1919: Mellankrigstid, spanska sjukan och rösträttsreformen

Ute i Europa hade första världskriget lämnat fruktansvärda spår. Miljontals människor hade dött och hungersnöd rådde på sina håll. Även om Sverige inte deltagit i kriget hade landet smittats både av omvärldens ekonomiska depression och av sjukdomar i krigets spår.

Difteri, scharlakansfeber, tuberkulos och lunginflammation skördade tusentals offer i Sverige och epidemisjukhusen var ofta helt fullbelagda. Och pandemin spanska sjukan spreds som en löpeld och tog nästan 38 000 liv i Sverige mellan 1918–1920.

Versaillefreden, det formella avslutet av första världskriget, undertecknades 28 juni 1919 i franska Versaille. Men det som markerade slutet på en fruktansvärd era blev också början på en mycket tuff ekonomisk period. De nationella ekonomierna i Europa kunde inte stå emot det förändrade ekonomiska läget direkt efter freden och i Sverige ledde det till ett mycket kraftigt prisfall. Arbetslösheten i landet ökade och såg rekordnivåer i början av 1920-talet.

Elin Wägner med namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt 1914. Foto: Okänd/ Stadsmuseet i Stockholm.

Men allt var inte nattsvart. I Sveriges riksdag antogs rösträttsreformen som gav alla män och kvinnor som fyllt 23 år rösträtt. Den kvinnliga rösträtten trädde dock inte i kraft förrän 1921 eftersom det krävdes en grundlagsändring. AB Svensk Filmindustri (SF) bildades också detta år genom en sammanslagning av Svenska Bio och Filmindustri AB Skandia. Och vitvaruföretaget Electrolux såg dagens ljus genom en sammanslagning av företagen  Elektromekaniska AB och AB Lux.

Tidiga kylskåpsmodeller från Electrolux. Foto ur AB Electrolux arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Ur Företagshistoria 2020:2

Författare: Sara Johansson

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.