En enklare vardag

Att städa, laga mat, diska och tvätta var vid inledningen av förra seklet ett tungt och tidsödande arbete – framför allt för kvinnorna. Men med en rad svenska innovationer kunde mycket av arbetet automatiseras.

Elektriciteten innebar en revolution för hela samhället. Elektriciteten var också en förutsättning för en rad innovationer som skulle få särskilt stor betydelse för kvinnorna – utvecklingen av hushållsapparater. Produkter som helt enkelt gjorde vardagen och hushållsarbetet så mycket enklare.

Pionjären Wenner-Gren

En föregångsman på detta område var Axel Wenner-Gren. Han kanske inte uppfann dammsugaren, men tillsammans med ingenjören Sven Carlstedt utvecklade han en maskin som var så lätt och lättmanövrerad att den kunde användas i praktiskt taget alla hushåll. Den blev en enorm försäljningssuccé över hela världen för bolaget Electrolux, som Wenner-Gren grundade 1919. Dammsugaren var lätt att dra med sig, tack vare de medar den var utrustad med. Medarna var Wenner-Grens egen idé. Och utseendet på dammsugarna har inte förändrats speciellt mycket på hundra år. Med ett viktigt undantag. Electrolux var nämligen även en föregångare när det gäller robotdammsugare, som numera finns i många hem. I samband med en konceptstudie tog Electrolux fram en prototyp som fick namnet ”Trilobite”, eftersom den påminde om en sådan urtidsvarelse. Trilobiten blev världsberömd nästan över en natt när den visades upp i BBC-programmet Tomorrow’s World 1997. Men det var som sagt en prototyp. Electrolux var före sin tid och det skulle dröja innan robotdammsugaren slog igenom kommersiellt.

Samme Wenner-Gren bidrog också till utvecklingen av absorptionskylskåpet. Det var från början två svenska teknologer – Carl Munters och Baltzar von Platen – som i samband med sitt gemensamma examensarbete på Kungliga Tekniska högskolan år 1922 stod för själva uppfinningen. Men det skulle dröja innan konstruktionen var färdigutvecklad. Wenner-Gren anställde en stor stab av ingenjörer och forskare för att lösa de tekniska problemen. År 1931 kunde det första luftkylda skåpet lanseras.

Första kylskåpet. I samband med sitt examensarbete på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm kom teknologerna Baltzar von Platen och Carl Munters redan på 1920-talet på idén med absorptionskylskåp. Tekniken lämnade dock en del övrigt att önska, så det var först 1931 som kylskåpen började säljas. Ur Electrolux arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Senare och mer moderna kylskåp hade en stor nackdel. Som köldmedium använde de freon, som så småningom visade sig ha en nedbrytande effekt på ozonlagret. Electrolux tog täten inom detta område och kunde i början av 1990-talet lansera kylskåp, frysar och kombinationsskåp som inte längre påverkade ozonlagret och som dessutom var mer effektiva och energisnåla.

Spisens genombrott

Det går knappast att laga mat utan en spis. Och det går inte att berätta om spisar utan att nämna Aga-spisen som såg dagens ljus 1929. Det var Nobelpristagaren Gustav Dalén själv som efter många år och försök kunde presentera den spis som i dag har ett nästan mytologiskt – och exklusivt – skimmer över sig. Aga-spisen drevs inte med gas, vilket man skulle kunna tro, utan med koks. Spisen var oerhört energisnål, trots att den brann dygnet runt. Bränslet behövde bara fyllas på en eller två gånger per dag. Spisen var inte bara en spis (och ugn) utan fungerade även som varmvattenberedare. Den avgav också lagom med värme för att värma upp köket. Plattorna och ugnen var alltid klara att börja användas. När plattorna inte användes skyddades de med isolerande lock. Men det var en tung pjäs. I normalutförandet vägde den 600 kilo, så den passade inte i alla hushåll.

Kök med AGA-spisar år1946, Hässleholm. Deponent: AGA AB, Region Europe North.

Men det är elspisen som haft större betydelse för den svenska vardagen. ”Vedåldern” pågick dock ända fram till 1930-talet, det var då elspisen började bli intressant. De första svenska elspisarna kom på 1920-talet, den ena från Elektro-Helios, den andra från Stockholms Gas- och Elektricitetsverk, den så kallade SEVES-spisen (Svenska elektricitetsverkens värmeackumulerande elektriska spis). Men det var först på 1950-talet som elspisen började slå igenom på allvar. År 1954 hade 35 procent av de svenska hushållen elspis. Tio år senare hade 70 procent skaffat den

Men frågan är om det inte är tvättmaskinen som haft största betydelsen för att avlasta hemarbetet. Electrolux första försök med en tvättmaskin gjordes under 1930-talet. Det var i princip en stor räfflad kittel som man kunde placera på köksspisen och på så sätt värma vattnet. I locket satt en eldriven vals som roterade och pressade tvätten mot kittelns räfflade sidor. Det blev dock ingen succé, utan projektet lades ned. Det skulle dröja till 1951 innan den första tvättmaskinen för hemmabruk lanserades.

Ikoniska produkter och smarta hem

En annan ikonisk hushållsapparat från Electrolux var hushållsassistenten Assistent, som lanserades 1940. Och den ser nästan likadan ut i dag – oavsett varumärke. Och på tal om ikoniska produkter: i slutet av 1950-talet kunde Electrolux presentera sin första diskmaskin. Det var en bänkdiskmaskin som fick smeknamnet ”runda burken”.

Diskmaskinen är en av alla hushållsmaskiner som förändrat tillvaron för framför allt kvinnor. Här en annons för bänkdiskmaskin från Electrolux i slutet av 1950-talet.
Ur Electrolux arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Under 1990-talet sista år började såväl Vattenfall som Electrolux tillsammans med Ericsson och byggföretaget JM experimentera med olika typer av teknik och tjänster för det ”intelligenta hemmet”. Då handlade visionen bland annat om hushållsmaskiner som kunde kommunicera. Det skulle också gå att göra sina inköp av dagligvaror från en pekskärm i köket. I dag är smarta tjänster en självklarhet. Många av våra hushållsapparater – allt från dammsugare och kylskåp till tvättmaskiner – kan styras via appar eller är digitaliserade på andra sätt.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata