Klädhängarkrok. En böjd spik på en pinne. Mer komplicerad än så behöver inte en världsberömd innovation vara.
Det började med den småländske spikfabrikören Johan Pettersson som någon gång på 1920-talet böjde till en spik i form av en krok och satte fast den i en pinne. Uppenbarligen för att han ville hänga upp något. Detta skulle i så fall ha varit prototypen för en uppfinning som i sålda exemplar vinner stort över andra, mer berömda, svenska föremål. Och som också är ett av de mest använda bruksföremålen i våra hem.
Johans idé sattes i produktion hos familjeföretaget Petterssons Järnförädling i Hillerstorp, utanför Gnosjö, och blev snart deras huvudprodukt.
För de flesta är det plagget på galgen som väcker passion och känslor, för andra är det galgen i sig. Förutom stabila trägalgar, sköra ståltrådsgalgar och billiga plastvarianter finns det numera fantasifulla modeller som sägs neutralisera lukt i garderoben, spara utrymme, expandera garderoben och rädda kläderna från knöliga axlar och uttänjda kragar. Kostymbyxor, silkesblusar, bomullströjor, klänningar – märkesinvesteringar som man inte kan hänga hur som helst och verkligen inte på en helt vanlig träpinne.
I Hillerstorp har man kommit långt från Johan Petterssons första spikpinnevariant. Kroken tillverkas med olika sorters gängor, formtyper, längder och ytbehandling – och utifrån olika sorters krav från andra länder. Den ska till exempel klara asiatisk luftfuktighet och där ha en extra uppåtböj längst ut på kroken, till skillnad från europeiska ”kulkrokar”. I dag är företaget en av världens största tillverkare av klädhängarkrokar. En enkel och oansenlig pryl som behövs i enorma mängder i en tid där mode, kläder, massproduktion och shopping som fritidssyssla kräver galgar i oändlighet.
Ur Företagshistoria 2018:1
Författare: Katarina Danielsson, ur boken Svenska Prylar.
Dela med dig av dina tankar