Electrolux lät redan från mitten av 1930-talet framstående designer formge dess kylskåp och dammsugare. Personer som Raymond Loewy, Sixten Sason och Carl Otto fanns med på vägen från aerodynamiskt bulligt till vinkelrätt kantigt.
Från 1900-talets första årtionden kan man tala om industridesign i dagens mening. 1907 anställdes arkitekt Peter Behrens hos tyska AEG med ansvaret att formge bolagets produkter, logotyp och annonser. Genom sina insatser där framstår Behrens som den förste industridesignern i modern mening.
Under 1930-talets depression i USA sökte tillverkarna efter medel som skulle göra produkterna attraktivare. Designen eller produktens form blev nu ett viktigt konkurrensmedel.
Raymond Loewy var en av de främsta formgivarna i USA på 1930-talet och 1934 formgav han ett kylskåp som designmässigt kom att bli vägledande i mer än 20 år för alla kylskåpstillverkare. Kylskåpet fick mjuka runda hörn och en crémevit färg som gav en ”hygienisk look”. Raymond Loewy hade inspirerats av strömlinjeformen.
Strömlinjeformen presenterades och utnyttjades som en rationell form för att minska motståndet för föremål som snabbt skulle kunna röra sig genom luft eller vatten. Från 1930 talet fram till 1950-talet var detta inspirationskällan för de flesta formgivare. Stilens framgång berodde på att den för många blev symbol för djärvhet, snabbhet och förändring. Den blev ett mode, allt skulle vara strömlinjeformat.
Electrolux grundare Axel WennerGren insåg tidigt vikten av industridesign. I mitten av 1930-talet kontaktade Electrolux Raymond Loewy och gav honom uppdraget att formge ett kylskåp, såväl invändigt som utvändigt. Resultatet blev Electrolux kylskåp modell L300 som introducerades 1940. Formgivningen kom att bli klassisk med detaljer som det tryckknappsförsedda handtaget och den runda skålningen bakom det. Kylskåpet blev en stor försäljningsframgång på den svenska och europeiska marknaden och Raymond Loewy fick nya uppdrag av Electrolux att formge golvbonare, dammsugare och tillbehör. Även typsnittet och layouten på Electroluxnamnet hade designats av Raymond Loewy och hans kollegor.
Föregående sida: Designförslag över munstycken och tillbehör till Electrolux dammsugare av Sixten Sason 1944. Strömlinjeformen är tydlig och flera av munstyckena kom i produktion under 1950-talet. Bild ur Electrolux arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
När andra världskriget bröt ut 1939 stängde de amerikanska formgivarna sina europeiska kontor. Raymond Loewys Londonkontor upphörde. Electrolux fortsatte att tillverka kylskåp, dammsugare och bonare efter den formgivning man skapat före kriget, men under 1940-talet började Electrolux också arbeta med den första generationen svenska industriformgivare. Det var främst med Ralph Lysell och Sixten Sason, men även Alvar Lenning.
Alvar Lenning var mer av en ”engångsdesigner” för Electrolux. Han formgav köksmaskinen Assistent som introducerades 1940. Den blev en legend och kom att bilda skola för hur man skulle formge en matberedningsmaskin. På grund av materialrestriktionerna under andra världskriget var väntetiden för att få köpa en Assistent över två år, men hade man läkarintyg på funktionsnedsättning i händerna fick man förtur och köpet kunde ske direkt.
Ralph Lysell och Sixten Sason hade båda strömlinjeformen som ledstjärna. Ralph Lysell formgav Electrolux kylskåp L 460 med sitt klassiska uppåtvända handtag. Sixten Sason fick under 1940-talet ett antal uppdrag från Electrolux. De bestod bland annat av förslag på dammsugartillbehör samt en liten dammsugare för mindre hushåll, det vi idag kallar för compact living. Fortsättningsvis kom Sason under 1950-talet att formge både dammsugare och bonare åt Electrolux i samarbete med konstnären Pierre Olofsson som ansvarade för färgsättningen på produkterna.
Åter amerikaner
Efter andra världskriget kom fokus återigen att sättas på USA och deras industriella formgivning av vitvaror. När det gällde teknik och designutveckling av hushållsmaskiner och vitvaror var USA vid den här tiden, och en lång tid framåt, oslagbart. Europa låg i ruiner efter andra världskriget och hade ett plågsamt uppbyggnadsarbete framför sig. USA hade klarat sig ganska väl och den amerikanska industrin kunde snabbt komma igång med civil produktion. Det var därför helt naturligt att Electrolux återupptog kontakterna med de amerikanska formgivare som man arbetat med före andra världskriget, för i USA fanns framtiden.
Produktblad över Electrolux första frysbox City Box som speciellt riktade sig till stadshushåll och kylskåpet Grand Lux i Sheer Look design med skarpa hörn och raka kanter. Bild ur Electrolux arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Den amerikanske formgivaren Carl Otto konsulterades flitigt av Electrolux på 1950-talet och flera av hans förslag blev verklighet. De mest kända är Electrolux första frysbox City Box från 1956 och kylskåpen Golden Lux och L 76 som kom 1957. Man kan här se att industridesignen speglar samhället runt omkring; precis som på dåtidens bilar finns nu på kyl-och frysskåpen lister och handtag som antingen är kromade eller i gulmetall.
Det vinkelräta blir inne
1957 skedde en stor förändring inom formgivningen av vitvaror, då det amerikanska vitvaruföretaget Fridgidaire presenterade the Sheer look. Nu skulle kylskåpen ha raka vinkelräta hörn och ett minimum av isolering. Den nya designen skulle ge ett minimalistiskt intryck och strömlinjeformen blev omodern över en natt. Carl Otto fick uppdraget att ta fram liknande kylskåp för Electrolux och 1961 presenterades Grand Lux och ett flertal olika modeller av frys och kylskåp som alla hade raka hörn.
1963 startade Electrolux egen designavdelning under ledning av Hugo Lindström, som kommit till Electrolux genom köpet av Elektro Helios 1962. Avdelningen hade ifrån början fyra anställda och placerades vid Electrolux centrallaboratorium på Lilla Essingen i Stockholm. Det var en mycket liten designavdelning om man jämförde till exempel med den tyska vitvarutillverkaren AEG som vid samma tid hade över 50 formgivare anställda.
Första uppdraget som den nya designavdelningen genomförde var dammsugaren Luxomatic. När den lanserades 1964 blev den starten för en helt ny generation dammsugare och alla de nymodigheter som denna apparat hade – kabelvinda, självslutande dammbehållare i papper och dammindikator som gav signal när behållaren var fylld – finns fortfarande på Electrolux dammsugare 41 år senare.
Ur Företagshistoria 2005:2
Text: David Leidenborg
Dela med dig av dina tankar