Fordon och telekom dominerar svensk export

Fordonsindustrin och telekombranschen har sedan 1970-talet haft särställningar inom svensk export. Ericssons är sedan två decennier tillbaka Sveriges största exportföretag, även om dess betydelse för exporten har minskat sedan slutet på 1990-talet. Då stod företaget för hela 15 procent av den svenska exporten.

En stor förändring i den svenska exportstrukturen grundläggs på 1960-talet när verkstadsindustrins export passerar skogsindustrin, även om skillnaden är liten – 34 respektive 33 procent av varuexporten.

Förädlingsgraden ökar också samtidigt för svenska exportvaror. Papper och stål dominerar till exempel inom råvarusektorn i stället för som tidigare massa och järnmalm. Men under de kommande åren är det främst verkstadsexporten som ökar snabbt. Konsumentinriktade varor börjar få större betydelse än råvaror och producentvaror. Volvo går om SKF som Sveriges största företag och exportör.

Den största varugruppen inom verkstadsexporten på 1960-talet är fartyg. Men efter varvsindustrins sammanbrott på 1970-talet kompenseras exporten med mer personbilar och maskiner, och stora framgångar för lastbilar. Ett traditionellt svenskt företag, LM Ericsson, får en nytändning med AXE-systemet för telefonväxlar. Även exporten av läkemedel ökar sin andel av den svenska exporten – från 0,5 procent 1970 till 2,3 procent 1990. 1999 svarar läkemedel för nära 5 procent av varuexporten – mer än stålindustrin. Samma år står Ericsson, enligt Exportrådets årsredovisning, för mer än 15 procent av den svenska exporten av varor och tjänster. Mer än något annat företag tidigare haft. Exportandelen för bilar och lastbilar ökar också fram till Saabkrisen – som kulminerar i att bolaget begärs i konkurs i december 2011.

Studie av tre storföretag

Förändringarna i den svenska exportstrukturen kan också förklaras genom utvecklingen för några svenska storföretag. Sveriges största exportör är telekomföretaget Ericsson, som haft den positionen i närmare två decennier. År 1997 erövrade företaget förstaplatsen i världen för både mobiltelefoner och mobilsystem. Varken förr eller senare har ett svenskt företag nått så stora framgångar globalt och följaktligen har knappast ett enstaka företag vägt så tungt i exporten.

Sedan dess har Ericsson avyttrat hela sin mobiltelefonrörelse men fortsatt att leda mobilsystemmarknaden samtidigt som koncernen diversifierat in i tjänstebranschen. Ericssons andel av den svenska exporten har minskat betydligt men ledarplatsen har försvarats. År 2010 var Ericsson fortfarande Sveriges största exportföretag, med ett exportvärde på 100 miljarder kronor, vilket motsvarar 5,7 procent av den svenska exporten enligt Exportrådets statistik.

Det andra stora exportföretaget är Volvo som verkat i flera branscher: personbilar, lastbilar, anläggningsutrustning och maskiner. Volvo uppnådde nästan samma andelar på 1980-talet som Ericsson senare gjorde. Om man räknar ihop nuvarande Volvo Personvagnar och Volvo AB kan man se att Volvo passerade Ericsson i andel under telekomkrisen efter millennieskiftet, och att Sveriges beroende av personbilar i exporten aldrig har varit större än då. Andelen har därefter minskat men inte lika mycket som för Ericsson. År 2010 var Volvo Personvagnar Sveriges näst största exportföretag med 86 miljarder kronor, följt av Volvo AB med 73 miljarder kronor.

Ett tredje stort exportfenomenet är Astra, som från en undanskymd plats klättrade upp till en andel över tre procent av den svenska exporten på 1990-talet. Mycket tack vare magsårsmedicinen Losec.

Exportrådets initiativ

Exportrådet har sedan tillkomsten genomfört olika branschinitiativ, med särskilda insatser inom strategiska branscher för mindre och medelstora företag. Det har dels rört sig om branscher med tidigare liten export, till exempel livsmedel, eller branscher där Sverige haft konkurrensfördelar, till exempel trä eller mobilteknik.

Följande branscher har varit aktuella under senare år:

  • IT och telekom. Verksamheten har inriktats på segment där Sverige har särskild kompetens, till exempel mobiltelefoni och IT inom sjukvård.
  • Livsmedel. Uppdraget är att få svensk industri att växa med utgångspunkt från livsmedel förädlade i Sverige.
  • Life Science. Här vill man kraftsamla och profilera Sverige inom bioteknik och läkemedel.
  • Metallurgi. Man vill hjälpa företag att utvecklas i kölvattnet av de globala jättarna Atlas Copco och Sandvik.
  • Miljöteknik. Svensk teknik inom luftrening, vatten- och avloppsrening, återvinning och förnybar energi har en stor marknad.
Författare: Historien om Exportrådet

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *