Den klassiska nattklubben Sturecompagniet i Stockholm startades av – en konditor och bagare. Claes Christenson, ägare till kafé Gateau, utvecklade Stockholms cafékultur och uteliv under både dagar och nätter på 1980-talet. Han introducerade café au lait i Sverige och var därmed en av pionjärerna bakom den cafébransch som växt fram idag.
– – –
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
– – –
När Claes Christenson föddes 1948 drev hans familj sedan några år bageriet Kringelgården i Saltsjöbaden utanför Stockholm.
Bageriet hade startats redan 1902, av bagare som flyttade till den då helt nybyggda Stockholmsförorten. Bageriet i stadsdelen Neglinge försedde inte bara Saltsjöbadens ståtliga hotell och storstilade villor med bröd, utan även hela det samhälle som växte fram när arbetarna från järnvägen och deras familjer fick möjlighet att köpa tomter i området. År 1942, mitt under de tuffa krigsåren, köpte det nygifta paret Tord och Zarah Christenson från Lysekil på västkusten bageriet via en annons.
Tillsammans utvecklade Zarah och Tord det kombinerade bageriet och konditoriet och bildade samtidigt familj. Claes och hans syskon kom att växa upp på mellanvåningen ovanpå bageriet. På vintrarna väcktes de ofta tidigt, innan skolan började, för att skotta bakgården så att alla leveranser kunde komma fram till bageriet. Som 14-åring började Claes att arbeta extra i bageriet som sumphålspys (ugnsbagarlärling), ibland under tidiga morgnar innan skolan började och på helger och lov.
På 1960-talet var pappa Tord med och tog initiativ till den nya gallerian Tippen i Saltsjöbaden, där familjen sedan öppnade konditori. Gallerior och köpcentrum var ett nytt fenomen i handeln, som fram till dess mest bestått av enskilda butiker utspridda över en stad eller ibland samlade längs en handelsgata.
Gallerior skulle komma att spela roll i Claes Christensons affärer framöver. Men 1970 då Tippen öppnade och Claes var 22 år gammal valde han att sluta helt på Christensons. I stället blev han först dammsugarförsäljare på Electrolux och fick några år senare jobb på Posten. Men vid det laget tyckte Tord att utflykten ändå kunde få vara över. Var det inte bättre att Claes i stället tog över familjeföretaget?
Claes gick med på förslaget, och passade även på att gifta sig med sin flickvän Birgitta Ekman som han träffat några år tidigare på fest i Saltsjöbaden. År 1973 tog det nygifta paret över företaget – på samma sätt som Claes föräldrar gjort nästan trettio år tidigare.
Gateau logo. Bildkälla: Gateau Facebook.
Under ett decennium drev Claes och Birgitta verksamheten precis som Claes föräldrar gjort. Men 1981 kom ett utvecklingssteg. Då köpte Claes och Birgitta det lilla konditoriet Gateau på Södermalm i Stockholm tillsammans med Claes syster, Lillan Klemming, och hennes man, Tomas. Det lilla södermalmsfiket, som grundats 1937, ansågs vara en bra grund för ett trendigt konditoriimperium – för de fyra ville nämligen expandera verksamheten.
Två år tidigare, 1979, hade bygget av köpcentrumet Ringen på Södermalm startat. Platsen där det låg, Skanstull vid Stockholm innerstads sydligaste del, beskrevs ofta som ”porten till Södermalm och Stockholm”. I mitten av det cirkelformade köpcentrumet fanns plats för en stor servering. Där skulle ett Café Gateau kunna bli Sveriges största konditori, tänkte Claes.
Men Claes och hans kompanjoner hade svårt att finansiera en så stor expansion. Familjens bank, SEB, erbjöd ett lån via kreditbolaget AB Industrikredit, men summan täckte inte hela lånebeloppet. Industrikredit trodde inte att Gateau i Ringen skulle få så stor omsättning som Claes och hans kompanjoner räknade med. Men en av Gateaus styrelseledamöter, advokaten John-Edvard Jonsson, utnyttjade sina kontakter. Sundsvallsbanken (idag del av bankkoncernen Nordea) gick med på att bevilja ett lån på hela beloppet. Gateau-ägarna tvingades pantsätta sina privata hus som säkerhet för banklånet, men kunde nu bygga det café som de drömt om.
Café Gateau i Ringen blev precis den succé som de hoppats på, och var ett tag Sveriges största café.
Gateau-miljö. Bildkälla: Fazer Group.
Efter succén i Ringens köpcentrum öppnade Gateau ett café på Norrlandsgatan i Stockholms city. Det hade mycket högre priser jämfört med andra caféer i Stockholm – vilket låg helt rätt i tiden för ett café i Stockholms innerstad, under 1980-talets yuppieera med börshajar och snabba aktieklipp. Att det var dyrt på Gateau blev en del av företagets varumärke, och av dess marknadsföring. Dyrt betydde fint, och Gateau Norrlandsgatan blev ett populärt tillhåll för trendkänsliga stockholmare.
