En grön logotyphistoria

LRFs symbol, treklövern har sitt ursprung i 1930- talet. I snart åttio år har den använts inom lantbruksrörelsen. Från början fungerade den som smörmärke.

Den svenska lantbruksrörelsens centralorganisation Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) använder en stiliserad treklöver som logotyp. Treklöversymbolen har rötterna i 1930-talet. Den började användas av en av LRFs föregångare, Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF). Organisationen grundades i mars 1929 med målet att ta tillvara landsbygdsbefolkningens intressen gentemot den ekonomiska lantbruksrörelsen och politiker.

Förbundet skulle även vara en motvikt mot den arbetarrörelse som framför allt hörde hemma i städerna. RLF fungerade alltså som ett slags fackförbund för mindre bemedlade bönder och lantarbetare. Kring 1950 nådde man ett rekordstort medlemsantal på nästan 200 000.

Började som smörmärke

I en tryckt programförklaring från RLF grundandeåret 1929 framgår att ett av förbundets mål var att kontrollera och garantera kvaliteten på medlemmarnas produkter. Ett styrelseprotokoll från oktober samma år nämner att det är viktigt att förbundet gör ”en insats vid reklamen för de svenska jordbruksprodukterna”. I ett annat styrelseprotokoll från maj 1930 framgår att:

Styrelsen beslöt att skrivelse skulle tillställas RLF:s margarinkommitté med förfrågan […] angående förslaget om utarbetande av lämplig smörskylt.

RLF kom att arbeta med smörskyltar, omslagspapper och tidningsreklam. Och det var som smörmärke treklöversymbolen inledningsvis användes av förbundet, i konkurrens med den mer etablerade runmärkningen av smör, som stöddes av Svenska Mejeriernas Riksförening och Mjölkpropagandan.

I RLF-tidningen juli 1930 finns en annons för potatis från Svartsjölandet, och på säckarna används ett treklövermärke i kombination med bokstäverna R, L och F.

RLFs informationsvägg på Stockholmsutställningen sommaren 1930 pryddes av ett så kallat ”funkisträd”, som skulle symbolisera hur man i framtiden skulle kunna plocka mogna ”frukter” i form av ursprungsbeteckning, standardvaror, standardförpackning, kvalitetsförvaring, reklam och enhetliga priser. Trädet var, enligt RLF-tidningen, ”krönt av vårt eget klöverblad”.

Vimmel av klöverbladsfanor

RLFs huvudexpedition hade i april 1930 mottagit de första färglagda skisserna till ett klöverblad. Det är tydligt att symbolen redan var väletablerad när förbundets riksstämma i Örebro den 25–26 juni 1931 formellt antog den. Under de kommande fyrtio åren vimlade det av klöverbladsfanor på lantbruksmöten, mässor och demonstrationer där ortsförbund från RLF var representerade.

1. RLF-logotypen som antogs på stämman 1931, det var just den här bilden som presenterades för stämmodeltagarna. 2. En skiss från 1930 till hur fanorna för RLFs olika ortsförbund skulle se ut. 3. När LRF bildades 1970 – 71 valde det nya förbundet en stiliserad treklöver som logotyp. Likheten med föregångaren RLFs symbol är påtaglig. 4. Innan treklövern officiellt antogs som RLFs logotyp användes symbolen när bl.a. potatis skulle märkas. Klipp ur RLFtidningen, juli 1930. Samtliga bilder: Lantbrukarnas Riksförbunds historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

LRFs nuvarande treklöver grundar sig på RLFs gamla logotyp. LRF använder samma akronymbokstäver men de kan läsas på en annan ledd. Ändå framgår det inte av arkivmaterialet varför man vid den stora fusionen 1970–71 antog en stiliserad treklöver som var så intimt förknippad med den ena av de två fusionsparterna.

Den andra parten, Sveriges Lantbruksförbund (SL), grundat 1917, var en sammanslutning för den ekonomiska lantbruksrörelsen och verkade främst på riksplanet. En förklaring till valet av treklöver som LRFs symbol är att när sammanslagningen med RLF var aktuell 1969– 70 hade Lantbruksförbundet ingen egentlig logotyp.

Hotfullt samhällsklimat

Kanske var valet av en stiliserad treklöversymbol för det nya LRF 1971 så självklart att det aldrig diskuterades på allvar. När LRF skulle bildas kretsade diskussionerna främst kring hur rörelsen skulle organiseras och vad den skulle heta. Den nya lokala och regionala organisationen av LRF var en direkt fortsättning på RLFs ortsförbund, vilket också bör vara en anledning till att treklövern blev det sammanslagna förbundets symbol.

Situationen i samhället under det sena 1960-talet ger en förklaring till varför fusionen skedde. Lantbrukarna hade sedan länge känt sig hotade av den snabba flykten från landsbygden. En fusion av de två främsta lobbyorganisationerna var ett sätt att samla krafterna. I ett sådant läge framstår det som naturligt att den nya centralorganisationen antog en kraftfull och enkel symbol som samtidigt hade en lång tradition inom lantbruksrörelsen. Tack vare fantåg, lantbruksmöten och mässsor över hela Sverige måste treklöversymbolen ha varit ganska känd bland allmänheten.

Den gröna treklövern passade även i sin kantiga form perfekt in i det formspråk som gällde i den gröna vågens tidiga 1970-tal – stiliseringen hörde till tidsandan. Grön färg ger lugnande signaler och kan associeras till närhet, social gemenskap och harmoni. Den kunde ju inte sammanblandas med de skäror och veteax som vid denna tid prydde många kommuniststaters nationalflaggor.

Företagshistoria 2009:3

Text: Anders Gidlöf är fil.mag. i kulturgeografi och arkivarie.

Dela med dig av dina tankar