En färgstark företagsidé

Företaget började i svartvitt, med kol och kalk. I dag är amerikanska Crayola kanske världens mest färgglada företag.

1885 var det dags  för Joseph Binney att gå i pension. Han hade drivit sitt företag, Peekskill Chemical Works, i lite mer än 20 år. Företaget, som främst tillverkade svart färg till järnspisar och röd järnoxidfärg till lador, togs nu över av sonen Edwin Binney och brorsonen Harold Smith. De båda kusinerna hade redan jobbat några år i företaget. Edwin och Harold var två innovativa och nyfikna unga män och utvecklade både företaget och färgen. Edwin satte sig in i färgtillverkningen, och lyckades uppfinna och patentera en ny maskin för massproduktion av färg. Samtidigt reste Harold världen över i jakt på nya pigment, och fick bland annat med sig ett patent för ladugårdsrött från London till Amerika. Den svarta färgen utvanns genom slaggprodukter från naturgasborrning.

Företaget, som nu hade fått namnet Binney & Smith, blev branschledande och det gav så småningom även Edwin Binney en plats i USA:s Hall of Fame för uppfinnare. En av hans bedrifter var en metod att svartfärga bildäck, som ökade däckens livslängd med 3–4 gånger. Binney & Smith flyttade så småningom från New York till Pennsylvania för att komma nära sina råvaror vid naturgasanläggningen, och expanderade till att även tillverka tryckfärg och skokräm. Men det var i en helt annan bransch deras riktigt stora genombrott skulle komma.

Succé med skolkritor

En slaggprodukt från naturgasborrningen var skiffer. Av det började företaget göra skifferpennor som de sålde till skolor. Edwin var gift med den före detta lärarinnan Alice Binney, vilket öppnade dörren till skolans värld. När Edwin och Harold lyssnade till lärares önskningar återkom ständigt två saker: färgkritor till barnen och skolkrita som inte färgade av sig och dammade ner så förfärligt. Genom att experimentera med skifferrester, cement och talk lyckades de 1902 framställa krita till griffeltavlorna, som inte pudrade luften i hela omgivningen vit, något de fick medalj för vid världsutställningen i St. Louis 1904. Vaxkritor fanns redan på marknaden, men de var som regel för giftiga för att barn skulle kunna rita med dem. Edwin Binney satte sina forskare på att experimentera och 1903 kunde företaget lägga fram sin första ask med åtta giftfria färgkritor: röd, orange, gul, grön, blå, lila, brun, och svart. Alice Binney designade förpackningen och hittade på produktnamnet Crayola – en blandning mellan det franska ordet craie (krita) och en kortform av det engelska ordet oleaginous (oljig). I början gick man från hus till hus i klassisk dörrförsäljning. Askarna såldes för en nickel (fem cent) styck. Förutom att vara presumtiva kunder användes också hemmen i produktionskedjan. Under första världskriget erbjöds fattiga jordbrukare extrajobb med att rulla in kritorna i papper.

Edwin Binney (bilden) och hans kusin Harold Smith drev företaget Binney & Smith, som tillverkade färg till industrin. Det var dock skolkritor som skulle bli deras stora genombrott. Foto: Wikimedia Commons.

Företaget var tidigt inriktade på att utbilda och serva viktiga kundgrupper. De ordnade vidareutbildning för lärare genom workshops och de gick också lärare till mötes när de ville byta namn på färger. Under medborgarrättsrörelsens protester bytte de namn på den »hudfärgade« kritan till »persikofärgad «. »Indianrött« blev dock inte »kastanjerött« förrän 1999.

Tio år efter den första asken med barnkritor, 1913, lanserade företaget mer vuxna produkter i form av kritor för konststudenter. 1936 var Binney & Smith en av grundarna bakom Crayon, Watercolor and Craft Institute, som numera är känt som the Art & Creative Materials Institute, vars syfte är att främja säkra produkter för konstnärer. Men barnkritorna har alltid varit företagets hjärta och nya färger, nya kollektioner och lanseringen av nya förpackningar med kritor har varit stora tilldragelser som firats och setts som milstolpar i företagets historia.

Under andra världskriget tvingades företaget dra ner på färgerna eftersom det blev svårt att få tag på pigment och material. Men 1949 kom en ask med 48 olika färgkritor, och 1958 släpptes 64-färgersasken med inbyggd vässare. 1993 lanserades den så kallade stora asken, »Big Box«, med kritor i 96 nyanser. Då bjöd företaget in allmänheten allmänheten för att få hjälp med att namnge färgerna. Enligt Crayolas egen uppgift deltog nästan två miljoner människor. Den äldsta vinnaren var en 89-årig dam som föreslog »purple mountains’ majesty« för en ny nyans. Den yngsta var en femåring som namngav den hallonröda kritan »razzmatazz«.

Många är de barn (och vuxna) som genom åren målat med Crayolas kritor. Foto: Sune Sundahl/ArkDes.

Börsnotering och nöjesparker

Bolaget börsnoterades 1963 men drygt 20 år senare, 1984, köptes det ut från New York börsen och ägs nu helt och hållet av familjeföretaget Hallmark Cards i Kansas, också det ett företag från förra sekelskiftet som gjorde sin grundare Joyce C Hall stenrik. Hallmark Cards är mest känt för gratulationskort, men äger i dag även tv-kanaler och hotell. Med Hallmark som ägare har Crayolas innovativa och progressiva inriktning fortsatt. 1992 släppte bolaget en ask med hudfärgade kritor i många olika nyanser – enligt företaget för att öka barns självkänsla när de lättare ska kunna göra självporträtt i sin egen hudfärg. Samma år kom kritor för utomhusbruk, som kan tvättas bort. Efter det har det lanserats många nya produkter som till exempel kritor inuti en plastpenna där man skruvar fram färgen efter hand som kritan går åt, kritor med doft, en maskin för att smälta ner stumpar och stöpa nya kritor, kritor man kan rita med på fönster och speglar, med mera. 2010 började Crayola även göra bebiskritor, formade som en trekantig droppe som barn från ett års ålder har lätt att greppa, och två år senare kom företagets första digitala produkt – ett ritprogram för Ipads.

TIll skillnad från andra vaxkritor på marknaden var Crayolas giftfria och kunde användas av barn. Foto: Jim, the Photographer/Flickr.

1996 gjorde Crayola vad Disney gjorde redan 1955 och Lego 1968. De öppnade sin första nöjespark, Crayola Experience, i Easton, Pennsylvania. Senare öppnade de även liknande anläggningar i Florida, Minnesota och Texas. Mottot för parkerna är att kreativitet – och Crayola – är något som ska upplevas. Här kan man göra egna kritor i nya färger, smälta kritor och forma om dem till egna statyer att ta hem, fotografera sig själv och andra och göra målarböcker där du och din familj är huvudpersoner. Man kan så klart också se hur själva tillverkningen av kritorna går till och det finns även helt vanliga lekattraktioner som vattenland och klätterställningar. Sedan starten har hållbarhet och miljöhänsyn löpt som en röd tråd i företagets historia, vid sidan av kunskap och säkerhet. Rester från den egna tillverkningen har återgått till fabriken och blivit energi för att ta fram nya produkter. 2010 startade de egna solkraftsparker och sedan 2020 hävdar Crayola att hela produktionen drivs av förnybar energi. Företaget har i dag cirka 2 000 anställda och tillverkningen sker på tre platser: Easton och Bethlehem i Pennsylvania samt Mexiko City.

Ur Företagshistoria 2021:4

Författare: Ulrika Fjällborg. Ulrika är frilansjournalist som gärna skriver om entreprenörskap och samhällets utveckling.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Crayola-kritorna är det som gjort bolaget Binney & Smith känt. Ändå är det mindre än 20 år sedan varumärket Crayola blev hela företagets namn. I mitten av 2000-talet visade en varumärkesmätning att 99 procent av USA:s hushåll känner till just Crayola. Ägarna Hallmark gjorde slag i saken och bytte den 1 januari 2007 namn på bolaget. Från att ha burit fram sina grundare i namnet tog det nu sin främsta produkts namn, det som alla i modern tid förknippat det med: Crayola.

Foto: Jlhopgood/Flickr.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata