Alla spelar Alga

Spelförlaget Alga har varit ledande på den svenska sällskapsspelsmarknaden sedan 1940-talet. Många av deras titlar är klassiker som spelats i flera generationer.

Att växa upp i Sverige på 1900-talet var liktydigt med att växa upp med sällskapsspel. På julafton var det alltid någon som fick ett sprillans nytt Finans eller Bondespelet att ersätta gamla sönderspelade exemplar med. Barnens favorit för året, oavsett om det var Barbie, He-Man, någon Disney-figur eller Pelle Svanslös, hade ofta ett eget sällskapsspel som stod högt på önskelistan. Och varje år kunde mormor och morfar glädjas åt att deras gamla favoriter fortfarande fanns kvar, om än i mer färgglada och moderniserade versioner.

Filial till Pressbyrån

Företaget Alga bildades i juli 1917 som en filial till Pressbyrån. Förlagsmannen Karl Otto Bonnier hade köpt majoriteten av aktierna i Pressbyrån året innan och ville expandera. Pressbyrån hade dittills mest sålt och distribuerat tidningar och böcker. Under första världskriget ökade dock efterfrågan på nya produkter som vykort och skrivmaterial. AB Alga skapades som en grossistfirma som skulle ta hand om Pressbyråns distribution av pappersvaror, tobak, frukt och godis. Bolaget blev en viktig del av koncernens utveckling och expansion under familjen Bonniers ledning.

1931 separerades Alga från Pressbyrån, vilket ledde till att det förstnämnda bolaget för första gången fick en egen vd. Valet föll på Olof Hirsch, son till Otto Hirsch som ägde Pressbyrån tillsammans med familjen Bonnier. Tidningsbranschens oro för Pressbyråns distributionsmonopol växte dock, och i februari 1940 undertecknades ett avtal som innebar att drygt 130 tidningsförlag köpte hela verksamheten av familjen Bonnier. Försäljningen gav familjen drygt 8 miljoner i kassan. Enligt legenden bekostade pengarna starten av kvällstidningen Expressen. I affären fick Bonnier behålla bolagsnamnet Alga och snart planerades en helt ny verksamhet. När Bonnierägda tidningsförlaget Åhlén & Åkerlund tog det amerikanska sällskapsspelet Monopol till Sverige 1936 insåg man nämligen att något höll på att hända. Sällskapsspel hade i årtionden varit simpla konstruktioner där spelarna slog med en tärning för att komma först i mål. Monopol visade att ett spel faktiskt kunde involvera taktik och tema, utan att behöva ha komplexiteten hos exempelvis schack. Monopol och de övriga titlarna fördes över till Alga under 1941. Nystarten innebar grundandet av AB Algas Konst- och Bokförlag. Där anställdes skribenter, tecknare och formgivare för att sätta samman de spel, böcker och tidningar man planerade att ge ut.

Nysatsning

Under 1940- och 50-talen fick det svenska folket gradvis både mer pengar och fritid, och lagom till bolagets 25-årsjubileum (räknat från släppet av Monopol) gjorde Alga en nysatsning. Man tog fram en ny logotyp i form av vita bokstäver mot en röd cirkelformad botten, vilket utgör grundformen för Algas logotyp än i dag. För att sticka ut krävdes också en slagkraftig slogan. Efter att ha testat några olika varianter fastnade man för »alla spelar Alga«. Ett par år senare flyttades dessutom hela verksamheten från Stockholm till Vittsjö, Skåne. Alga blev snabbt en av ortens större arbetsgivare. Antalet anställda växte till närmare 50 och den lokal man hyrde av kommunen räckte inte till. Bland annat var strömförsörjningen ett problem. I samspråk med Vittsjö kommun kom man fram till att helt nya lokaler skulle resas åt Alga på tidigare obebyggd mark. Som en tacksam gest döpte kommunen dessutom den nya gatan efter företaget, med adressen Spelvägen 1. Vid årsskiftet 1972–73 flyttade företaget in i den fabrik som skulle bli verksamhetens huvudkontor under nästan 40 år.

Bild från boken om Alga av Jimmy Wilhelmsson & Ika Johannesson (Fandrake, 2019)

Under 1970- och 80-talen blomstrade företaget, med en stadig utveckling av nya spel, främst genom egna spelutvecklare. 1974–1980 satt Gerdt Lundberg på den posten, 1980 – 1989 var det Dan Glimne som tog fram spelen. Nämnas bör även illustratören Anders Jeppsson som i över 20 år skapade de klassiska bilder vi förknippar med många av spelen, och Annika Furuvik som efter 35 år på Alga i dag är produktansvarig på företaget.

Leksaksjättarna tar över

Under 1980-talet tredubblades Algas omsättning, men samtidigt sjönk marknadsandelarna då fler aktörer tog för sig av den växande kakan. Tyska Ravensburger hade etablerat sig i Sverige, danska Joker kom till Sverige via företaget Brio och Kärnan hade börjat producera barnspel. Ingen visste riktigt vart branschen var på väg. Hösten 1982 såldes Alga till Brio. Vid försäljningen bestod Alga av totalt 63 anställda medan Brio hade drygt 600 anställda. Företaget är nu inne på sitt 104:e eller 80:e år, beroende på hur man räknar. Sedan 2015 ägs hela Briokoncernen, inklusive Alga, av tyska Ravensburger. Aktuella försäljningssiffror är inte länge offentliga av konkurrensskäl, vilket gör att det är svårt att jämföra nutidens försäljning med den historiska. Men Alga som varumärke lever, och verksamheten utgörs ännu till största delen av sällskapsspel. Det skapas och lanseras fler sällskapsspel än någonsin i världen, inte bara genom traditionella distributörer utan även via egenutgivning och gräsrotsfinansiering via tjänster som Kickstarter. Bland nya storsäljare hittar vi exempelvis Ticket to Ride, Carcassonne och Pandemic – men även gamla klassiker som Den försvunna diamanten och Tjuv och polis säljer än. Även om 2000-talet inneburit ännu tuffare konkurrens om både unga och vuxnas fritid har Alga egentligen aldrig riktigt slagit av på takten. Fabriken i Vittsjö såldes förvisso år 2003, och ytterligare några år senare var i stort sett all produktion flyttad till utlandet – men antalet släppta produkter per år snarare ökade än minskade.

Alga var inte först med att ge ut sällskapsspel i Sverige – och har inte utvecklat alla sina storsäljare på egen hand – men verksamheten har utgjort den starkast lysande stjärnan i svensk sällskapsspelshistoria. Miljoner barn och unga har växt upp med Algas spel, och bara det faktum att många klassiska varumärken ännu lever kvar, mitt i den brinnande datorspelsåldern, gör bedriften ännu större.

Ur Företagshistoria 2021:4

Text och bilder från boken om Alga av Jimmy Wilhelmsson & Ika Johannesson (Fandrake, 2019)

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Några klassiska spel

Monopol

Monopol är förmodligen världens mest kända sällskapsspel. Att det haft en så betydande ställning även i Sverige är varken märkligt eller oförtjänt. Utan Monopol hade familjen Bonnier inte satsat på Alga under 1940-talet – och utan Alga hade marknaden för sällskapsspel i Sverige sett helt annorlunda ut. Redan den 23 mars 1903 lämnade skribenten Elizabeth Magie in en patentansökan på ett spel som skulle demonstrera nackdelarna med USA:s fastighetsmarknad. Spelet kallades The Landlord’s Game och föll snart i glömska. 30 år senare lånade en herre vid namn Charles Darrow mycket friskt från The Landlord’s Game och skapade jättesuccén Monopol. Det var först på 1970-talet som spelets egentliga ursprung uppdagades. I Sverige lanserades Monopol under hösten 1936 av förlaget Åhlén & Åkerlund och marknadsfördes via annonser och artiklar i tidningen Vecko-Journalen. Monopol förblev Algas stora kassako ända fram till 1981, då Parker Brothers drog tillbaka licensen under kontroversiella förhållanden. Under vintern 1981 bestämde sig Alga helt enkelt för att satsa på en ny version av det egna affärsspelet Finans i stället.

Bild från boken om Alga av Jimmy Wilhelmsson & Ika Johannesson (Fandrake, 2019)

Sjörövarön

Detta svenskutvecklade piratspel skapades av det Stockholmsbaserade konstnärskollektivet Gustavia i slutet av 1940-talet. Kapten Kidds gömda skatt finns på en liten ö i Karibien, och spelet går ut på att få tag på alla kartbitar. Den som tar sig till en livbåt med skatten och ror i väg vinner. Det som främst skilde Sjörövarön från 1940-talets mer traditionella svenska spel var att spelpjäserna var tredimensionella och av tenn. Plast var fortfarande ett ganska ovanligt spelmaterial men även tennfigurer var dyra och komplicerade att framställa. Konstruktörernas konstnärsbakgrund kom väl till pass. Till en början bestod spelplanen av en rullad karta, som senare omvandlades till en mer traditionell spelplan av kartong.

Den försvinna diamanten

Den försvunna diamanten är ursprungligen ett finskt spel. Det skapades av Kari Mannerla och gavs ut första gången 1951. I Finland heter spelet i dag Afrikas stjärna (Afrikan tähti). Ursprungligen hette Mannerlas spel dock Afrikas försvunna stjärna (Kadonnut Afrikan tähti), vilket föranledde den svenska översättningen. I dag är Den försvunna diamanten en finsk nationalklenod som sålts i drygt 4,5 miljoner exemplar, varav nästan hälften i Finland och runt en miljon spel i Sverige respektive Norge. Inspirationen till Afrikan tähti fick den blott 19-årige Mannerla när han kom över en engelskspråkig karta över Afrikas kontinent, och fann kartnamnen både vackra och exotiska.

Bild från boken om Alga av Jimmy Wilhelmsson & Ika Johannesson (Fandrake, 2019)

Tjuv och polis

Det klassiska bovfångarspelet Tjuv och polis från 1944 är inte bara ett av Algas äldsta egenutvecklade sällskapsspel, utan även det spel som överlevt längst och kommit ut i flest nyutgåvor och versioner. Det är svårt att beräkna hur många Tjuv och polis som sålts genom åren, men vi vet att det funnits i Algas sortiment i hela 75 år – utan uppehåll. Att det kan ha sålts nära en miljon Tjuv och polis genom tiderna är förmodligen ingen överdrift. I dag vet man faktiskt inte vem som konstruerat spelet. Algas egna efterforskningar har inte fått fram ett enda dokument som anger någon upphovsperson. Ryktet säger dock att en ung pojke sålde Tjuv och polis till Alga för en engångssumma och att han kort senare skulle ha omkommit i en bilolycka.

Bild från boken om Alga av Jimmy Wilhelmsson & Ika Johannesson (Fandrake, 2019)

Drakborgen

I början av 1980-talet rådde rollspelsfeber i Sverige, med Drakar och Demoner i spetsen. Vuxna kliade sig i huvudet åt spel utan spelplan, med märkliga tärningar. Alga mötte den nya trenden med fantasyspelet Drakborgen som med åren blivit ett av de mest legendariska i företagets historia. Upp till fyra spelare kliver in i en fästning fylld av orcher, troll och djävulska fällor. Spelet är känt för sin mycket höga dödlighet. En spelomgång kan i värsta fall vara över på ett par minuter. Drakborgen var det första svenskutvecklade brädspelet som på allvar tog sig ut i världen, under namnet Dungeonquest. Exemplar av Drakborgen har i många år varit eftertraktade, och gått för höga summor på begagnatmarknaden. 2020 gräsrotsfinansierade förlaget Fandrake en efterlängtad nyutgåva med hjälp av Kickstarter.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.