AB Atomenergi var ett svenskt statligt företag som bildades i maj 1947 med avsikten att utveckla och introducera kärnkraften i Sverige.
År 1947 bildades AB Atomenergi med staten som majoritetsägare och med 24 privata och kommunala industri- och kraftföretag som minoritetsägare. Företaget skulle leda utvecklingsarbetet för kärnkraftens fredliga utnyttjande i Sverige.
Den svenska linjen
Atomenergi valde att satsa på tungvattenreaktorer med svenskt uran som bränsle, vilket kom att kallas för ”den svenska linjen”. Förutom energi skulle dessa reaktorer även kunna producera vapenplutonium, vilket kunde bli aktuellt om Sverige bestämde sig för att utveckla egna kärnvapen.
Utveckling av svenska kärnkraftsanläggningar
År 1954 inledde ASEA ett eget utvecklingsarbete i syfte att kunna leverera kompletta kärnkraftsanläggningar. Atomenergi beslutade i mitten på 1950-talet, med regeringens goda minne, att själv ta huvudansvar för att konstruera reaktorer och tillverka reaktorbränsle. ASEA kom att medverka i Atomenergis arbete men lade ändå huvudvikten vid ett eget utvecklingsarbete kring en lättvattenreaktor.
Det första kraftverket enligt den svenska linjen var Ågesta söder om Stockholms som togs i drift 1963. Ett betydligt större kraftverk planerades sedan i Marviken öster om Norrköping.
Kritik mot säkerheten vid Marvikenreaktorn
I början på 1960-talet växte misstron bland ASEA:s tekniker om den svenska linjens framkomlighet. Man fruktade att Marvikenreaktorn inte skulle vara stabil i alla lägen och att det därför fanns en påtaglig risk för omfattande radioaktiva utsläpp. Detta påtalades för Atomenergi 1963 och flera experter från andra håll kom snart att instämma i kritiken. Inledningsvis avfärdade Atomenergi dock dessa farhågor men efter ett par år fick man erkänna att ASEA hade haft rätt.
Omsvängningen kom samtidigt som den socialdemokratiska regeringen skulle lansera en ny näringspolitik där staten gavs en mycket aktiv roll, inte minst inom de tekniskt mest avancerade områdena. Det var då politiskt omöjligt att samtidigt erkänna att staten hade misslyckats fullständigt inom kärnkraftstekniken. För regeringen gällde det att dölja reträtten så gott det nu gick.
Förhandlingar med ASEA
År 1968 inviterades därför ASEA till förhandlingar med staten om att slå samman Atomenergis konstruktions- och kärnbränsleverksamhet med ASEA:s kärnkraftsverksamhet. Överläggningarna knöts till beställningen av reaktorerna för Ringhals kärnkraftverk i Halland, där Vattenfall lutade åt att beställa alla reaktorer från amerikanska Westinghouse. Regeringen lovade att, om ASEA accepterade bildandet av ett gemensamt kärnkraftsbolag, ASEA skulle få leverera en reaktor till Ringhals.
Från ASEA:s sida fanns egentligen inget ekonomiskt eller tekniskt intresse av att få del av något från AB Atomenergi. Men regeringens villkorande om Ringhals var an offer you can’t refuse, varför 50/50-ägda ASEA Atom bildades 1969. År 1982 övertog ASEA hela ägandet av ASEA Atom.
ASEA Atom levererade totalt nio av de tolv svenska lättvattenreaktorerna och Westinghouse de övriga. Dessutom fick ASEA Atom leverera två reaktorer till det finländska kärnkraftverket i Olkiluoto.
Dela med dig av dina tankar