Eric Ruuth (1746-1820) var en framträdande ämbetsman och politiker, bland annat generalguvernör i Svenska Pommern 1792-1796. År 1795 utnämndes han till greve.
Ruuth var också en företagsam jordägare och industrialist i Skåne. Han moderniserade sitt gods Marsvinsholm utanför Ystad och rekryterade schweizaren Du Bas 1787 för att göra emmentaler. Resultatet blev i stället herrgårdsost.
Året innan hade Eric Ruuth fått rätten till stenkolsbrytning i Skåne. Han förvärvade Bosarps gruva öster om Helsingborg. Ruuth var övertygad om att det fanns fler fyndigheter i regionen som väntade på att bli upptäckta och anlitade Anders Polheimer (1746-1811) för att göra provborrningar. Polheimer var en framträdande gruvtekniker och var som sådan verksam i bland annat Falun, Grängesberg, Nasafjäll, Sala och Åtvidaberg.
År 1793 upptäckte Polheimer kolfyndigheter och eldfast lera vid Höganäs. Han fick ansvaret för den tekniska och administrativa ledningen av exploateringen. Det uppstod dock problem på grund av att regeringen inledde en politisk process mot Eric Ruuth. Efter ett par år ljusnade situationen och 1797 kunde Ruuth grunda Höganäs Stenkolsverk.
År 1799 fick Ruuth privilegium att anlägga en lerkärlsfabrik och ett järngjuteri i Helsingborg, de så kallade ”Ruuthska bruken”. Företagen, som utnyttjade lera och kol från Ruuths egendomar, var de första egentliga industrierna i Helsingborg. Anders Polheimer byggde upp bruket och var platschef här under de första åren.
Lerkärlsfabriken tillverkade bland annat krukor, krus, tallrikar och fat. Gjuteriet tillverkade hushållsföremål och jordbruksredskap. Eric Ruuth drev även rederiverksamhet och deltog i den utbyggnad av Helsingborgs hamn som inleddes 1805.
Eric Ruuth drabbades dock av stora ekonomiska problem. Det var svårt att få avsättning för kolet, huvudsakligen beroende på dess bristande kvalitet. Hans ekonomi blev alltmer undergrävd. När konjunkturen avmattades tvingades han 1816 överlåta sina egendomar och företag åt arvingarna.
Industrierna i Helsingborg levde dock vidare. Gjuteriet bytte på 1800-talet namn till Helsingborgs Mekaniska Verkstad och senare till Elektromekano för att därefter bli en del av Asea/ABB. En del av verksamheten lever i dag vidare i företaget Elektrokoppar.
Dela med dig av dina tankar