaniska och kemiska samt materialens möjligheter och begränsningar utifrån olika användningsområden.
  • Teknikens och teknikerns roll med fokus på framtidens teknik och ett hållbart samhälle, till exempel med utgångspunkt i energieffektivisering.
  • Teknikens historia och teknikutvecklingens betydelse för samhället samt introduktion i aktuella utvecklingsområden inom teknik. (Teknik 1)

Instuderingsfrågor

  1. När grundades Verksstadsförbundet?
  2. Vad inträffade på utställningen i Stockholm 1897?
  3. Vad lyckades elektriciteten göra på kort tid?
  4. När och var började industrialiseringen sätta sin prägel på Sverige?
  5. Vad innebar den andra industriella revolutionen?
  6. Hur påverkade industrierna städerna?
  7. Vilka företag spelade en stor roll under efterkrigstiden?
  8. Varför grundades Verkstadsföreningen i Göteborg?
  9. Vad gav svenska företag konkurrensfördelar?
  10. Vilken var den teknologiska kärnan i första, andra och tredje industriella revolutionen?
  11. Vad skapade nya internationella marknadsmöjligheter under 1960- och 1970-talet?
  12. Vilken övergång skedde under decennierna i slutet av 1900-talet?

Diskussion

  • Forskare menar att vi befinner oss i en ny industriell revolution. Diskutera hur dagens teknikföretag måste förhålla sig till det samhället som råder nu. (Utgå gärna utifrån FN:s Globala mål).
  • Informationssamhället är större nu än den någonsin har varit. Diskutera hur ni tror att utvecklingen av denna period kommer att se ut och hur ni tror att vi kommer att kommunicera med varandra i framtiden.

Fördjupning Teknik/ Företagsekonomi/ Historia/ Samhällskunskap/ Internationella relationer

Svensk teknik erövrar världen:

  • Ny teknik uppstår i samspel – mellan såväl individer som länder. Sveriges teknikutveckling har i alla tider varit beroende av influenser utifrån, men det finns också gott om exempel på det omvända förhållandet. Undersök vilka dessa är.

Sven Wingquists självreglerande radialkullager från 1907 låg inte bara till grund för SKF, det hjälpte också till att sätta Sverige på kartan som industrination. Bild från Tekniska museet.

150 år av spjutspetsteknik:

  • Sverige var inte först med tillverkning i stor skala — i industrier. Men när industrierna uppstod utvecklade företagen snabbt förmågan att lösa människors behov med världsledande teknik. Se filmen, i fyra delar nedan, som är producerad med hjälp av kunder som arkiverar bild- och filmmaterial hos Centrum för Näringslivshistoria och Teknikföretagen.

Del 1: Världsledande teknik löser människor behov

Del 2: Tekniken ger oss en ny vardag och välfärd

Del 3: Svensk teknik i en globaliserad värld

Del 4: Steg ut i det okända

Världsutställningarna – Fönstret mot framtiden

  • Telefonen, glödlampan, filmen och varmkorven – alla lanserades de på världsutställningar. Under utställningarnas guldålder, från 1800-talets mitt till 1900-talets början, samlades miljontals människor i London, Paris och New York, men också i Stockholm, Göteborg och Malmö, för att få en glimt av framtiden. Undersök hur utställningarna var modernitetens spegel och näringslivets och kungahusens arena. (Se även filmklippet nedan från Stockholmsutställningen 1897)

Webbinar: Världsutställningarnas tid:

  • Centrum för Näringslivshistorias forskningschef Anders Houltz berättar nedan om de stora utställningarna som massmedialt fenomen, industriell moderniseringsmotor och populärkulturellt spektakel. (Inspelat 11 februari 2021).

Varmkorven gör entré:

  • Snabbmat finns idag i alla dess former från sushi till wraps. Av den mer traditionella typen är dock varmkorven med anor i Tyskland med som gjorde entré i svenskarnas matkultur i samband med världsutställningen år 1897. Undersök varmkorvens historia.

Kö utanför korvkiosk på Täby Galopp cirka 1950. Bild ur Icas historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Dela med dig av dina tankar