Den första videotelefonen

Redan 1964 gick det att se bilder på den man pratade i telefon med. Tekniken var dock dyr och genomslaget kom först cirka 40 år senare då internet gjorde tekniken billigare.

Bells videotelefon där man kunde både se och höra den man pratade med demonstrerades för första gången på världsutställningen i New York 1964. I juni samma år lanserades den för kommersiellt bruk. Telefonbås för allmänheten sattes bland annat upp på Grand Central Station i New York. Ett treminuterssamtal kostade i dagens penningvärde 121 dollar, cirka 1 100 kronor.

Under de följande sex månaderna gjordes endast 71 videosamtal. Telefonbåsen fanns kvar i sex år innan de monterades ner – det sista året gjordes inte ett enda samtal överhuvudtaget. Vid AT&T hängde man vid lanseringen också på trenden och introducerade videotelefonen för företag. Kostnaden för själva apparaten var i dagens pengar cirka 1 000 kronor, och 150 kronor per samtalsminut.

Sveriges statsminister Tage Erlander använder videotelefonen för att prata med programledaren Lennart Hyland, 1969. Bildkälla: Ericsson History.

Stora prognoser om hur videotelefonen skulle spridas gjordes, men problemet var att tekniken inte blev billigare med tiden. Videotelefonen floppade, den var dyr och det visade sig att de fåtal kunder som använde den faktiskt inte ville bli filmade. I dag har tekniken kommit ner i pris och videosamtal används över hela världen, både av privatpersoner och av företag.

Ur Företagshistoria 2019:3

Dela med dig av dina tankar