Visselblåsare – hjälte eller förrädare?

2019 utfärdade EU ett visselblåsardirektiv som syftar till att skapa skydd mot repressalier för personer som rapporterar om arbets­relaterade miss­förhållanden. Två år senare, 2021, kom standarden ISO 37002 – Ledningssystem för vissel­blåsning. Standarden består av ett antal riktlinjer och är ett resultat av ett samarbete mellan standardiserings­organ i över 40 länder.

Relaterad läsning: CSR – Corporate Social Responsibility, Svanströms med hjärtat på rätt ställe, Augusta Lundin – först med det senaste, Mannen som skapade Barnängen

Instuderingsfrågor

1. Vad är en visselblåsare?
2. Av vem och varför populariserades termen på 1970-talet?
3. Vad innebär meddelar­frihet?
4. När publicerades standarden Whistleblowing management systems?
5. Vad syftar standarden till?
6. Hur påverkas organisationer av EU-direktiven?
7. Hur kan ISO-standarden användas?

Diskussion

Visselblåsare – hjälte eller förrädare?

• I dag har det gjorts filmer om honom och det är få som inte känner till den tidigare CIA-anställde Snowden. Diskutera vad ni anser om visselblåsare, vad ni tror krävs för att vara en och se sedan klippet nedan där Edward Snowden – en av världens mest kändaste visselblåsare intervjuas. Hur ser Snowden på det hela?

Fördjupning Samhällskunskap/ Internationella relationer/ Historia/ Ledarskap och organisation/ Affärsjuridik

Visselblåsarlagen: 

• Enligt visselblåsarlagen 2021 ska man kunna larma om missförhållanden både på en arbetsplats och till en myndighet. En bred krets av personer ska kunna använda visselblåsarsystemet och skyddas mot repressalier. Utöver anställda ska bland andra volontärer, praktikanter, konsulter och aktieägare ingå i den skyddade personkretsen. Besök Arbetsmiljöverkets hemsida och undersök arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter mot arbetstagaren.

Bildkälla: av.se

Hur nytt är begreppet CSR?

• Corporate Social Responsibility är ett i dag ofta använt uttryck i näringslivet. Hur många vet att innebörden, men inte termen, kan söka sitt ursprung redan i 1890-talet, hos industrialisten Van Marken i Delft, Nederländerna? Undersök CSR:s historia.

2015 kom FN:s globala Hållbarhetsmål/Agenda 2030. Text och illustration: Regeringskansliet/FN.

Fördjupning Historia/ Historia 2b – kultur/ Samhällskunskap

Från Snowdon till Snow:

• Det har gjorts både musik och film om så kallade ”informers”. Undersök vad som finns inom popkulturen om ämnet.

Centralt innehåll

• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån olika demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Digitalisering och mediers innehåll samt nyhetsvärdering när det gäller frågor om demokrati och politik.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1a1, 1a2, 1b)
• Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. (Samhällskunskap 2)
• Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör.
• Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer.
• Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen.
• Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter.
• Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning.
• Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning. (Internationella relationer)
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1, 1a2, 1b)
• Tematiska fördjupningar när det gäller historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna. (Historia 2b – kultur)
• Organisationskulturer: antaganden, värderingar och normer som präglar en organisation samt hur organisationskulturen påverkar ledarskap, medarbetare och resultat.
• Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus. (Ledarskap och organisation)
• Arbetsrätt: arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter mot arbetstagaren. (Affärsjuridik)