Mitt under första världskriget invigs Sveriges första riktiga varuhus – NK i Stockholm. Varuhuset speglade på mängder av olika sätt det moderna samhället. Det var ett palats, nästan ett sagoslott, där mycket var möjligt. Följ med till Hamngatan 18 i Stockholm!
På Nordiska Kompaniet blev konsumtionen inte bara en nödvändig vardagsrutin, utan en livsstil och ett nöje. Ett sant nöje var det även för företagsledaren och NK:s grundare Josef Sachs som trodde på kvalitativa och svenskproducerade produkter och att se efter sin personal genom att bland annat ge dem en gratis utbildning på arbetstid. Han byggde även varuhuskedjan EPA – Enhetsprisaktiebolaget som var raka motsatsen till lyxiga NK, här kostade allt under en krona och det rådde inte heller, som på NK, något köptvång.
Inläst och skriven av Centrum för Näringslivshistorias arkivpedagog Anahi Davila Eriksson. Inspelad och klippt av Rita Feldman, våren 2023 på Centrum för Näringslivshistoria. Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria.
Det här är en del av en serie – lyssna på fler poddar här >>
Nordiska Kompaniet: Först med det senaste sedan 1902. Reklamannons tillhör NK.
Hamngatan 18, Nordiska Kompaniet
Vi står på Hamngatan 18 framför huvudentrén till Sveriges första renodlade varuhus: Nordiska Kompaniet grundat Josef Sachs. Men varför byggdes NK just här, mitt på Hamngatan i Stockholm?
Tidigare låg NK på Stureplan och grundades redan 1902 genom att två av Stockholms största bosättningsaffärer Joseph Leja och KM Lundberg slagit sig samman. Unge Josef Sachs, som var barnbarn till Joseph Leja, fick fria tyglar när han fick ärva familjeverksamheten och det var då som NK-chef han tog beslutet att resa denna påkostade och idag k-märkta granitbyggnad på dagens paradgata – Hamngatan.
Josef var en visionär med många innovativa och tekniska idéer. Han var inte helt nöjd med det begränsade butikssortimentet som de hade innan de flyttade till Hamngatan.
Hans vision och mål var att skapa en Stad i staden – ett sagopalats där besökarna skulle trollbindas och hitta: Allt under ett tak.
Till en början riktade man sig speciellt till förmögna kvinnor som på denna tid inte kunde åka in till stan för att shoppa på egen hand, det ansågs inte lämpligt, utan de blev därför eskorterade av antingen en manlig släktning eller av sin make.
I NK-byggnaden skulle kvinnorna nu kunna känna sig trygga och på egen hand kunna strosa genom byggnadens sex hela våningar utan något som helst köptvång – vilket var helt nytt för Sverige under den här tiden.
Men det här med varuhus utan köptvång var egentligen inget nytt. Varuhuset Le Bon Marché mitt i Paris byggdes redan på 1850-talet med det här konceptet, tätt följt av brittiska och amerikanska varuhus.
Så idén om ett centralt beläget varuhus utan köptvång med ett överskådligt och brett sortiment inspirerade Josef Sachs. Och det var till USA han reste med den berömde arkitekten Ferdinand Boberg på en två månaders lång studieresa för att studera varuhus. De koncentrerade sig på modern teknik, hissar och sprinklersystem och ljusgårdar.
Och när Nordiska Kompaniet äntligen slog upp sina portar på Hamngatan den 22 september 1915 hade man aldrig sett något liknade. Dagens Nyheter skrev att varuhuset var ”hypermodernt”.
Skyltfönsterna vi ser framför oss här togs fram av arkitekten Ferdinand Boberg med hjälp av en amerikansk teknik. Tidigare hade man tvingats att sammanfoga tre glasrutor för att få samma storlek skyltfönstret som Nordiska Kompaniet nu kunde stoltsera med. Självaste Ivar Kreuger och hans byggföretag hade rest den stora pampiga NK-byggnaden på Hamngatan med stålskelett med en metod han lärt sig i USA och Ferdinand Boberg kunde nu kröna sin framgångsrika arkitektkarriär med detta glänsande varuhus efter internationella förebilder.
Man får påminna sig om att varuhuset stod klar under första världskriget – då det rådde besparingskampanjer vad gällde bland annat belysning. Josef Sachs lär ha vägrat att spara på belysningen – så NK:s skyltfönster dominerade gatan inte bara på dagen utan också även på natten. Det var också tack vare dessa skyltfönster som man kunde locka in kunderna.
Något som även lockade var Sveriges första rulltrappa som Josef Sachs lät installera i varuhuset mellan bottenvåningen och gatuplan. Rulltrappan blev omåttligt populär särskilt bland Stockholmsgossar och vid ett tillfälle fick man stänga av ”den självrullande trappan” som den kallades, då den ständigt belastades av lekande ungdomar.
Ja, för de flesta var NK-upplevelsen ett äventyr – där man såg en massa saker för första gången. NK var ju först med att lansera nylonstrumpor, jeans, teveapparater, djupfryst och Barbiedockor. Det fanns till och med en Dockklinik där barn kunde lämna in sina trasiga dockor på lagning. Det fanns även en exklusiv beställingsateljé: NK:s Franska, ett damskrädderi som samarbetade med designmärken som Chanel, Dior och Balenciaga – där måttbeställda reproduktioner av designplaggen syddes upp till kunderna. NK hade även en spa-anläggning och frisersalonger men också en turistbyrå, ett bankkontor, en restaurang och en läskfontän i ljusgården. Ja, det fanns något för alla, stora som små.
Josef Sachs tyckte det var viktigt att satsa på kvalité och svensktillverkade produkter. Alla möbler som såldes i varuhuset t.ex. tillverkades i NK:s möbelfabrik i Nyköping. Han satsade även på sina personal och gav de fri läkarvård och pensionssparande samt ett semesterhem att vistas i. Och han ville även höja detaljkårens status och startade därför en NK-skola redan 1910 för att utbilda sin unga personal i åldern 16 – 18 år på arbetstid. Där fick NK-eleverna lära sig allt från varukännedom till hur de skulle bemöta kunden.
Några år innan Josef Sachs lämnade över stafettpinnen till sin son Ragnar så fick han idén att börja bygga Folkhemmets Paradis – ett lågprisvaruhus kallad EPA där allt kostade under 1 krona – alltså raka motsatsen till vad dyra NK stod för. Detta väckte protester från konkurrenterna och till en början utsattes Josef för antisemitism när första EPA-varuhuset slog upp sina dörrar i början på 1930-talet. EPA blev dock så populärt att det blev en kedja och som mest fanns det 100 EPA-varuhus i hela Sverige. Även här gällde inget köptvång och kunden kunde plocka sina varor själv från hyllorna nu när självbetjäningen hade tågat i Sverige.
I dag finns inga EPA-varuhus kvar men K-märkta varuhuset Nordiska Kompaniet det står kvar här på samma ställe mitt på Hamngatan i Stockholm.
Dela med dig av dina tankar