Från hjälpmedel till mode

Redan före de gamla grekerna visste människor att synen kunde förbättras om ljuset bröts genom vatten. I dag utgör glasögon en miljardindustri och är en modeaccessoar som går att köpa hos såväl optiker som varuhus.

Glasögonen är en uråldrig produkt, som under de senaste 50 åren upplevt en revolution, både tekniskt och konsumtionsmässigt: från ett hjälpmedel för svagsynta till en högteknologisk modeindustri. Även företagsmässigt har branschen genomgått en strukturförvandling utan like.

Munk gjorde de första glasögonen

Vem som ska ha äran för själva uppfinningen är oklart. Flera personers samlade innovationskraft har samverkat över tid. Första gången något som liknar glasögon nämns är i egyptiska hieroglyfer 800 f Kr. Den romerske filosofen Seneca tipsar om att små bokstäver förstoras om man tittar på dem genom en glasglob fylld med vatten. Den arabiske vetenskapsmannen Ibn al-Haytham (965–1040) lade bergskristaller, »lässtenar«, direkt på text för att förstora bokstäverna.

Men om någon ska nämnas så får det bli den italienske munken Alessandro di Spina. Han anses av många ha tillverkat de första glasögonen kring 1285. Då bestod de av en lins med ett handtag. Sedan satte man ytterligare en lins på andra sidan och handtaget klämdes fast på näsan. Två skalmar som förankrade glasögonen bakom öronen kom inte förrän på 1730-talet.

Ibland användes halvädelstenen beryll och därifrån kommer benämningen brillor. Liksom ordet förbryllad, eftersom en fördom om glasögonbärare var att de var tankspridda och lite förvirrade personer. En annan fördom sa att det var glasögonen som gjorde användaren läskunnig.

Även i dag kan glasögon användas för att spela på fördomar om att dess bärare har speciella egenskaper. I perioder har glasögonbärare ansetts töntiga och tråkiga, men de senaste decennierna har de snarare använts för att signalera att en person är smart och intellektuell. När boktryckarkonsten slog igenom på 1400-talet ökade läskunnigheten och därmed marknaden för glasögon. Florens blev ett glasögoncentrum och Italien är än i dag glasögonlandet nr 1. Ytterligare en milstolpe är 1780 när Benjamin Franklin, amerikansk politiker tillika uppfinnare, konstruerade bifokala glasögon genom att sätta ihop en halv lins för översynthet med en halv för närsynthet, föregångaren till dagens progressiva glasögon.

Under 1700-talet blev glasögon också allt vanligare förekommande hos fler än samhällseliten.

Fröding som nybliven student 1879. Foto: Anna Ollson/Värmlands Museum. Överst t.h.: Omstridde medborgarrättskämpen Malcolm X i sina karaktäristiska glasögon. Foto: Ed Ford/Library of Congress. T.v.: Elton John. Foto: Georges Biard/ Wikimedia Commons (CC BY-SA).

Färre och större bolag

Glasögon var ett hantverk. Men som allt annat industrialiserades branschen under 1900-talet. Samtidigt har tillverkningen av både glas och bågar konsoliderats till allt färre och större bolag de senaste 50 åren. Ett tydligt exempel är dagens globala jätteföretag, EssilorLuxottica.

1899 var det världsutställning i Paris. Där prisades företaget som 1972 kom att bli optikjätten, Essilor. 1959 lanserade bolaget både det första plastglaset och det första progressiva glaset, Varilux, som sedan dess varit bolagets premiumglas.

1961 startade 26-årige Leonardo Del Vecchio en liten verkstad som han kallade Luxottica i norra Italien och 1971 lanserade de en egen glasögonkollektion. 1988 startade de designsamarbeten med de främsta modeskaparna – först ut är Giorgio Armani – och satte därmed den dominerande modetrenden inom hela industrin. 1990 börsnoterades bolaget och började köpa upp märken som Vougue och klassiska Ray-Ban.

Under 1960-talet blev glasögon en allt vanligare syn i
modereportage. Foto: UPI/TT.

2018 fusionerades de båda företagen till Essilor Luxottica, med ett aktievärde på cirka 53 miljarder euro och 150 000 anställda. 2019 var omsättningen 17,4 miljarder euro och rörelseresultatet 2,8 miljarder. De blev världsledande på både bågar och glas och förra året tog koncernen sig in även på återförsäljarmarknaden med förvärvet av optikkedjan Grand Vision.

Avancerad teknik

Trots att bågarnas utseende ofta fått mer fokus hos kunderna är glasögon en avancerad teknisk verksamhet. De senaste femton åren har teknologin i glas och slipning, liksom synundersökningar, tagit stora språng. Från 1990-talet blev progressiva glas allt bättre. Då kom också de fotokromatiska glasen, som mörknar i solljus. Samtidigt lanserades kontaktlinser på bred front, men de är fortfarande ett komplement snarare än en konkurrent till glasögon.

Runt 2006 tog den nya tekniska »skräddarsyperioden« fart. Teknikutvecklingen gav möjligheter att slipa glasen allt mer utifrån de behov bäraren hade, vilket i sin tur triggade forskningen inom synundersökningar. 2019 lanserades ett instrument med en flytande lins som tar in många fler parametrar än det som tidigare varit möjligt, till exempel ögats lutning och därmed vinkel till glaset. Med den blir kvartsstegen i glasögonrecepten ett minne blott. Man kan jämföra det med att gå från ett piano, med en ton per tangent, till en violin där fingrarna glider över strängarna.

Glasögonbärande kändisar som förebilder

Att glasögon gått från hjälpmedel till cool accessoar kan vi till stor del tacka tv och kändisar för. När kända personer visade sig med glasögon offentligt i tv, blev det allt mer accepterat, berättar Jan-Erik Larsson, optiker som just pensionerat sig efter att ha drivit Wasa Optik i Göteborg i drygt 30 år.

– Det pratades till exempel lyriskt om Christina Hansegård-bågen på 1970-talet, minns han.

Christina Hansegård var tv-journalist på 1960-talet. Likadant blev de runda glasögon som Peps Persson och Mikael Wiehe hade, populära i vänsterkretsar och i miljörörelsen.

– Sedan skrattades det åt dem 1984, men när Armani gjorde en sådan båge i slutet av 80-talet, då slog den igenom bland rika tonåringar.

Överst t.v.: Åsa Vikström driver City Optik i Stockholm och skriver trendrapporter i tidningen Optik. Foto: City Optik. Överst t.h.: Jan-Erik Larsson på Wasa Optik i Göteborg menar att kändisar som visat upp sig med glasögon har gjort att intresset för glasögon som ett mode ökat. Foto: Peter Nilsson/Ateljé Marie Fotostudio AB. Nederst t.v.: Prinsessan Christina är en av alla offentliga personer som förknippas med sina glasögon. Foto: Örebro Kuriren/Örebro Läns Museum. Nederst t.h.: Glasögonen Polaris av Gunilla Pontén, tillverkade i ett samarbete med Synsam 2005. Ur Svensk Forms arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria

Hela 1990-talet blev ett modeskaparnas glasögonrace. I dag, när det är anonyma designers på storföretag som ritar märkesbågarna, har det konceptet till viss del urvattnats. Nu är det snarare specialiserade glasögondesigners som är det exklusiva, som svenska Oscar Magnusson, vars mamma Christina, tidigare prinsessa, länge var en stilbildande glasögonikon.

Glasögonmodet är långsamt, det går i femtonårscykler, säger Åsa Vikström. Hon är optiker och driver butiken Cityoptik i Stockholm, men har också bloggat om glasögon sedan 2008 och skriver ibland trendrapporter i branschtidningen Optik.

– Nuförtiden har man glasögon som en modeaccessoar som förstärker en look eller uttrycker en personlighet. Det har gradvis blivit vanligare att ha flera par för olika användningsområden, men framför allt för att kunna ha olika stilar, säger hon.

Samtidigt som läsglasögon för mer eller mindre tillfälligt bruk kan köpas i allt från matbutiker till apotek och tobakshandlare, har H&M börjat sälja glasögon helt utan styrka, precis som sjalar, halsband och andra accessoarer.

Modet har växlat från stort och runt på 1970- och 80-talen, sedan lite mer kantiga former, mindre och rektangulärt på 1990-talet och tidigt 2000-tal kom det runda tillbaka igen.

– Nu går det upp i storlek igen, säger Åsa Vikström och visar hur bågen höjer sig över näsroten och ögonbrynslinjen.

En annan aktuell trend är färgade glas, tonade i svagt rosa, rökgrått, blått, grönt. Även fotokromatiska kommer tillbaka nu när kvaliteten på dem ökat. Men har människor råd med en hel glasögongarderob?

– Man tar sig råd. Glasögonen sitter mitt i ansiktet. Du har dem ofta 16 timmar på ett dygn, säger Åsa Vikström och jämför med skor, också en dyr produkt som folk har flera par för olika användningsområden och stilar.

Trenden med fler par glasögon drivs också av butiksledet, inte minst av lågpriskedjorna som ofta erbjuder tre till priset av två. För precis som den globala tillverkningen har genomgått en enorm konsolidering har detsamma skett i det lokala detaljistledet.

1968 startade Synsam, men fram till slutet av 1980-talet var det som regel en eller flera optiker som drev en egen butik där bågar valdes, glas slipades och monterades. Under 1990talet växte lågpriskedjor fram. I dag är Synoptik och Specsavers, som en gång var uppstickare, etablerade aktörer. I stället finns nya uppstickare som till exempel Smarteyes. Och nu är kedjorna de dominerande aktörerna. De enskilda butikerna behöver hitta sin egen nisch; egna bågar, egen glasverkstad och olika typer av tjänster. Kanske kan 3D-printning av bågar bli en sådan tjänst i framtiden, funderar Åsa Vikström.

– Jag tror det skräddarsydda kommer att öka, säger hon.

De hajpade google-glasögonen som lades i malpåse för fem år sedan nådde aldrig konsumentmarknaden. Men internet har bidragit till ökade marknadsföringsmöjligheter även för mindre butiker och märken. En stark och aktuell trend, precis som i övriga samhället, är däremot hållbarhet. Det har drivit fram en ny specialisering: reparatörer. Många optikbutiker skickar sina kunders glasögon på lagning, men det finns också företag som vänder sig direkt till konsument med erbjudande om avancerad laserlagning.

Sammantaget kan man se i statistiken att glasögonbranschen i Sverige växer. En bidragande orsak till det är att i snitt var fjärde svensk behöver glasögon och allt fler jobbar allt mer med ögonen hängande vid en stor eller liten skärm.

– Synkraven i samhället har ökat, konstaterar Åsa Vikström.

Under 1980-talet skulle bågarna vara stora, något som kommit tillbaka i modet nu. Foto: DPA/Hartmut Reeh.

Ur Företagshistoria 2020:4

Text: Ulrika Fjällborg, frilansjournalist som gillar att skriva om samhällsutveckling, ledarskap och innovationer.

Dela med dig av dina tankar