Det var också här café au lait – franska för ”kaffe med mjölk” – blev en storsäljare i Sverige. Sveriges mjölkproducenter ville starta en kampanj för att få folk att dricka mer mjölk, genom att helt enkelt uppmana folk att ha mer mjölk i kaffet, och frågade om de fick ha lanseringseventet på Gateau. På den tiden dracks mest bryggkaffe men den framgångsrika kampanjen skulle komma att bana väg för alla de varianter av kaffedrycker med mjölk som finns i dag, och den våg av kafékedjor som skulle följa. Själva lanseringseventet 1985 var ett spektakel i sig. Lucien Desmet, hovmästare från Brasserie Lipp i Paris, flögs till Sverige, och hällde framför media och inbjudna gäster upp Sveriges första café au lait på Gateau.
Samma år insåg familjen Christenson att de inte kunde driva både bageri i Saltsjöbaden och caféverksamhet i Stockholms innerstad– så de arrenderade ut bageriet, med krav på att de som hyrde bageriet måste fortsätta att baka bröd och hålla bageriet i bruk.
Inne i stan utvecklades verksamheten för det som nu kallades Gateaugruppen. På Gateau erbjöds inte bara fika, de ordnade också modevisningar på dagtid och 1986 började de ha jazzkvällar. Caféet på Norrlandsgatan var alltid med på stockholmstidningarnas topp tio-listor över stadens bästa uteställen. Utbudet var av hög kvalitet, med det bästa från Europas kafékulturer, bakat enligt traditionella recept. De bakade vitt franskbröd och surdegsbröd, alltid på bra råvaror. Gateau var också kända för sina franska, platta tårtor som hade ”en smakexplosion i varje tugga”. Caféets ledord blev tradition, exklusivitet och kvalitet.
Det tredje konditoriet öppnades 1989 i den då helt nya Sturegallerian vid Stureplan, som skapats efter att Sturebadet inne i fastigheten brann 1985. I broschyren som nu presenterade gallerians alla butiker beskrevs caféet kort: ”Café Gateau. Namnet räcker.”
Stureplan med Sturecompagniet. Foto Mattias Ek, Stadsmuseet i Stockholm.
Samma år tog Gateaugruppen ytterligare ett steg i sin utveckling och öppnade nattklubben Sturecompagniet i samma galleria. För att stärka finanserna inför öppningen av nattklubben sålde de caféet i Ringen, som de en gång i tiden hade kämpat för att få råd att öppna.
För att undvika risk för personliga skulder, som när de startade i Ringen, lades Sturecompagniet i ett dotterbolag till Gateau. Även den här satsningen gick hem. Sommaren 1989 stod kampen om nattklubbsgästerna i Stockholms city mellan det historiska nöjespalatset Berns och det nystartade Sturecompagniet, allt enligt tidningarnas nöjessidor. Grundarna hade, enligt vad de skrev senare, haft ambitionen att skapa en modern version av klassiska restaurangen Operakällaren med två fine dining-matsalar, väntbar, brasseri, vinkällare, delikatessbutik, brödbutik, showbageri, bageri, Club Bar, plus ytterligare två barer, kiosk och nattklubb. Morgontidningen Svenska Dagbladet beskrev det lite mer korthugget ”som en folkpark mitt i city”, lite som en finlandsbåt, med flera dansgolv som lockade olika publik.
Den ekonomiska krisen som drabbade Sverige 1991–1992 påverkade även Gateaugruppen. Familjen Klemming drog sig ur bolaget och sålde sin andel till Stefan Bluhme, en av firmans nyckelmedarbetare. Men både Gateaugruppen och Sturecompagniet lyckades vända den negativa ekonomiska utvecklingen, och Sturecompagniet noterade sina bästa besökssiffror i slutet av november 1994. Då kom nästa bakslag.
Tidigt på morgonen den 4 december 1994 sköt två personer, som tidigare på kvällen nekats att komma in, rätt in i kön av människor som väntade utanför Stockholms hetaste nattklubb. Tre kroggäster och en vakt dödades, och ett tjugotal människor skadades. Händelsen blev känd som Stureplansmorden. Efter detta bestämde sig Claes Christenson 1996 för att sälja nattklubben Sturecompagniet och bara satsa på cafékedjan.
Vad hände sen?
Efter att ha sålt Sturecompagniet stöpte Gateau, i början av 2000-talet, även om sin resterande verksamhet. Familjen Christenson sålde alla serveringar och satsade i stället på brödbutiker runtom i Stockholm. De flashiga åren med trendkänsliga caféer i innerstaden var över, i stället byggde de upp Gateau till ett hantverksbageri med egna brödbutiker.
Några år senare inledde Gateaus ägare samtal med den finska chokladjätten Fazer om att sälja Gateau. Bland Fazers ägarfamilj kände de äldre till det tidigare caféet på Norrlandsgatan och var intresserade av att köpa varumärket Gateau. År 2011 blev köpet av, 30 år efter att Claes Christenson och hans syster köpt det lilla konditoriet på Söder. Claes Christenson var då 63 år. Vid försäljningen bestod ägargruppen av fem personer som alla arbetade kvar i Gateau under en period efter köpet.
Gateau finns idag, 2021, på drygt 20 ställen i Stockholmstrakten, på nio platser i Skåne och på Uppsalas centralstation.
Bageriet Kringelgården i Saltsjöbaden finns kvar i familjen Christensons ägo. Det drivs idag av en tredje generation av bagare, Claes och Birgittas dotter Fia och hennes man Joel.
– – –
Text: Jenny Stendahl, arkivarie Centrum för Näringslivshistoria, med redaktionell bearbetning av Anders Sjöman.
– – –
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
– – –
Dela med dig av dina tankar