Anna Whitlock

Under julhelgen var det många som bänkade sig framför SVT:s dramaserie Fröken Frimans krig där Sissela Kyle gestaltar Dagmar Friman, en stridbar kvinna som i början av förra seklet tröttnade på matfusket och startade ett kvinnligt konsumentkooperativ. Serien bygger på verkliga händelser och även om Dagmar Friman är en fiktiv karaktär går det att dra många paralleller till den kvinna som startade verklighetens Svenska Hem – Anna Whitlock.

Det utbredda matfusket i städerna var dock inte det enda Anna Whitlock engagerade sig i. Kvinnlig rösträtt, olika sociala frågor och inte minst folkbildning är områden där hon kom att göra betydande insatser.

Anna Whitlock föddes 1852 i ett borgerligt hem i Stockholm. Hennes far var grosshandlare och hennes mor Sophie Whitlock var en tidig förgrundsgestalt inom kvinnorörelsen.

26 år gammal startade Anna Whitlock, som hade utbildat sig till lärare, en flickskola. Fem år senare ombildades den till en skola även för pojkar, Stockholms nya samskola. Så småningom bytte skolan namn till Whitlockska samskolan. Där tillämpade hon nya pedagogiska idéer, religionsfrihet och anlitade lärare från samtidens kulturelit. Några av de nymodigheter hon införde var till exempel elevråd med självstyre, föräldradagar och fria ämnesval. Hennes ledstjärna var hela tiden åsikten att flickor och pojkar borde utrustas med samma möjligheter i livet.

En självklar förlängning av detta blev också rösträttsfrågan. Anna Whitlock var en av de ledande inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, LKPR, och företrädde ofta rörelsen utåt. Hon gjorde flera omgångar som ordförande i LKPR och uppvaktade regeringen i frågan ett flertal gånger.

Hennes engagemang räckte även till många sociala frågor. Under 20 år satt hon i styrelsen för Centralförbundet för Socialt Arbete, CSA, där hon drev frågor som så småningom togs upp i utvecklingen av den moderna välfärdsstaten. Kanske var det genom detta hon fick upp ögonen för det matfusk och matsnusk som hade brett ut sig i Stockholm runt förra sekelskiftet. Möglig mat packades om och såldes och kött färgades. Den här bristfälliga hanteringen av livsmedel ledde till att baciller och sjukdomar spreds, vilket främst drabbade de sämst beställda.

Genom att starta konsumentföreningen Svenska Hem ville hon ändra på detta. Tanken var inte bara att sälja bra mat, även undervisning och konsumentupplysning blev en viktig del. I starten blev det kvinnliga matkooperativet kraftigt motarbetade av de redan etablerade handlarna men Svenska Hem blev snart mycket uppskattat av sin målgrupp – det var ju kvinnorna som skötte inköpen av livsmedel till hemmen. Efter några år var de Stockholms största konsumentförening med ett flertal butiker.

1917 uppgick Svenska Hem i Stockholms konsumentförening och spåren av det kvinnliga kooperativet försvann snart. Anna Whitlock hann dock lämna betydligt fler avtryck innan hon avled 1930. 1918 belönades hon också med den kungliga medaljen Illis Quorum för sina allmännyttiga insatser.

Hallå där …

… Pernilla Oljelund, manusförfattare till dramaserien Fröken Friman krig.

Varför intresserade du dig för Anna Whitlock och Svenska Hem?

– Jag läste den bok som Monika Björk och Eva Kaijser skrivit om Svenska Hem och tyckte att det var en fantastisk historia som visar vad man kan åstadkomma med gemenskap och jävlar anamma. Det är också en historia som visar att kvinnor var väldigt kapabla och inte bara känslostyrda, vilket till och med vetenskapen då trodde.

Varför skapade du en fiktiv karaktär, Dagmar Friman?

– Om man ska bygga in verkliga människor så måste man ta med så mycket och då hade historien blivit för spretig. Jag var tvungen att skära ut ett litet snitt av berättelsen om Anna Whitlock för att det skulle fungera som tv-serie. Därför kände vi att det var bättre att hitta på karaktärer.

Vad är det viktigaste du lärt dig av hennes historia?

– Det måste vara hennes enorma bredd – att hon åstadkom så mycket inom så många områden, inte minst när det gäller kvinnors rösträtt.

Dela med dig av dina tankar