De svenska industrisnillena och deras uppfinningar tillhör de mest kända inslagen i det svenska näringslivets utveckling. Många beskrivningar av det svenska näringslivets historia handlar nästan enbart om just detta. Därför är det lätt att missuppfatta vad ekonomisk utveckling handlar om. Visst är tekniska uppfinningar viktiga. Men näringslivshistoria är mycket mer än teknikhistoria.
Många företagsframgångar bygger på helt andra saker än tekniska innovationer, till exempel marknadsföring, arbetsorganisation, ledarskap och försäljningskanaler. Det finns också många exempel på att en uppfinning inte leder till någon industriell utveckling. Det kan bero på att uppfinnaren saknar intresse eller förmåga för entreprenörskap, på att det inte finns någon lämplig entreprenör i omgivningen eller på regelsystemen och attityderna i samhället. För att en uppfinning ska leda till utveckling fordras alltid att det finns en entreprenör.
Entreprenör eller uppfinnare
Belysande exempel på sambandet mellan teknisk nydaning och entreprenörskap är Gustaf de Laval (lysande uppfinnare men en mindre bra företagare) och Alfred Nobel (framgångsrik både som uppfinnare och företagare).
Tre exempel från senare decennier på företagare som har nått stora framgångar genom renodlat entreprenörskap snarare än uppfinningar är Ingvar Kamprad som startade Ikea i Älmhult 1943, Erling Persson som startade den första Hennes-butiken i Västerås 1947 och Per-Olof Ahl som började sälja kappor till vrakpris i en källarlokal i Göteborg 1953, vilket blev starten för Kapp-Ahl.
Det gemensamma för Kamprad, Persson och Ahl var att de utvecklade nya rationella distributionsmetoder enligt principen låga kostnader + snabb omsättning = lågt pris + god lönsamhet. Dessa företag har, liksom övrig handel, hela tiden utvecklat allt effektivare logistiska lösningar. (Logistik = organisering av transporter och andra materialflöden så att varor finns på rätt plats vid rätt tillfälle.)
Dela med dig av dina tankar