Beckers satte färg på Kina

År 1842 avslutades det första opiumkriget och Storbritannien tilltvingade sig Hong Kong som koloni. När Beckers 140 år senare började treva sig in på den kinesiska marknaden var Hong Kong den naturliga vägen in. I dag är Hong Kong åter kinesisk mark och Beckers närvaro i Kina självklar med flera stora produktionsanläggningar.

Det var på mitten av 1980-talet som de första kontakterna etablerades mellan Becker Industrial Coatings och kinesiska företag. Det man var intresserade av var licenser för att tillverka färg för bandlackering.

Bandlackerad plåt kan bockas och profileras utan att färgen spricker eller flagar. Det spar tid vid byggen eftersom fasaden är färdigmålad redan när den sätts på plats. Ett exempel på bandlackerad fasadplåt som de flesta känner till är de knallblåa IKEA-varuhusen.

– Man kan säga att vi är världsledande på bandlackering, och det var därför de kinesiska företagen var intresserade. Dom kände redan till oss som färgtillverkare.

Det berättar Gerulf Naglitsch. Han började på 60-talet som exportansvarig på Beckers, och arbetar nu i Kina som konsult åt bolaget.

Det var den kinesiska stålindustrin som tryckte på och ville ha färgen till sina produkter. Under partiordförande Deng Xiaoping hade Kina öppnat sig mot väst efter 35 år av ett maoistiskt välde. ”Socialism och marknadsekonomi är inte oförenliga” förklarade Deng Xiaoping och välkomnade utländska investeringar.

Byråkratin stoppade

Gerulf Naglitsch började förhandla om ett licensavtal för tillverkning av bandlack. Men det var svårt.

– Det finns två sorters företag i Kina, privata och statliga. De statliga är väldigt byråkratiska. Förhandlingarna blev komplicerade och drog ut på tiden. Till slut rann alltihop ut i sanden.

Men i Kina byggdes det mycket och intresset för färgen fanns kvar, och 1987 började Beckers exportera färg i liten skala till Wuhan Iron and Steel, som så småningom skulle bli en storkund.

– Det var dock inte särskilt ekonomiskt att skeppa färg från Sverige till Kina. Lösningen för många affärer vid den här tiden var joint venture-avtal, och ett sådant slöts med kinesiska China Paint.

De hade en fabrik i den ekonomiska zon som då nyligen hade öppnats på den kinesiska sidan av gränsen mot Hong Kong. Där var skatterna lägre och friheten att göra affärer större än i resten av Kina. En legotillverkning av den eftertraktade bandlacken kom igång i China Paints fabrik 1994. Men det krävdes många möten och förhandlingar innan man kom dit.

– Hur man uppför sig är oerhört viktigt i Asien. Under de första resorna dit hade jag alltid med mig en handbok i etikett. Man ska inte titta någon i ögonen, inte dunka någon i ryggen – sådant kan förstöra allt. Det är därför vi européer lyckas bättre i Kina än amerikanerna. Vi är generellt bättre än dem på att vara följsamma mot andra kulturer, säger Gerulf Naglitsch.

Flera år efter produktionsstarten, den 18 februari 1997, slöts till sist ett formellt joint venture-avtal.

– Åtta är ett turtal i Asien, så det är viktigt att ha med en åtta i datumet för att uppgörelsen ska bli lyckosam.

Första egna fabriken

År 2002 öppnade Becker Industrial Coatings sin första egna fabrik, strategiskt placerad i den snabbt växande megastaden Shanghai. Då var de ekonomiska frizonerna många och spridda över landet. Deng Xiaoping hade föresatt sig att fyrdubbla landets BNP mellan 1980 och 2000, målet uppnåddes redan 1995.

Fabrik nummer två öppnades 2004 i Guangzhou. Också den tillverkade från början färg för bandlackering, men gick snart över till plastfärg för den växande elektronikindustrin.

Allt var dock inte enkelt. Företagskulturen i Kina är extremt hierarkisk jämfört med många andra länder, och det svenska idealet med platta organisationer och stort personligt ansvar ligger mycket långt från verkligheten på det kinesiska fabriksgolvet.

– Det anses ofint att komma med förslag till chefen. En underlydande som har en idé måste linda in den på lämpligt sätt och presentera den för chefen. Därefter kan chefen komma ut nästa dag och presentera idén som sin egen. Då applåderar alla och ingen har förlorat ansiktet. Vi har varit tvungna att närmast indoktrinera våra anställda, förklara att här är det bra att komma med förslag, säger Gerulf Naglitsch.

Historien påverkar

När det första opiumkriget avslutades 1842 tvingades Kina att tillåta import av opium, och fick släppa Hong Kong som koloni till det brittiska imperiet. Det andra opiumkriget bröt ut 1856 sedan kinesiska soldater hade bordat det brittiskflaggade fartyget Arrow i Tianjins hamn och arresterat besättningen, misstänkta för opiumsmuggling.

Kriget slutade med att inte bara britter utan också fransmän, ryssar, japaner, belgare, italienare och representanter för den habsburgska dubbelmonarkin tilltvingade sig koncessioner i Tianjin. Det var i praktiken en slags minimala kolonier där kinesisk lag inte gällde. Under boxarupproret 1900 slöt sig dessutom Tyskland och USA till de länder som sände trupper till Kina för att slå ner upproret.

Förra året öppnade Becker Industrial Coating sin tredje kinesiska fabrik i just Tianjin. Det brukar ibland framhållas att det faktum att Sverige aldrig deltog i straffexpeditionerna under opiumkrigen och boxarupproret bidrar till ett gott rykte i Kina. Det håller inte Gerulf Naglitsch riktigt med om, däremot lyfter han fram en annan del av den svensk-kinesiska historien:

– Sverige var det första västland som 1950 erkände republiken Kina. När det var stora banketter kunde man alltid skåla för det och alla hurrade.

Det är en smula ironiskt att när väst tvingade fram affärer med kanonbåtar under opiumkrigen ledde det till uppror, kejsardömets fall och utländsk truppnärvaro. I dag, när Kina själv har öppnat upp för investeringar och handel, står världen på kö för att göra affärer. Först 1947 lämnade amerikanska trupper Tianjin och i dag är Kina USA:s största långivare, med runt 5 000 miljarder kronor i fordringar.

Tianjin är i dag ett kinesiskt Silicon Valley, med en stor elektronikindustri. För den tillverkar Beckers den speciella plastfärg som används till bärbara datorer, mobiltelefoner och annan konsumentelektronik.

– Det går bara åt 10 gram färg till en mobiltelefon. Men gör man 600 miljoner mobiler på ett år som man gör i Kina, då går det åt en del färg.

Även andra divisioner inom Beckers har fabriker i Kina. Becker Acroma, som tillverkar färg till hus och snickerier, har en fabrik i Qingdao. ColArt, som är världsledande inom konstnärsfärger, med märken som Winsor & Newton och Liquitex, driver fabriker i Tianjin och Jinhua.

– Vi var pionjärer, säger Gerulf Naglitsch och låter lite stolt.

Ur Företagshistoria 2010:2

Text: Per Wikström är journalist och författare med förflutet bl.a. på TV8:s Finansnytt och Utbildningsradion. Han är också textredaktör för Företagshistoria.

Dela med dig av dina tankar