Baltzar von Platen

Göta kanal är ett av landets största byggnadsverk. Den har 58 slussar och 9 mil grävda kanaler.

Anläggandet fordrade 8,5 miljoner dagsverken. Västgötadelen invigdes 1822 och Östgötadelen 1832.

Tanken att bygga en vattenled tvärs igenom Sverige väcktes av biskop Hans Brask i Linköping 1525 och frågan togs senare upp vid flera tillfällen. Först genom Baltzar von Platen (1766-1829) kunde projektet Göta kanal förverkligas. Det tog inte mer än fyra år från det att von Platen 1806 hade publicerat sitt förslag om en kanal till det att han, med statens stöd och välsignelse, kunde påbörja själva kanalbygget. Till saken hör att von Platen 1809 både blev medlem av riksdag och regering.

Började bygga längs hela kanalen

Då von Platen väl hade fått regeringens mandat att påbörja bygget, såg han till att spadarna sattes i jorden längs hela den tänkta kanallinjen samtidigt. Detta innebar en fördyring av projektet men därigenom blev det också svårare att i framtiden stryka enskilda delar av kanalleden.

Förberedelserna av kanalbygget hade genomförts slarvigt. Man hade inte lagt ner mer än i genomsnitt en dag per mil för att på plats undersöka kanalledens läge, profil och markförhållanden. Kostnadskalkylerna hade gjorts av en person som saknade kompetens för detta. Några detaljritningar fanns inte då man påbörjade arbetet och under den första tiden saknade kanalbygget en tekniskt kompetent ledning. Med tiden utvecklades dock den tekniska kompetensen, vilket gjorde att kanalen fick hög kvalitet. År 1822 anlade Baltzar von Platen Motala Verkstad för kanalbyggets behov.

Kostnaderna skenade

von Platen såg kanalen (och verkstaden) som ett medel för Sveriges modernisering. Projektet skulle därför genomföras till varje pris. Bygget tog 12 år längre tid och kostade sex gånger mer än beräknat. År 1832 stod hela Göta kanal färdig. Men då var von Platen död sedan tre år.

Porträtt av Baltzar von Platen, 1823.