1919: Turbulent efter första världskriget

I den tredje delen av ”Entreprenörernas villkor” är årtalet 1919 och första världskriget är precis över. Krigsåren hade varit turbulenta – och det fortsatte nu, med lika mycket upp- som nedgångar i ekonomin. I allt detta försökte företagare och entreprenörer ändå driva sina verksamheter framåt.

– – –
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
– – –

1919 var det första fredsåret efter första världskriget. Världen kunde försiktigt börja se framåt efter över fyra år av förödande krig. Sverige hade som neutral part inte varit involverat i direkta krigshandlingar men ändå påverkats djupt av världshändelserna. För att förstå situationen måste vi göra en kort tillbakablick över krigsåren.

Under kriget hade efterfrågan på svenska exportprodukter inom inte minst järn-, stål- och verkstadsindustri till en början ökat kraftigt. De krigförande länderna var i akut behov av råvaror och maskinutrustning, men också av sådant som papper, skor och textilprodukter. De företag som kunde dra nytta av detta gjorde bra affärer, men samtidigt steg priserna vilket ledde till inflation (dvs. att pengarna minskade i värde). Industrin behövde mer arbetskraft och lyckades locka människor från jordbruket till fabrikerna, men det räckte ändå inte till för behoven. Även företag som drevs med omoderna metoder och teknik kunde fortfarande hävda sig bra i konkurrensen, vilket gjorde att deras intresse av modernisering var ganska litet.

De företag som kunde dra nytta av möjligheterna att exportera sina produkter till andra länder under de första krigsåren var framför allt stora industrier som var etablerade på marknaden – som eldistributionsföretaget ASEA, kullagertillverkaren SKF eller Atlas Diesel (i dag Atlas Copco) som bland annat tillverkade järnvägsvagnar, motorer och borrutrustning. För den som ville starta nya företag var det däremot svåra tider, med krympande hemmamarknad, minskad import och ransonering på viktiga livsmedel och konsumtionsvaror.

Svårigheterna för människor blev alltmer akuta när import av livsmedel, bränsle och annat som Sverige behövde köpa av andra länder hindrades av de krigförande länderna. Myndigheterna införde, genom den så kallade folkhushållningskommissionen, ransonering på viktiga produkter som socker, kaffe och bröd för att det som fanns skulle räcka till hela befolkningen men det var inte tillräckligt. Det fanns aktörer som drog fördel av situationen genom att sälja eftertraktade varor svart (svartabörshandel), men hos allmänheten växte missnöjet med kraftigt stigande priser och varubrist. Våren 1917 genomfördes hungerdemonstrationer och strejker i hela landet, som på vissa håll övergick i kravaller. I Ryssland tog bolsjevikerna makten genom revolution samma år – och många oroade sig för att något liknande skulle hända även i Sverige.

Gjuteri, rensning av gjutgods med tryckluftsdriven mejsel R-2, 1919 – 1928. Fot okänd, Atlas Copcos arkiv.

Samtidigt ökade dock handeln med aktier på Stockholmsbörsen. Det ledde till kraftig börsuppgång och växande omsättning, men också till övervärdering av många företag. Möjligheterna till vinst lockade nya spekulanter att investera och handla med aktier, vilket ledde till ett verkligt genombrott för börsen som riskkapitalmarknad. Nya affärsmöjligheter uppstod med stöd från affärsbankerna och ägandet av företag gick alltmer från traditionellt familjeägande till aktieägande i börsnoterade bolag. Utvecklingen stimulerade både investeringar och fusioner (sammanslagningar) av bolag. En sådan fusion bildade hemteknikföretaget Electrolux 1919, genom en sammanslagning av AB Lux och Svenska Elektron. Grundaren, Axel Wenner-Gren, var entreprenör av ett nytt slag: han var varken uppfinnare eller tekniker – men en fantastisk säljare.

Utvecklingen nådde sin höjdpunkt 1918 då omsättningen på Stockholmsbörsen låg på en nivå som inte skulle överträffas förrän på 1980-talet. Men toppnoteringen följdes av ett lika dramatiskt ras: under drygt tre år av stegvis nedgång förlorade börsen 62,4 procent av sitt värde. Börsraset drabbade särskilt små aktörer och sådana som investerat sent under uppgången.

Den redan ansträngda situationen blev än värre av att världen drabbades av en pandemi, känd under namnet spanska sjukan. Spanska sjukan, som nådde Sverige 1918 och klingade av först sommaren 1920, var en mycket dödlig influensa och de flesta dödsoffren var unga, i övrigt friska, vuxna. Av Sveriges befolkning, då knappt sex miljoner människor, dog 37 573 personer i spanska sjukan 1918–1920. Detta kan jämföras med vår tids pandemi, covid-19, som av en befolkning på drygt tio miljoner under 2020–2021 lett till cirka 15 000 dödsoffer i landet.

1919 härjade spanska sjukan i Sverige, men världskriget var över och faktorer som gjort det svårt under krigsåren började nu spela allt mindre roll. Tillgången på livsmedel började bli bättre igen, och Folkhushållningskommissionen kunde avskaffas, liksom den sista av kristidsransoneringarna, den på bröd.

Soldater från Fort Riley, Kansas på akutsjukhus i USA under spanska sjukan-pandemin. Foto: Otis Historical Archives, US National Museum of Health and Medicine.

Krigsårens erfarenheter medförde betydande förändringar. Ett exempel är Kooperativa förbundets och Konsumbutikernas (i dag KF och Coop) ökade betydelse. Kooperativa förbundet hade bildats redan 1899 men under och efter första världskriget då livsmedelshandelns brister blivit tydliga fick organisationen sitt verkliga genombrott, och från 1919 ingick också egen industriproduktion.

En till sak som på gott och ont blivit tydlig genom kriget var den moderna vetenskapens och teknikens potential, och det stärkte ingenjörernas ställning i samhället. Deras organisationer blev en allt tydligare kraft att räkna med. Däribland Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som grundades just 1919 för att vara en mötesplats mellan teknikvetenskap och samhälle. Under kriget blev det uppenbart hur beroende det svenska samhället var av tillgång på energi, inte minst i form av import av kol från andra länder. Energifrågan, och utvecklandet av nya, svenska energislag, blev därför en hjärtefråga för Ingenjörsvetenskapsakademien. Samma ödesfråga dominerar samhällsdebatten och teknikutvecklingen även nu, hundra år senare – även om förutsättningarna har förändrats.

Krigsårens bränslebrist hade också stimulerat investeringar i användningen av elektricitet. Vattenkraften i svenska älvar byggdes ut och eldistributionsnäten i landet knöts samman, och belysningen på arbetsplatser och i hem blev elektrifierad. Inom industrin stod elmotorer 1920 för nära 80 procent av drivkraften, medan de traditionella kraftkällorna, mekanisk vattenkraft och ångmaskiner, som varit helt dominerande ett par decennier tidigare, motsvarade ca 10 procent vardera. Sveriges elektrifiering var nu bland de ledande i världen.

Potatiskö 1917, på Södermannagatan 44, Stockholm. Foto Axel Malmström, Stadsmuseet i Stockholm.

En rad beslut och reformer som stärkte de medborgerliga rättigheterna blev också verklighet efter kriget. Viktigast var rösträttsreformen, som gav alla män och kvinnor som fyllt 23 år rätt att rösta i allmänna val. Den beslutades 1919 och trädde i kraft i riksdagsvalet 1921.

Andra reformer hade direkt betydelse för arbetslivet och entreprenörskapets förutsättningar. 1919 beslutades om åtta timmars arbetsdag för industrin, men eftersom även lördagen fortfarande var en arbetsdag innebar reformen 48 timmars arbetsvecka. Tidigare låg den genomsnittliga veckoarbetstiden på mellan 55 och 60 timmar inom industrin. En annan förändring var att den ålderdomliga så kallade legostadgan för tjänstefolk från 1833 ändrades så att det inte längre var straffbart att lämna sin tjänst under kontraktstiden.

En ny giftermålsbalk 1920 gjorde även gifta kvinnor myndiga. Tidigare hade bara änkor och ogifta kvinnor över 25 års ålder rätt att till exempel skriva under avtal eller starta företag i eget namn. Utan denna grund vore stora delar av senare tiders entreprenörskap knappast möjliga.

Folkbildningen ökade. Bibliotek blev mötesplatser för folkrörelser, och både Arbetarnas bildningsförbund, ABF (1912), och privata korrespondensskolor som Hermods, som grundats 1898 och expanderade kraftigt på 1910-talet, bidrog med vidareutbildning. Handelshögskolan i Stockholm, landets första, hade grundats 1909, och skulle följas av den i Göteborg 1923. Den tekniska utbildningen hade breddats vid 1900-talets början för att anpassas till den nya tekniken och industrins krav på teoretisk utbildning, och 1921 tilläts dessutom kvinnor att söka till högre teknologutbildningar på samma villkor som män.

Olika sorters trygghetslösningar börjar också ta form, såsom kollektiva tjänstepensioner genom Sveriges Privatanställdas Pensionskassa, SPP (i dag pensionsförsäkringsbolaget Alecta), som grundades 1917. Dessa förändringar skulle ha betydelse för entreprenörskapet på sikt. Med utbildning och ekonomisk trygghet vågar människor ta större steg – som att starta eget.

Porträtt ca 1920 av Ivar Kreuger (1880-1932). Foto okänd, ArkDes

Även om det nu var fred var det ekonomiska läget långt ifrån stabilt. Inflationen under krigsåren, då priserna stigit kraftigt, var visserligen förbi. Men i stället följde motsatsen, deflation med prisfall och ökande arbetslöshet. ”Deflationskrisen” 1920–22 har beskrivits som den djupaste kris Sverige varit med om i modern tid. Under 1921 sjönk exempelvis BNP i Sverige med 5 procent – den största nedgången någonsin under ett år utan krig eller akut missväxt. Företag som varit lönsamma under krigsåren visade sig nu vara dåligt rustade att möta den nya situationen. Inte minst inom järn- och stålindustrin drabbades många företag. Gamla bruk och mindre enheter lades ned, och de som överlevde gick igenom hårda omstruktureringar och rationaliseringar. I fallet drog företagen med sig flera av de mindre affärsbankerna, som erbjudit lån och krediter under de goda åren.

Också ur denna kris skulle det snart uppstå både nytt företagande och ny framtidstro. Den mest kände av tidens finanshjältar, ”tändstickskungen” Ivar Kreuger, hade både tjänat pengar under världskrigets börsuppgång och klarat sig genom deflationskrisen. Nu ledde han Svenska Tändsticksaktiebolaget ut på världsmarknaden, köpte upp företag och skapade monopol för tändstickstillverkning i olika länder. Många såg honom som den nya tidens entreprenör – en förgrundsgestalt i en ny, svensk industriell stormaktstid. Men det skulle snart visa sig att framgångarna var byggda på osäker grund.

– – –

Text: Anders Houltz, docent i vetenskapshistoria och forskningschef på Centrum för Näringslivshistoria

– – –
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
– – –

 

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.