Traditioner som påverkar handeln

Blommor, chokladaskar och kort med kärlekshälsningar skickas runt och ges till ens nära och kära den 14 februari varje år. Men när började vi fira Alla hjärtans dag i Sverige?

Relaterad läsning: Buketten för alla ledde till Västindien, Konkurrens och kärlek på tivoli

Instuderingsfrågor

  1. Vem sägs det att Sankt Valentin var och vad var han med om?
  2. Vad sägs det att han brukade ge gifta par?
  3. När började man fira Alla hjärtans dag?
  4. När och var drog traditionen om ”Valentinkort” i gång?
  5. Hur kunde dessa kort vara dekorerade?
  6. När kom denna högtid till Sverige och varför?
  7. Vad inträffade år 1985?

Diskussion

Hur påverkar traditioner oss?

  • Alla hjärtans dag är både en perfekt möjlighet att uppvakta sig själv eller någon man bryr sig om samt en perfekt möjlighet för företagen. Diskutera vad ni anser om  högtider som till exempel Alla hjärtans dag och hur ni tror att dessa traditioner påverkar samhället och handeln.

Bildkälla: traditioner.se

Fördjupning Entreprenörskap/ och företagande/ Branschkunskap inom handel/ Företagsekonomi/ Internationell ekonomi/ Historia

Blombuketten för alla:

  • Vid 18 års ålder startade Bengt Nygren sitt första företag och lyckades inom ett par decennier bygga upp Europas största blomsterhandelsföretag, Buketten. Som ofrivillig utlandssvensk vandrade han sedan vidare till de verkligt stora pengarna. Undersök hur Bengt Nygren blev en stor entreprenör.

Innan Buketten grundades var det ovanligt med färdiggjorda buketter till salu. Såväl inne i butik som vid torgstånd var man van att stå och vänta medan tulpanerna, som här, plockades samman i en passande knippa. På bilden syns Gunnar Söderberg handla av Lennart Bjuvén, 1950-tal. AGA:s historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Centralt innehåll

  • Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
  • Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
  • Produktutvecklingsprocessens olika faser och deras innehåll.
  • Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
  • Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
  • Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
  • Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. (Företagsekonomi 1, 2)
  • Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. (Internationell ekonomi)
  • Logistikens roll i ett handelsföretag samt värdeskapande i distributionskedjan.
  • En varas väg från producent till konsument: handelskedjans olika delar, däribland producent, grossist, detaljist och konsument. (Branschkunskap inom handel)

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata