Sjuksköterskan Annika Högström startade 1989 Läkarjouren med sin man som var narkosläkare – och blev därmed pionjär inom personaluthyrning av läkare och sjuksköterskor. Idag, drygt 30 år senare, har företaget växt till en koncern i Sverige och Norge. Företaget är det ledande bemanningsbolaget inom vården, och Annika Högström listas bland näringslivets mäktigaste kvinnor.
– – –
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
– – –
Annika Högström föddes i Luleå 1958. Hon växte upp i en tjänstemannafamilj, där pappan var avdelningschef på Försäkringskassan och mamman hemmafru. Det fanns bönder i släkten men inga direkta entreprenörer i familjen, förutom möjligen Annikas farmor, som drev hotell och köpte fastigheter. Själv tänkte sig Annika en konstnärlig och kreativ bana, kanske jobba med design eller med att konstruera saker. Men det blev inte så. Hennes rädsla kom i vägen, fast tvärtom kanske man kan säga.
”I den åldern ville jag utmana mina rädslor och sjukvård var ett område jag kände lite obehag inför så därför ville jag testa det,” säger hon idag.
Annika Högström utbildade sig till sjuksköterska i Boden. Hon upptäckte att hon gillade yrket och att jobba med människor. 1979 var hon färdig, men det var svårt att få fast jobb hemma i Norrbotten, i synnerhet om man ville ha jobb inom sin specialitet. Därför flyttade hon till Stockholm och började på St. Görans sjukhus. 1983 hade hon skaffat sig två specialiteter och var både narkos- och intensivvårdssjuksköterska. Hon trivdes.
”Det var roligt att jobba i team med det gemensamma målet att patienten skulle må bra,” säger hon idag.
Läkarjouren. Personal i sjukhuskläder år 2001.
Hon fortsatte att arbeta i Stockholm under mitten av 1980-talet, men tog också tillfälliga anställningar i Nordnorge, vilket man tjänade bra på vid den tiden. Men 1986 gick flyttlasset tillbaka till Luleå. Hennes man Per-Erik Rutfors, som var narkosläkare, drev jourläkarbil tillsammans med några kollegor. Annika började jobba med dem, men när det företaget avvecklades bestämde hon och maken att starta ett nytt tillsammans. Det föll sig naturligt att företaget skulle syssla med att förmedla kontakter. Båda hade stora nätverk, Annika inte minst från Nordnorge, och de konstaterade att de börjat få många frågor om tips på vårdpersonal från chefer inom sjukvården.
”Här i Norrbotten saknades det läkare inom vissa specialiteter då. Så är det ju än idag, kanske är bristen ännu större nu när det även är brist på sjuksköterskor,” konstaterade Annika efteråt.
Varför då inte starta ett företag som handlade just om att hjälpa sjukvården att lösa sin personalbrist? Året var 1989 och de döpte företaget till Läkarjouren i Norrland AB, ett namn som lite senare skulle förkortas till bara Läkarjouren.
I slutet av 1980-talet var det tillåtet för läkare att ha egen praktik, vilket gjorde att de även kunde ta tillfälliga uppdrag som konsulter. De kunde hyra ut sig själva så att säga. Men det var samtidigt olagligt att driva bemanningsbolag, det vill säga ett företag som skötte uthyrningen åt läkarna. Förbudet gällde inte bara inom vården, utan i hela näringslivet. Staten hade ensamrätt på att driva arbetsförmedling, oavsett bransch.
Entreprenören Ulla Murman, som drev maskinskrivningsbyrå, hade redan kämpat i decennier för att ändra på detta. Hon dömdes till och med i Högsta domstolen för brottet olaglig arbetsförmedling. Till slut ändrade riksdagen lagen 1992 och gjorde privat personaluthyrning tillåtet. Det var ungefär då som den moderna bemanningsbranschen föddes i Sverige.
Läkarjouren skapades alltså ungefär samtidigt som privat personaluthyrning blev laglig. Det blev därmed ett av landets första bemanningsbolag inom vården. ”Stafettläkare” blev nu ett begrepp: en läkare som tillfälligt arbetade på en vårdcentral eller annan medicinsk enhet för att bemanna tjänster som inte kunnat tillsättas med fast personal.
I början hyrde Läkarjouren bara ut läkare, men 1999 klev 15 sjuksköterskor in genom dörren på Läkarjouren och ville bli anställda. De hade sagt upp sig från sina jobb för att de var missnöjda med villkoren hos landstinget och nu ville de ha anställning hos Läkarjouren i stället.
”Vi var tveksamma först, eftersom de var i konflikt med sin arbetsgivare. Men de var envisa och jag tyckte att det var konstigt att deras arbetsgivare inte var mer rädd om deras kompetens,” minns Annika Högström.
Annika Högström med personal år 2002.
Det här innebar att Läkarjouren fick en rejäl skjuts och växte. De började hyra ut alla sorters vårdpersonal och ibland hela operationsteam. I början av 2000-talet vann de till exempel en upphandling för att arbeta bort hela operationskön inom ortopedin i det som idag är Västra Götalandsregionen. Deras uthyrda personal skulle helt fokusera på att göra alla de ortopediska operationer som människor i regionen hamnat i kö för.
För Läkarjouren var det början på en period av utveckling och tillväxt. År 2002, 13 år efter starten, hade de 35 anställda, varav åtta hade anställts samma år. Det året fick bolaget Dagens Industris gasellpris för snabbväxande och lönsamma bolag. Året innan, 2001, hade Annika Högström fått pris som Årets ledare för sitt ledarskap. ”Man måste släppa greppet och låta medarbetarna utvecklas. Det är roligt att se dem ta på sig fler arbetsuppgifter,” sa hon när hon tog emot priset.
Annika Högström berättade senare att den utmärkelse hon själv var mest stolt över var när Läkarjouren 2002 fick det nationella priset ”Utmärkt arbetsplats” av Arbetsmiljöforum (idag Arbetsmiljöverket). Hon berättade: ”Man kan säga att då grundade vi vår kultur. I arbetsmiljön ingick stora satsningar på friskvård. Vi blev Norrbottens första hälsodiplomerade företag och tävlade om förstaplatsen med SSAB.”
Redan året därpå, 2003, blev det jobbigare för företaget. Då stoppade landstingen i hela landet all inhyrning av sjuksköterskor. Det hade blivit för dyrt, sa man. Den situationen har sedan dess kvarstått för bemanningsbranschen inom vården.
Media hörde av sig till Annika Högström och undrade vad hon tyckte om detta, hon var ju ändå ägare till det största personaluthyrningsbolaget inom vården. Annika brukade normalt undvika medieuttalanden, men bestämde sig för att här fanns en viktig diskussion som måste föras, framför allt på en övergripande systemnivå.
Så hon sa att hon kände oro, men också förståelse, för landstingens beslut. ”Jag skulle önska att landstinget i högre utsträckning använde bemanningsföretagen som ett komplement,” sa hon till Norrbottens-Kuriren i oktober 2003. Samtidigt berömde hon landstinget i Norrbotten för att hantera inhyrd personal på ett klokt sätt och inte som i Stockholm där ”inhyrda sjuksköterskor har arbetat på samma arbetsplats i flera år”.
Den allmänna diskussionen om uthyrning av läkare och sjuksköterskor har fortsatt sedan dess, i ständigt återkommande vågor.
Eftersom Läkarjouren i grunden var ett tjänsteföretag behövdes aldrig stora investeringar i maskiner och material. Därför krävdes heller inget stort startkapital för att finansiera verksamheten. Självklart var det nödvändigt att alltid hålla ett vaksamt öga på intäkter och utgifter. Men eftersom utgifterna, i form av lön till personal, kom först när samma personal blev uthyrd och därmed även generade inkomster, gick det för det mesta ihop. De fasta kostnader som ändå fanns, i form av kontor och administrativa system, gick att hålla låga. Precis i starten fick det egna hemmet vara företagets huvudkontor, och Annika tog i början heller inte ut lön varje månad. Bolaget var alltså i princip självfinansierande från start. Och det växte i takt med att uppdragen blev fler och större.
I efterhand, när Annika Högström reflekterade över vilka utmaningar företaget hade genom åren, lyfte hon fram att verksamheten växte kraftigt i början av 2000-talet. ”’Hur styr man upp det här?’ tänkte jag då, när antalet anställda ökade så mycket på så kort tid.” Då tog hon sin personal till hjälp och lät dem tycka till om hur de skulle organisera sig och skapa rutiner. Hon delegerade ansvar och startade en diskussion om vad som var en god arbetsmiljö. Företaget utvecklades sedan enligt de linjer som dragits upp tillsammans med personalen – och Läkarjouren blev 2003 utnämnd till Årets företag i Norrbotten för sin goda arbetsmiljö.
En annan svår period var i samband med hyrstoppet 2003 när de var tvungen att säga upp personal. ”Det märkliga var att hyrstoppet enbart gällde sjuksköterskor, inte läkare,” sa Annika efteråt, ”och det är inte den enda jämställdhetsbromsen jag ser inom vården.”
Läkarjouren. Sjuksköterskeupproret, Boden år 1999.
Enligt en genomgång som tidningen Dagens Medicin gjorde år 2007 var Läkarjouren ett av de vårdbemanningsbolag som gick bäst på en annars krisande marknad. År 2009 köpte Läkarjouren ett bolag i Norge, Narcopolo, som hade avtal med många vårdgivare i landet. Idag har de också dotterbolaget Opemera, som driver dagkirurgisk verksamhet i lokaler på Kalix sjukhus. Läkarjourens huvudkontor ligger kvar i Luleå, även om man nu hyr ut personal över hela landet.
Vad hände sen?
Annika Högström och hennes man äger fortfarande Läkarjouren. Sedan 2012 har de en anställd vd och Annika är numera styrelseordförande. Hon arbetar fortfarande med verksamheten, men nu utifrån ett mer långsiktigt perspektiv, där hon kan lägga tid på att spana på vad som händer i branschen både nu och några år framåt i tiden.
Paret har börjat prata om att deras fyra barn ska ta över företaget. Processen för ett generationsskifte har inletts och om barnen fortfarande vill är planen att de ska ta över om ett antal år. Idag investerar Annika Högström också i andra entreprenörers bolag som så kallad affärsängel, det vill säga att hon går in med kapital i ett väldigt tidigt skede i företag hon tror på.
Dessutom:
2018 lanserades 17-nätverket av fem entreprenörskvinnor. Det lite ironiska namnet kommer sig av en spekulation att det inte skulle finnas fler än 17 kvinnor som ägde och drev svenska bolag med en omsättning över minst 50 miljoner kronor om året. Det gjorde det. När nätverket lanserades presenterades 32 kvinnor som tillsammans omsatte 8,4 miljarder om året och hade 4 700 anställda. Annika Högström var en av dem.
2020 var Annika Högström med på Dagens Industris lista över Näringslivets Mäktigaste kvinnor med motiveringen: ” Med sitt bolag lade hon grunden till den svenska vårdbemanningsbranschen. I dag [2020] omsätter hennes bolag drygt 340 miljoner kronor och har också dotterbolag i Norge.”
– – –
Text: Ulrika Fjällborg
– – –
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
– – –
Dela med dig av dina tankar