Dubblad exportvolym men mindre marknadsandel

Nästan 70 procent av den svenska tillverkningen går idag på export. Det innebär att exporten har fördubblats i förhållande till BNP sedan början av 1970-talet. Under samma period har världsekonomin och världshandeln växt markant, och Sveriges andel av världsexporten minskat.

En tydlig förändring i den svenska exporten sedan Exportrådet bildades 1972, är att den fördubblats till ungefär 50 procent i förhållande till BNP. Det beror dels på att exportföretagen importerar en större andel av sina komponenter – deras verksamheter är mer och mer integrerade med utlandet, dels på att tillverkningsindustrin exporterar en allt större del av sin produktion.

I början av 1970-talet exporterade tillverkningsföretagen i Sverige 25 procent av vad de tillverkade, 2010 har det ökat till närmare 70 procent, enligt SCB:s siffror. De flesta produkter produceras sålunda för en större marknad än Sverige och i allt längre serier. Bredden har minskat samtidigt som kvaliteten och volymen för varje produkt har ökat. För 40 år sedan var det mest storföretag som hade kunder i utlandet, idag har även mindre företag både export och produktion utomlands.

Att storleken av exporten jämfört med BNP ungefär har fördubblats sedan 1960-talet betyder inte i bara att exporten väger tyngre i ekonomin än tidigare, utan att företagen är mer integrerade i den globala arbetsfördelningen. För varje exportkrona är det mer av värdet som importerats i form av komponenter och kunskap. En större andel av tillverkningen utförs av nya industriländer, medan mognare industriländer som Sverige inriktas mot större andel tjänsteexport.

Mindre marknadsandel trots större exportvolym

Trots ökad exportvolym har Sveriges andel av världsexporten minskat kraftigt sedan början av 1970-talet. Samtidigt har världsekonomin och världshandeln växt betydligt. Enligt SOU 2008:90, Svensk export och internationalisering, skeppades 2,1 procent av världens sammanlagda export 1970 från Sverige, en toppnotering. 2006 hade den svenska andelen fallit till knappt 1,3 procent.

Utvecklingen har inte varit rätlinjig. Under 1970-talet ökade de svenska kostnaderna snabbt under en rad år så att marknadsandelarna minskade drastiskt efter 1976. Den energiintensiva tunga industrin förlorade till exempel sin konkurrenskraft efter oljekrisen. Vändningen kom i början av 1980-talet, då andelen av världsexporten fallit till under 1,5 procent. Devalveringarna som genomfördes 1981 och 1982 – på sammanlagt 25 procent – återskapade tillfälligt den svenska exportindustrins konkurrenskraft. Den svenska exportvolymen ökade 1983 med 12 procent – den största ökningen sedan 1973. Orsaken till detta, enligt Exportrådets årsredovisning, var devalveringarna, en internationell konjunkturuppgång och en svag hemmamarknad.

Exportandelarna började 1986 återigen att minska. Efter finanskrisen 1992 ökade exporten på nytt, bland annat beroende på en svagare krona och svag inhemsk efterfrågan. Den svenska andelen av världsexporten låg på omkring 1,6 procent fram till 1998. Mellan 2001 och 2006 har Sveriges andel av världsexporten legat relativt stabilt på 1,3 procent, enligt SOU 2008:90.

En viktig anledning till att den svenska andelen av världsexporten sjunker, är att det finns andra exportländer som expanderar snabbare. När det gäller exporten till den europeiska marknaden, Sveriges största exportmarknad, är det tillväxtländerna som är vinnarna. Kinas export till Europa har ökat markant, liksom Koreas, Rysslands och vissa östeuropeiska staters. Kina ökade exempelvis sin exportmarknadsandel till EU från mindre än 2 procent till nästan 6 procent mellan 1995 och 2005.

Författare: Historien om Exportrådet

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.