En NK-ists syn på kundkretsen

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1927:4 (årgång 1).

Är minsann ganska olika beroende på, ic­ke allenast ens egen sinnesförfattning, utan även på kundernas olika tempera­ment. Det finns tusen olika orsaker över vilka ingendera parten råder men som mången gång spela en stor roll, när stunden är inne vid affärers avslutande.

Är man fullständigt ärlig, vilket ju nu­mera anses både gammalmodigt och opraktiskt här i livet, och om man vill se förhållandena som de nästan jämt äro vid försäljning och vid köp, är det en strid som utkämpas, även om den genom den s. k. civilisationens inflytande har ett förlopp, som i de flesta fall går, om icke i kärlekens så dock i älskvärdhetens tecken.

Hur känner sig då en försäljare, när en kund i N.K:s stora varuhus vänder sig till honom eller henne? Ja, det är lika svårt att definiera som att fråga en skådespelare, hur han känner sig första gången, han får en roll, och vad han kan göra av den. Är han debutant tror han, även om rollen är aldrig så obetydlig, att hans repliker äro de viktiga te i stycket, om han lyckas och får publiken med sig. Då tror han sig även vara en stor man och publikens gunstling. – Så ungefär känner sig försäljaren, då han för första gången får framträda på arenan och får en roll som försäljare och står ansikte mot ansikte med N.K:s förnämliga kundkrets, helt säkert den mest exklusiva och fordrande i hela Skandinavien om ock i många, ja måhända i de flesta fall den angenämaste och mest älskvärda. Men även om nybörjaren lyckats göra af­fär är i alla fall slaget ej vunnet där­med. Det kan komma andra kunder med större anspråk, och som fordra fackkun­skap och nästan vetenskapliga upplys­ningar, och då blir ofta debutanten bet. Hans stormande drömmar försvinna i det blå, och han finner sig helt hastigt åter placerad på terra firma, och storheten krymper ihop i nästan diminutiva proportioner.

Bland de svåraste uppgifter försäljaren kan få är att sälja till en dam, när hon i sällskap med sin man kommer in för att köpa t. ex. en halsduk åt honom. Då är elen stackars försäljaren som kapten på en båt, som skall lotsas fram mellan brän­ningar och skär. Då måste han vara för­siktig, ty annars kommer båten på grund och skutan går i kvav, ty med all respekt och honnör för våra damers goda smak, men att välja ut en halsduk åt sin herre och man, som han blir nöjd med, därtill fordras – en verkligt god äkta man.

En annan situation, som ej heller är lätt för försäljaren att klara, uppstår när det kommer en hel familj för att köpa bosättning åt sin dotter. Det är visser­ligen ett stort ögonblick för försäljaren, som då får en chans att göra en större affär, men då måste han fatta galoppen genast och säkert, och då fordras det bå­de människokännedom och förstånd att avsluta ett sådant köp. Vem skall göra denna affär? Frun, herrn eller dottern?
Då får han anlita all in skicklighet och klokhet för att lycka . Det är nästan som en börsspekulation (vilken dock misslyc­kas oftare än att göra en dylik affär) men spänningen för försäljaren är lika stor.

En försäljare, som älskar sitt yrke, vilket är absolut nödvändigt för att man skall lyckas, håller även av sina kunder och gör allt , ad han kan för att tillfreds­ställa dem. Därför skulle jag vilja säga, fastän jag är part i målet, att N.K:s försäljare i gemen sätta värde på sina kunder, som under årets lopp räknas i millioner, då de, om ock fordrande, all­tid äro vänliga och även tacksamma emot oss, när de se, att vi var och en i sin rin­ga mån göra vårt bästa för att på allt sätt tillfredsställa dem.

Text Gustavus Adolphus

Ur Nordiska Kompaniets personaltidning Kompanirullan 1927:4 (årgång 1).

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.