David Ricardo var son till en välbärgad börsmäklare i London. Han började tidigt arbeta i faderns firma men startade sedan egen mäklarverksamhet. 27 år gammal läste han Adam Smith Nationernas välstånd och blev så inspirerad att han därefter huvudsakligen ägnade sig åt nationalekonomin. Han var under några år också ledamot av det brittiska parlamentet.
Ricardos huvudverk var On the Principles of Political Economy and Taxation (1817). Där utvecklar han ett begrepp som har blivit centralt i all handelsteori, nämligen komparativa fördelar.
Adam Smith hade bevisat att varje land (eller, rättare sagt, medborgarna i varje land) tjänade på att producera det som de var bäst på och sedan byta varor med varandra. Om England var bättre på att tillverka ångmaskiner och Portugal på att framställa vin, så borde Portugal exportera vin och England ångmaskiner.
Ricardo visade att handel kunde vara till fördel för bägge parter även om ett land var bäst på allt. Om Portugal var dubbelt så bra som England på att tillverka ångmaskiner men tre gånger så bra på att odla vin, så borde England ändå exportera ångmaskiner och Portugal vin. Portugal hade visserligen en absolut fördel i ångmaskinsproduktionen. Men England hade en komparativ fördel.
Dela med dig av dina tankar