Berättelsen om NK:s Franska damskrädderi tar sin början i sekelskiftets fotsida, korsetterade silhuett och avslutas med sextiotalets kortkorta, frigjorda mode.
Susanna Strömquist är en väletablerad modekritiker och kulturskribent som även undervisar i modets moderna historia på Beckmans Designhögskola och Stockholms Tillskärarakademi. Hennes senaste stora projekt handlar om NK:s Franska damskrädderi, en exklusiv beställningsateljé som drevs på varuhuset NK i Stockholm från 1902 till 1966. Ateljéns verksamhet byggde på ett samarbete med de främsta haute couture-kreatörerna i Paris – Coco Chanel, Madeleine Vionnet, Cristóbal Balenciaga och Christian Dior. De tongivande cheferna för NK:s Franska reste varje säsong till Paris för att köpa in ett trettiotal haute couture-original. Kreationerna visades upp tillsammans med ett fyrtiotal egendesignade plagg i Stockholm. Kunderna, som bestod av kungligheter, societet, yrkeskvinnor och scenens stjärnor, måttbeställde reproduktioner av plaggen som sedan syddes upp för hand.
Men trots att ateljén var en av de ledande i Norden under haute couturens gyllene era, finns det mycket lite skrivet om verksamheten. Något det nu blir ändring på, eftersom Susannas arbete resulterat i boken Nordens Paris, NK:s Franska damskrädderi 1902–1966, utgiven av Nordiska museets förlag. En utställning med samma titel öppnade på Nordiska museet den 17 september 2021.
‒ Jag ville ta reda på hur det gick till på en högklassig beställningsateljé som NK:s Franska, vilka som arbetade där, hur relationen till modehusen i Paris såg ut och vilka som beställde sin garderob på varuhusets exklusivaste avdelning, berättar Susanna Strömquist.
Forskaren Susanna Strömquist synar plagg från NK:s Franska Damskrädderi i Nordiska museets magasin. Foto: Peter Segemark/Nordiska museet.
Hennes efterforskningar ledde henne bland annat till Centrum för Näringslivshistoria där stora delar av NK:s arkiv finns. Resterande återfinns på Nordiska museet där Susanna haft en gästanställning på deltid för att kunna genomföra projektet.
‒ Jag har även gjort research i modehusens arkiv i Paris. Tyvärr fick det ske på distans på grund av pandemin, säger hon.
Berättelsen bygger förutom på arkivstudier och intervjuer även på närstudier av plagg och hantverksföremål från ateljén. En efterlysning av kläder och minnen från NK:s Franska som genomfördes i samarbete med NK i varuhuset i Stockholm blev också ett betydelsefullt inslag i researchen.
‒ En spännande överraskning som kom att bidra stort till kartläggningen av kundkretsen och till dateringen av plaggen var när jag upptäckte att det fanns en dold, handskriven etikett under varumärkesetiketten, där man kan utläsa kundens namn, datum för leverans av plagget samt avsynarens signatur. En kulturhistorisk guldgruva! Under arbetet har hon även stött på många intressanta personer som på olika sätt haft en relation till ateljén.
‒ En av mina favoriter är Suzanne Pellin, eller Madame Suzanne som hon föredrog att kalla sig. En färgstark modist från Paris som 1902 anställdes som första chef för NK:s Franska av NK:s grundare Josef Sachs. Hon blev en mycket inflytelserik stilauktoritet i Stockholm under 1900-talets första decennier.
I samband med att varuhuset gjorde om sin verksamhet i mitten av sextiotalet beslutades att måttbeställt och handsytt hade blivit för dyrt och tidskrävande för den moderna kunden – som föredrog att shoppa den nya tidens fabrikstillverkade boutiquemode i standardstorlekar. Ateljén lades därför ned 1966.
55 år senare sätts alltså åter fokus på denna stilbildande verksamhet. Vilka hoppas du ska läsa boken?
‒ Jag hoppas på en bred läsekrets. Den skildrar en intressant utveckling i Sverige under nittonhundratalet. Inte bara hur parisisk haute couture och ateljésytt går från senaste nytt till gårdagens nyheter i takt med att den inhemska konfektionsindustrin vinner terräng, utan också hur modets växlingar speglar samhällsutvecklingen, säger Susanna Strömquist.
Ur Företagshistoria 2021:3
Text: Sara Johansson
Dela med dig av dina tankar