Recension av Broberg, Oskar: Konsten att skapa pengar. Aktiebolagens genombrott och finansiella modernisering kring sekelskiftet 1900. Avhandling i ekonomisk historia, Göteborgs universitet, 2006.
När den svenska industrialiseringen tog fart mot slutet av 1800-talet skedde detta i nära anknytning till samhällets allmänna omvandling. De institutionella ramarna med bl.a. ny näringslivslagstiftning, öppnade för nya verksamhetsformer, företagandet blev mer allmänt samtidigt som den ekonomiska tillväxten tog fart. I Oskar Brobergs avhandling diskuteras genombrottet för aktiebolaget som organisationsform inom svenskt företagande under senare hälften av 1800-talet och de första decennierna av 1900-talet. Även i tidigare forskning har man naturligtvis diskuterat aktiebolagen som en avgörande del av det nya företagandet, men man har inte varit helt överens om när detta skedde och på vilket sätt. Brobergs avhandling ger oss mycket ny kunskap på detta område.
Oskar Broberg ser aktiebolagsformen som en del av den förnyelse av finansmarknaden som skedde under slutet av 1800-talet. Detta var en förnyelse som inkluderade genombrottet för affärsbanker och försäkringsbolag, men även andra aktörer som inte med nödvändighet drevs i aktiebolagsform som t.ex. sparbanker och olika typer av specialiserade finansinstitut.
Avhandlingens huvudfrågor handlar om när, var, hur och varför aktiebolag bildades, samt hur aktiebolagsformen bidrog till finansmarknadens modernisering. Bakom Oskar Brobergs analys ligger ett omfattande insamlingsarbete av olika typer av källmaterial. Mot bakgrund av främst offentlig statistik diskuteras aktiebolagsformens genombrott på en aggregerad nivå. Analysen fördjupas sedan genom studier av 115 aktiebolag från olika branscher, grundade mellan 1849 och 1938. I en konkret fallanalys av emissionsbolaget Svenska Värden diskuteras slutligen hur bolaget genom köp och försäljning av aktier och andelar under 1910- och 20-talen agerade i bland annat strukturaffärer.
Bakom industrialiseringens genombrott låg ett flertal institutionella förändringar som skedde från mitten av 1800-talet och framåt och som öppnade för en förändring av hela det svenska näringslivet. En av dessa förändringar var tillkomsten av den första svenska aktiebolagslagen 1848. Detta var ingen detaljerad reglering men den öppnade åtminstone för ett företagande där ägarna hade ett begränsat ansvar för verksamheten. Framför allt äldre industrier som textilindustrin och bruksverksamhet berördes av dessa tidiga aktiebolagsbildningar.
Den nya lagstiftningen innebar visserligen att det började bildas aktiebolag, särskilt i samband med högkonjunkturperioder, men det stora genombrottet skedde inte förrän efter 1895 då en ny aktiebolagslag antagits. Utvecklingen gick ännu snabbare efter första världskrigets utbrott – då spekulationer och en förvånansvärt stark ekonomi bidrog till att bolagsbildningen var särskilt snabb. Det är också denna period som Oskar Broberg ser som det stora genombrottet för aktiebolagsformen, bland annat eftersom denna bolagsform kom att beröra i stort sett alla ekonomins sektorer. Man kan särskilt se hur aktiebolagsbildningen under mellankrigstiden spred sig till handelssektorn.
Mats Larsson är professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, specialiserad på finans- och företagshistoria. Artikeln är hämtad från Centrum för Näringslivshistorias tidning Företagsminnen 2007:2.
Dela med dig av dina tankar