En näringspolitisk revolution ägde rum den 18 juni 1864 på slottet, under en konselj i närvaro av Kung Karl den femtonde. Då undertecknades förordningen om utvidgad näringsfrihet som bestämde att »enhvar svensk man och kvinna fick starta och driva företag uti konungariket Sverige«.
1. Tiden före Näringsfriheten
Skråväsendet:
- Skråväsendet, ett tyskt regleringssystem, hade importerats till Sverige och på allvar börjat införas i Stockholm under 1400-talet. Undersök vad denna typ av ordningssystem innebar i praktiken.
Skråordningarna för murare och vindragare. Period: 1300-tal, Stockholm.
2. Näringsfriheten genomförs 1864
Näringsfrihetsreformen:
- Det mest tydliga tecknet på att marknadslogiken sågs som framtiden, var det riksdagsbeslut om näringsfrihet som antogs av riksdagen den 18 juni 1864. Då avskaffades skråväsendet helt, även i städerna. Samtidigt försvann burskapstvånget, mästarskapstvånget och tvånget att tillhöra en förening. Ta reda på vad som mer infördes i samband med den nya reformen.
Lagen om näringsfrihet från 1864, som gav ”ehnvar man och kvinna i Sverige” rätten att driva företag.
3. Mannen bakom näringsfriheten
JAG och alla hans verk:
- Det är över 150 år sedan näringsfrihet infördes i Sverige. 1864 kom den förordning som slog fast allas rätt att bedriva handel och produktion. Bakom denna reform låg en av Sveriges främsta statsmän – någonsin. Finansministern Johan August Gripenstedt, som ägnade sin politiska gärning åt att modernisera Sverige. Undersök vem Johan August Gripenstedt var och hur han lyckades med sin vision.
Johan August Gripenstedt i mitten av bilden, sittandes Bildkälla: Kungliga biblioteket.
4. Nöd och lust gjorde kvinnor till företagare
Kvinnors företagande:
- Stockholm är överbefolkat, smutsigt och fattigt. Hög dödlighet slår hårt mot männen, och kvinnorna får nu tillträde till arbetsmarknaden på ett annat sätt än tidigare. En boom som bidrar till att de under andra halvan av 1800-talet till sist får näringsfrihet. Undersök hur kvinnor blev företagare.
Arbetare vid Münchens bryggeri, ca 1900-tal. Bild ur Carlsberg Sveriges historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
5. Kvinnornas intåg i tjänstemannasektorn
Läs artikeln nedan och arbeta vidare med lektionsförlaget här.
Industrialiseringen förändrade de borgerliga skiktens försörjningsmönster. Genom olika reformer vidgades näringsfriheten, utbildningsvägarna och försörjningsmöjligheterna.
Under 1800-talet tvingades också borgerskapets kvinnor – framför allt de ogifta – i allt högre grad ut i lönearbete för att försörja sig. Den vidgade arbetsmarknaden var en viktig kugge i kvinnoemancipationen. Och 1919 kom det stora genombrottet. Då genomfördes rösträttsreformen, som förutom att ge kvinnorna rätt att rösta också innebar att ogifta kvinnor kunde söka arbete utanför hemmet, även om de inte behövde det för att klara ekonomin.
Lågavlönad och underordnad
Från slutet av 1800-talet började industrialismen sätta tydliga spår inom handeln genom ansenlig tillväxt. Det behövdes snabbt en stor, men också billig arbetsstyrka som kunde fylla det växande behovet från den enorma expansionen av tjänstemannasektorn bl.a. inom handeln. Detta kom därför att bli en viktig arbetsmarknad för Sveriges kvinnor.
Kvinnans ekonomiska behov ansågs vara mindre än mannens, då man menade att hon åt mindre och dessutom kunde tillreda maten själv. Hon kunde också spara pengar genom att sy sina egna kläder och själv tvätta dem. Hon var heller inte på samma sätt som mannen betraktad som familjeförsörjare – därför ansågs det naturligt att kvinnor skulle ha en lägre lönenivå än män. Det var alltså rimligt att av kostnadsskäl anställa kvinnor, det var en mycket medveten politik. Som exempel kan nämnas att en kvinnlig kamrersassistent vid AB Svenska Varor (SV) i Stockholm, år 1923 tjänade 300 kronor i månaden – det motsvarar idag bara drygt 6.000 kronor, vilket inte medger särskilt stora utsvävningar om man har skatt, hyra och räkningar att betala.
Åhlén & Holm. Orderkopiering i maskinskrivningsrum, kvinnliga anställda, 1938 Ringvägen, Skanstull, Stockholm. Deponent: Åhléns AB.
Med den ökade andelen kvinnlig kontorspersonal minskade genomsnittslönerna successivt för alla kontorsanställda. Samtidigt sjönk också kraven på uppnådd ålder för att få söka tjänst. Även kraven på utbildningsgrad minskade. De s.k. självförsörjande kvinnorna – vilka inte hade en stödjande familj bakom sig – hamnade på de mest underordnade befattningarna. Under mellankrigstiden var deras anställningsförhållanden mycket otrygga, med en lön som innebar en levnadsstandard på gränsen till misär.
Ett vårdat yttre är synnerligen av vikt för sekreteraren. Även om hon är fattig och har låg lön […] så böra hennes kläder icke alltför mycket förråda detta ledsamma faktum
[Anna Odhe, ”Hur man blir en god sekreterare : en handledning i ett modernt yrke”, 1932.]
Telefonist – ett drömyrke
Telefonist var till exempel ett typiskt kvinnoyrke. Sverige hade vid förra sekelskiftet en internationell topposition, såväl i städerna som på landsbygden, när det gällde telefonnätet. Antalet telefoner per invånare var mer än åtta gånger fler än genomsnittet i Europa och i Stockholm var antalet telefoner fler än i metropoler som New York, London och Paris (Anders Johnson, En värld av tjänster, Sveriges väg från jordbruksland till tjänstesamhälle, 2000:11).
Telefonistyrket var också mycket eftertraktat – kanske berodde det just på telefonens popularitet i Sverige. Telefonen hade blivit en självklarhet på varje handelskontor. Kvinnor ansågs speciellt lämpade för telefonuppgifter, då de hade en behaglig telefonröst. Men om man hade ansvar för att svara i telefon ville det till att man hade den rätta och bildade bakgrunden, det vill säga att man var skolad i vett och etikett, så att man visste att bemöta de telefonerande direktörerna på det sätt som dessas sociala ställning fordrade.
Dela med dig av dina tankar