Weekday tog Sverige med storm

Jeansprofessorn Örjan Andersson är grundaren till klädbutiken Weekday och Cheap Monday, jeansmärket som tog Sverige med storm i början av 2000-talet. Sedan H&M köpte företaget 2010 har Örjan fortsatt att starta nya klädmärken. Följ med till Essinge Brogata 6 på Lilla Essingen där Örjan öppnade sin första butik Weekend som bara hade öppet på söndagar.

Relaterad läsning: Plugga med Företagskällan: Jeansens historia, History Marketing: Så arbetar Levi’s med sin historia, Levi´s 501 original har burits i generationer, Örjan Andersson – grundaren av Weekday och Cheap Monday, How Levi’s put pants on the women’s movement, Blue jeans and the fall of the Berlin wall, Levi’s historiska hemsida, Acne Jeans grundare Jonny Johansson

Instuderingsfrågor

1. Vilken uppgift hade Örjan Andersson på JC?
2. Vad kommer namnet Weekend ifrån?
3. På vilket sätt var Örjan serviceinriktad?
4. Varför flyttade Örjans verksamhet till Stockholmcity?
5. Vilket utbud fanns i den butiken?
6. Vad var Cheap Monday och varför blev det en försäljningssuccé?
7. Vad hände år 2008?

Diskussion

De rätta jeansen:

• 1976 fick man betala runt en hundralapp för ett par märkesjeans. Här berättar några ungdomar om hur ett par jeans ska se ut och varför när de handlar på Puss & Kram. Se på filmklippet nedan (svt.se/oppetarkiv) och diskutera hur ni tycker att jeansen ska se ut och sitta och varför.

Fördjupning Historia/ Företagsekonomi/ Samhällskunskap/ Design/ Entreprenörskap/ och företagande/ Marknadsföring

När svenskarna vallfärdade till Nordiska Kompaniet

• Nordiska Kompaniet var först med att sälja jeans i Sverige. 1947 var året då jeansen kom till varuhuset och blev därmed först i landet med att sälja plagget. Följ med på en resa genom den älskade denimens historia.

Reklamannons och fotografi ur NK:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Podd: När svenskarna vallfärdade till Gul & Blå

• Först med att snappa upp att jeans var mer än slitstarka bomullsbyxor här i Sverige var Gul & Blå. Hösten 1966 slog de upp portarna till sin butik i Stockholm. Den var bara trettio kvadratmeter stor, men grundaren Lasse Knutsson kallade den stolt för: ”en jättesmocka mot alla gamla borgerliga värderingar”. Lyssna på Sveriges Radios program Stil och podd-avsnittet om jeansens resa i Sverige.

Kunder köar utanför Gul & Blå-butiken i Stockholm år 1972. Foto: Hans Jakobsson/Expressen.

Fördjupning Historia/ Samhällskunskap Företagsekonomi/ Design/ Engelska

Levi’s gör revolt:

• Att en dam skulle bära byxor var inte tänkbart i en tid då kvinnans plats var i hemmet. Men under 1930-talet slog de igenom och gjorde revolt! Undersök hur Levi’s stöttade kvinnorörelsen under 1900-talet.

Foto ur Levi Strauss & Co:s arkiv.

Därför bar tyskarna jeans när Berlinmuren föll:

• Ta reda på vad blåjeansen symboliserade i ett splittrat Tyskland och varför tyskarna bar just jeans för att se Berlinmurens fall den 9 november 1989.

Blåjeans längs med Berlinmuren den 9 november 1989. Bildkälla Levi Strauss & Co.

Fördjupning Historia/ Företagsekonomi/ Samhällskunskap/ Design/ Entreprenörskap/ och företagande/ Marknadsföring

Acne satte Sverige på den internationella jeanskartan:

• Jonny Johansson brukar beskrivas som den främste företrädaren för svenskt mode. Sedan han grundade Acne och släppte de första legendariska byxorna med röda sömmar har företaget växt till ett internationellt modeimperium. Undersök Acnes modesuccé.

De första legendariska Acne-jeansen med röda sömmar.

Centralt innehåll

• Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Engelska språkets utbredning och ställning i världen.
• Texter av olika slag och med olika syften, till exempel manualer, populärvetenskapliga texter och reportage. (Engelska 5)
• Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling.
• Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion.
• Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer. (Företagsekonomi 1, 2)
• Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring.
• Marknads- och omvärldsanalys. I samband med det behandlas metoder och analysverktyg för marknadsinformation.
• Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion.
• Intern och extern marknadskommunikation. (Marknadsföring)
• Produktens estetiska utformning med hänsyn till målgrupp, varumärke och sammanhang där produkten används.
• Design och designerns roll i samhället – historiskt, samhälleligt, tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Målgruppens olika behov och förutsättningar.
• Design- och kulturhistoria med fokus på analys och reflektion. (Design 1, 2)
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet. (Historia 1a1,1a2)
• Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur. (Historia 2b – kultur)
• Entreprenörskapets betydelse för individer, organisationer, företag och samhällen inom områden som är relevanta för elevernas utbildning.
• Idéutvecklingsprocesser: hur man skapar, värderar, förverkligar, vidareutvecklar eller överger idéer inom projektets verksamhetsområde. I samband med det behandlas hur produkter och idéer skyddas genom lagar och andra bestämmelser, till exempel upphovsrätt. (Entreprenörskap)
• Vägen från idé till att starta företag. I samband med det behandlas hur man identifierar, skapar och samverkar i olika former av nätverk. Affärsidéns utformning och betydelse. (Entreprenörskap och företagande)
• Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. (Samhällskunskap 1a2)
• Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller. Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen när de gäller frågor om demokrati och politik. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
• De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
• Folkrätten i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten och skyddet för civila i väpnade konflikter.
• Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.
• Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar både gemenskap och utanförskap. (Samhällskunskap 1b)