Eric Ruuth

Eric Ruuth (1746-1820) var en framträdande ämbetsman och politiker, bland annat generalguvernör i Svenska Pommern 1792-1796. År 1795 utnämndes han till greve.

Ruuth var också en företagsam jordägare och industrialist i Skåne. Han moderniserade sitt gods Marsvinsholm utanför Ystad och rekryterade schweizaren Du Bas 1787 för att göra emmentaler. Resultatet blev i stället herrgårdsost.

Året innan hade Eric Ruuth fått rätten till stenkolsbrytning i Skåne. Han förvärvade Bosarps gruva öster om Helsingborg. Ruuth var övertygad om att det fanns fler fyndigheter i regionen som väntade på att bli upptäckta och anlitade Anders Polheimer (1746-1811) för att göra provborrningar. Polheimer var en framträdande gruvtekniker och var som sådan verksam i bland annat Falun, Grängesberg, Nasafjäll, Sala och Åtvidaberg.

År 1793 upptäckte Polheimer kolfyndigheter och eldfast lera vid Höganäs. Han fick ansvaret för den tekniska och administrativa ledningen av exploateringen. Det uppstod dock problem på grund av att regeringen inledde en politisk process mot Eric Ruuth. Efter ett par år ljusnade situationen och 1797 kunde Ruuth grunda Höganäs Stenkolsverk.

År 1799 fick Ruuth privilegium att anlägga en lerkärlsfabrik och ett järngjuteri i Helsingborg, de så kallade ”Ruuthska bruken”. Företagen, som utnyttjade lera och kol från Ruuths egendomar, var de första egentliga industrierna i Helsingborg. Anders Polheimer byggde upp bruket och var platschef här under de första åren.

Lerkärlsfabriken tillverkade bland annat krukor, krus, tallrikar och fat. Gjuteriet tillverkade hushållsföremål och jordbruksredskap. Eric Ruuth drev även rederiverksamhet och deltog i den utbyggnad av Helsingborgs hamn som inleddes 1805.

Eric Ruuth drabbades dock av stora ekonomiska problem. Det var svårt att få avsättning för kolet, huvudsakligen beroende på dess bristande kvalitet. Hans ekonomi blev alltmer undergrävd. När konjunkturen avmattades tvingades han 1816 överlåta sina egendomar och företag åt arvingarna.

Industrierna i Helsingborg levde dock vidare. Gjuteriet bytte på 1800-talet namn till Helsingborgs Mekaniska Verkstad och senare till Elektromekano för att därefter bli en del av Asea/ABB. En del av verksamheten lever i dag vidare i företaget Elektrokoppar.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata