Skolpionjären Anna Whitlock tröttnade på matfusket och startade ett kvinnligt konsumentkooperativ i början av förra seklet. Det utbredda matfusket i städerna var dock inte det enda Anna Whitlock engagerade sig i. Kvinnlig rösträtt, olika sociala frågor och inte minst folkbildning är områden där hon kom att göra betydande insatser. Följ med till Jakobsbergsgatan 6!
Genom att starta konsumentföreningen Svenska Hem ville Anna Whitlock ändra på matfusket i landet. Tanken var inte bara att sälja bra mat, även undervisning och konsumentupplysning blev en viktig del. I början blev det kvinnliga matkooperativet kraftigt motarbetat av de redan etablerade handlarna, men Svenska Hem blev snart mycket uppskattat av sin målgrupp – det var ju kvinnorna som skötte inköpen av livsmedel till hemmen. Efter några år var de Stockholms största konsumentförening med ett flertal butiker.
Inläst och skriven av Centrum för Näringslivshistorias arkivpedagog Anahi Davila Eriksson. Inspelad och klippt av Rita Feldman, våren 2023 på Centrum för Näringslivshistoria. Arrangör: Centrum för Näringslivshistoria.
Det här är en del av en serie – lyssna på fler poddar här >>
Rösträttsaktivister samlade i Whitlockska samskolans bibliotek på Eriksbergsgatan, troligen under förberedelserna till kvinnornas fredssöndag 1915. På bilden sitter Anna Whitlock vid bordets kortända.
Jakobsbergsgatan 6, Svenska Hem
Vi står på Jakobsbergsgatan 6 på Östermalm i Stockholm. Och det var här som skolpionjären till lika kvinnorättskämpen Anna Whitlock startar den kvinnliga konsumentföreningen Svenska Hem 1905. Och på denna plats öppnades den första butiken under stort tumult. Men varför blev det en så stor uppståndelse?
För att förstå detta måste vi förstå en kvinnas situation under denna period. För att efter att Näringsfrihetsreformen 1864 klubbades igenom, den som nu lät varje man och ogift kvinna eller änka starta egen näringsverksamhet, så innebar detta i praktiken att kvinnorna stöttes bort och motarbetades inom mansdominerade branscher. Kvinnorna motarbetades och fick inte ta plats i den offentliga sektorn vilket betydde att de öppnade egna verksamheter. Kvinnorna öppnade vårdinrättningar, skolor, hotell, restauranger, pensionat och handelsföretag.
Ett exempel är reformpedagogen och den flitiga entreprenören Anna Whitlock som redan i slutet på 1870-talet hade grundat en samskola, där pojkar och flickor undervisades, men nu ville ge sig in i varuhandeln då hon var trött på matfusket som rådde.
Under den här tiden packade man om möglig mat om och såldes dåligt kött. Den här bristfälliga hanteringen av livsmedel ledde till att baciller och sjukdomar spreds, vilket främst drabbade de fattiga. Genom att starta konsumentföreningen Svenska Hem ville Anna ändra på detta. Tanken var inte bara att röja den dåliga livsmedelshygienen och sälja bra mat utan även undervisa och att ge konsumentupplysning.
Och när Svenska Hem öppnade sin första butik här på Jakobsbergsgatan blev den utfryst av Stockholms Specerihandlareförening som startade krig mot verksamheten. Trots detta växte rörelsen och blev Sveriges på sin tid största konsumentförening med ett flertal butiker.
Detta var ju en verksamhet som inte bara startats av en kvinna – det var även bara kvinnor som fick bli medlemmar i föreningen och handla i dess butiker. Och bland medlemmarna hittar vi stora namn som Selma Lagerlöf, Ellen Key, Elin Wägner, Anna Branting och Karolina Widerström. Som mest fick Föreningen över 3000 medlemmar.
När Svenska Hem 1917 uppgick i den nybildade Stockholms Konsumentförening såg dess föreståndare Albin Johansson, sedermera legendarisk KF-chef, snabbt till att utplåna alla spår av Svenska Hem. Eller ”Hemska Sven”, som han kallade kooperativet.
Men året därpå fick Anna Whitlock revansch då hon belönades med den kungliga medaljen Illis Quorum för sina fantastiska insatser.
Dela med dig av dina tankar