År 1988 startade barnmorskan Christina Wahlström mödravårdsmottagningen Mama Mia i Stockholm. Det var början till en dramatisk resa som har lett fram till dagens kedja av kvinno- och barnhälsomottagningar i Sveriges tre största städer. Under vägen utmanade Christina Wahlström inte bara politikens sanningar utan också sedan länge resta murar inom sjukvården.
Från det att den så kallade sjukronorsreformen inom svensk sjukvård sjösattes 1970 blev den politiska regleringen alltmer omfattande; vård inom den allmänna sjukförsäkringens ram skulle samlas till landstingen. De tankarna utmanades av den företagsamma barnmorskan.
Christina Wahlström hade idéer om hur världens bästa mödravård skulle se ut. Hon hade arbetat i över tio år i Stockholms landstingssjukvårds regi. Där hade man, upplevde Christina, missat själva uppdraget. Personalen borde långt tydligare sätta de vårdsökande – kunderna – i centrum och anpassa vården efter deras behov, inte tvärtom. Därför skulle Mama Mia exempelvis ha öppet när mammor och pappor var lediga. Familjerna skulle dessutom alltid träffa samma barnmorska.
In i hetluften
I dag kan det vara svårt att förstå vilken laddning Christina Wahlströms ambition hade; samhällsklimatet är ett annat. Starten skedde i frisk motvind. Från början hade mottagningen inget avtal med landstinget, och blivande familjer fick betala 5 000 kronor ur egen ficka. Med endast 17 inskrivna mammor och fyra barnmorskor som slet, såg drömmen ut att gå i kras. De första åren gick verksamheten också med rejält minus. De andra i företaget hoppade av, kvar stod Christina med höga skulder. Men också med en tro på förändring.
År 1992 kom vändpunkten i samband med maktskiftet i Stockholms läns landsting, då mödravårdspengen infördes och de blivande mammorna kunde vända sig till valfri mottagning utan extra kostnad. Christina hävdar bestämt att alla hennes rynkor försvann under valnatten.
Motståndet hos politiker i en landstingsstyrelse var inte det enda hinder Christina Wahlström skulle möta som vårdentreprenör. Inom vården kan vi också möta konflikter mellan yrkesgrupper med olika utbildningsbakgrund som arbetar inom samma område, som exempelvis barnmorskor och läkare, i detta fall obstetriker, alltså gynekologer specialiserade på graviditeter. En gammal fråga återkommer ofta: Vem ska vara verksamhetschef − läkaren eller sjuksköterskan/barnmorskan? Och var ska gränslinjen dras när det gäller åtgärder? Ska en barnmorska exempelvis få skriva ut p-piller?
De allra flesta tänker nog på barnmorskor främst som förlossningspersonal, men det är bara en liten del av yrket. En barnmorska är utbildad för att hantera frågor kring exempelvis kvinnors gynekologiska hälsa under hela livet, sexualitet och preventivmedel, föräldraskap och amning.
Konstlade gränser i vården låser i dag in dessa stolta och mycket driftiga kvinnor, menar Christina Wahlström. Något bör göras för att frigöra deras potential, så att deras kompetens tas till vara bättre. Revirtänkande, hierarkier och strikt uppdelning av arbetsuppgifter passar inte entreprenören Wahlström; enligt henne är de oförenliga med god och effektiv vård. Allt som kan utföras av en barnmorska ska hon också ansvara för fullt ut; ingen delegation ska behövas. När barnmorskan och obstetrikern samsas om samma arbetsuppgifter skapar det en mycket dyr vård.
Barnmorskor fick ansvar
Christina lyckades också 1996 driva igenom en ny lag, nämligen att barnmorskor skulle få egen förskrivningsrätt på p-piller även inom privat vård. I Stockholms landstingspolitik hade hon då medverkat till att det motionerades, och i riksdagen hade riksdagsledamoten Gullan Lindblad tagit sig an frågan i början av 1990-talet.
Inom landstinget fick barnmorskor nämligen skriva ut p-piller på delegation, men den möjligheten saknades om de verkade inom den enskilda vården. Christina Wahlström konstaterade att ”har jag kunskapen ska jag också ha ansvaret”. Det kostar 1 000 kronor när en läkare skriver ut p-piller och 300 kronor för en barnmorska. Jämför med en korvgubbe: Varför köpa in korv som kostar tre gånger mer? Det är samma produkt.
Christina gav inte upp. I dag driver Mama Mia sex kvinno- och barnhälsomottagningar (fyra i Stockholm, en i Göteborg och en helt nystartad i Malmö), är delägare i husläkarmottagningen To Care och är därmed Nordens största mödravård med över 6 000 inskrivna mammor. Mottagningarna arbetar med teambildning och har flera vårdkategorier inom samma väggar. Men resan till en kvalitetsinriktad, nytänkande och långsiktigt satsande privat mödravård har varit minst sagt energikrävande.
Det är alltid kostsamt att vara först. Det är viljan och modet att åstadkomma en förändring som styr entreprenören”, konstaterar Christina Wahlström. ”Men nu erbjuder vi människor mödra- och barnavårdscentraler med helhetstänkande, utan en massa remisser. Kunden känner sig trygg och vården blir billigare. På så vis får samhället pengar över som kan skapa bättre vård till de svårt sjuka, gamla och handikappade. Där är vi alla vinnare.
Fakta:
1988 grundas Mama Mia Mödravårdscentral och barnavårdscentral
1992 Vårdavtal sluts med Stockholms läns landsting
1996 Mama Mia Shop öppnar
1998 Invigning av sajten www.mamamia.se
1998 Datajournalsystem införs
2000 Vårdavtal sluts med Stockholms läns landsting för barna- och mödravårdscentralerna
2001 Mama Mia söder öppnar
2003 En andra Mama Mia shop öppnar.
2003 Ny lokal för barnavårdscentralen
2006 Miljöcertifiering ISO 14001 införs
2006 Mama Mia blir finalister i ”Årets Entreprenör” av Ernst & Young
2006 Mama Mia utses till årets gasellföretag av Dagens Industri
2006 Christina Wahlström utses till årets företagare i Stockholm
2007–2008 Nya mottagningar öppnas i Kista utanför Stockholm och i Göteborg
2009 Ny mottagning öppnas i Älta i Nacka
2010 Husläkarmottagningen öppnas
Författare:
Marie Dahlberg är författare, journalist och krönikör. Hon har skrivit flera böcker inom olika genrer bl.a. Amazing Sweden och Havsbad: femtioen svenska badpärlor. Artikeln är hämtad från Centrum för Näringslivshistorias tidning Företagsminnen 2012:2.
Dela med dig av dina tankar