Många kvinnor gjorde under decennierna kring sekelskiftet 1900 stora insatser inom vård, omsorg och utbildning. Deras pionjärgärningar kom sedan att få betydelse för utvecklingen inom de offentliga välfärdstjänsterna. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, var en av dessa. Följ med till Bryggargatan 6, där Karolina öppnade sin gynekologmottagning.
Samhällets lagar, regler och strukturer har historiskt påverkat kvinnors företagande och gör så fortfarande. Plötsliga och oförutsedda förändringar har exempelvis stött ut kvinnor från områden där de varit väl ansedda och framgångsrika, som sjukvård och utbildning. Karolina Widerström var Sveriges första kvinnliga läkare, men motades bort av den mansdominerade branschen och öppnade då i stället en gynekologmottagning i Stockholm som blev en stor framgång.
Skriven och inläst av Centrum för Näringslivshistorias arkivpedagog Anahi Davila Eriksson. Inspelad och klippt av Rita Feldman, våren 2023 på Centrum för Näringslivshistoria. Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria.
Väntrum på Karolina Widerströms kirurgiska poliklinik. A 131:08. Bild från kvinnohistoriska.se.
Bryggargatan 6, Karolina Widerström
Vi står på Bryggargatan 6 ett stenkast från varuhuset Åhléns City på Drottninggatan. Och liksom dagens shoppinggata var Bryggargatan lika full med folk då köerna ringlade sig runt husfasaden hösten 1889. Men varför var de flesta som stod i kön kvinnor och vad var det som hade lockat de hit?
Precis här på Bryggargatan 6 i Klarakvarteren öppnade Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström sin gynekologmottagning som genast blev oerhörd populär. Alla dessa kvinnliga patienter som var i alla åldrar och från olika samhällsklasser hade en sak gemensamt – alla ville de äntligen bli undersökta av en kvinnlig läkare i stället för en manlig.
Karolina hade, som första svenska kvinna, tagit sin läkarexamen inom kvinnomedicin och gynekologi redan 1888 och var egentligen redo att sättas i arbete. Problemet var bara att hon just var kvinna och därför inte fick lov att utöva sitt yrke. Hon hade inte rätt till fast tjänst på något sjukhus på grund av sitt kön.
Under denna tid var det många kvinnor som motarbetades av männen inom den offentliga sektorn och många valde därför att starta eget inom tjänstesektorn, detta tack vare Näringsfrihetsreformen som klubbades igenom i Sverige år 1864. Först då kunde varje man och kvinna enligt lagen starta eget företag, något som inte hade varit möjligt tidigare under skråväsendet.
Kvinnorna började öppna egna verksamheter inom sjukvård, utbildning, restaurang och hotellbranschen – inom tjänstesektorn i allmänhet. Och då staten inte anställde kvinnliga läkare under denna tid beslöt sig Karolina Widerström att öppna en gynekologmottagning precis här på Bryggargatan 6.
På mottagningen upptäckte Karolina att hennes patienter visste ytterst lite om sex, graviditeter och könssjukdomar. Hon ser det som sin främsta uppgift att ändra på detta och börjar skriva böcker, hålla föredrag och blir med det även Sveriges första sexualupplysare.
Dela med dig av dina tankar