Amalia Eriksson

Polkagrisen föddes 1859 då den fattiga änkan Amalia Eriksson i Gränna öppnade bageri för att tillverka polkagrisar. Det randiga godiset tillverkas och säljs än idag.

Det är polkagrisen som, mer än något annat, har gjort den lilla staden Gränna vid Vättern känd. Hur den har fått sitt namn vet man inte. Möjligen kommer namnet av dansen polka som blev populär ungefär samtidigt som karamellen lanserades.

Startade bageri

Polkagrisen föddes i alla händelser 1859 då Amalia Eriksson (1824–1923) ansökte hos stadens styrelse om att få öppna bageri och tillverka bland annat polkagrisar. På den tiden var kvinnor utestängda från många typer av näringsverksamhet men kunde av sociala hänsyn få tillstånd att driva egen näring.

Amalia Eriksson hette Lundström som flicka och föddes i Jönköping. Bägge föräldrar dog i kolera när hon var tio år. 1855 kom Amalia till Gränna där hon arbetade som piga. Två år senare gifte hon sig med skräddaren Anders Eriksson. År 1858 föddes dottern Ida och en vecka senare avled maken.

Gjorde polkagrisen känd

Om Amalia Eriksson själv uppfann den typ av karamell som kom att kallas polkagris vet man inte, men det äldsta belägget för namnet polkagris är det dokument från 1859 då hon fick sitt näringstillstånd. Och Amalia är i alla händelser den entreprenör som gjorde polkagrisen till en välkänd produkt.

Amalia Eriksson (i prickig blus) fick den 22 juli 1915 besök av prins Carl (längst fram till höger), prinsessan Ingeborg och deras döttrar Margaretha, Märtha och Astrid. Bild från Grenna Museum/Historisk Bildbyrå.

Framgångsrik produktutveckling

Amalia Eriksson levde mycket länge (hon blev 99 år) och utvecklade rörelsen med stor framgång. Hon var skicklig både på att utveckla nya typer av godsaker och på att marknadsföra dem. Flera medlemmar av kungliga familjen kom till Gränna och köpte hennes produkter, vilket gav ytterligare skjuts till affärerna.

Staty för polkagrisgärning

Efter Amalias död tog dottern Ida över verksamheten och drev den till hon dog 1945. Senare har flera andra polkagristillverkare startat i Gränna. Metoden är densamma än i dag. I tacksamhet över Amalias gärning har en staty rests över henne utanför det hus vid Grännas södra infart där hon bodde, drev sockerbageri och idkade försäljning.

  
Bild 1. Amalia Eriksson utanför sitt sockerbageri.
Bild 2. Polkagrisar