Bestämmelser för personalens klädsel 1916

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1965:4 (årgång 36).

Det nyöppnade Nordiska Kompaniet var ett mycket fint varuhus, som 1915 vände sig till de förmögna och de genom kriget nyrika i samhället. Det var inte endast varorna som skulle vara först­klassiga och av högsta kvalitet, utan även personalen vara noga utvald och skulle framträda som kvalitetsmänniskor och därför överlämnades till dem vid deras anställning stränga ordningsregler som gällde uppträdande inom affären och klädseln.

Klädseln var ett viktigt kapitel och om ”Ordningsregler m. m. för Aktiebolaget Nor­diska Kompaniets personal”, kan vi läsa i en liten grön, tunn bok, tryckt 1915.

Manlig personal

Avdelningschefer och deras gelikar ävensom försäljnings- och kontorspersonal samt tillskärare:

Jaquette och väst (för äldre), kavaj och väst (för yngre), svart eller mörkgrå (vit underväst eller kulört fantasiväst äro ej tillåtna).

Byxor, svarta eller mörkgrå, av samma tyg som jaquette och väst, eller till svart jaquette svarta med enkla ljusare ränder, till grå jaquette grå med enkla ränder.

Skjorta, helvit, eller vit med smala ku­lörta ränder.

Krage, vit, dubbelvikt eller uppstående med små snibbar.

Näsduk, vit.

Halsduk, helsvart, eller svart med vita ränder eller mönster. (Biträdena i Herreki­peringsavdelningen må, på avdelningsche­fens särskilda begäran, bära kulört hals­duk.)
Skodon, svarta (kulörta skaft eller kulörta damasker ej tillåtna). Till låga skor bäras svarta strumpor.

Under tiden från den 1 april till den 1 oktober må marinblå, hel kavajkostym, utan ränder eller mönster bäras, samt därtill skjorta, krage, näsduk och skodon som ovan. Halsduken må vara svart eller blå med eller utan vitt mönster.

Manlig personal skall alltid vara väl ra­kad.

Kvinnlig personal

All försäljnings-, kontors- och expeditions­personal (även som proverskor) måste vara klädda i:

Enkel svart klänning eller svart kjol och blus med långa ärmar. Härtill må bäras vit krage och manschetter ävensom svart hals­duk eller rosett. Däremot få inga kulörta sådana bäras och ej heller helt förkläde över en kulört kjol. Avdelningschefer och deras gelikar böra helst vara klädda i sidenblus.

Skodon, svarta (kulörta skaft eller ku­lörta damasker ej tillåtna). Till låga skor bäras svarta strumpor.

Frisyren skall vara vårdad, men ej extra­vagant. Unga flickor, som ej bära håret uppsatt, skola hava en stor hårknut av bre­da, svarta taftband (denna tillhandahålles av bolaget).

Städförkläden få bäras till kl. 10 f.m.

Shetlandströjor, svarta, må undantagsvis under den kalla årstiden bäras.

Under tiden från den 1 april till den 1 oktober må i st. f. svart blus bäras vit eller beigefärgad slidan av enkel, ej genombrutet tyg samt försedd med hel- eller halvärmar ned över armbågen.

Springflickor från ateljéerna skola bära svart helförkläde, då de gå ned i affären.”

Ett piano eller en fällkniv kunde endast säljas 1915 av en försäljare klädd i jaquette, om han råkade vara äldre. Och om en för­säljerska skulle prova en korsett på en kund eller sälja en visp, måste hon vara klädd i en enkel svart klänning eller svart kjol och blus med långa ärmar.

Det enda som lyste upp i allt detta hög­tidligt och strikta svarta var rättvikskullor­nas färgglada nationaldräkter där de stod i kassorna och slog in kundernas paket.

Text: ”H”

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1965:4 (årgång 26).

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.