Göran Fredrik Göransson

Under andra halvan av 1800-talet inträffade den mest genomgripande förändringen av järnhanteringen sedan medeltiden. Näringen förvandlades från hantverk till storindustri.

Viktiga förutsättningar var dels utvecklingen av götstålsprocesser (bessemer-, martin- och thomasprocesserna), dels avregleringen av bergshanteringen som gjorde det möjligt för driftiga entreprenörer att bedriva en nydanande verksamhet.

En av de viktigaste händelserna i den utvecklingen inträffade 1858 vid Edske masugn i Gästrikland. Där blev Göran Fredrik Göransson (1819-1900) först i världen med att få bessemermetoden att fungera i praktiken. Stålpriset minskade till en fjärdedel och metoden fick snabb spridning över världen. Göransson var som grosshandlare i Gävle även engagerad inom varv, sjöfart, järnvägar och industrier. Han ägde Högbo bruk, där Edske masugn ingick.

Henry Bessemer lyckades inledningsvis inte få sin metod att fungera och Göransson hade under ett besök i Storbritannien 1857, i syfte att diskutera stångjärns- och plankaffärer, förvärvat en femtedel av det svenska patentet för bessemermetoden. Efter stora svårigheter lyckades han alltså framställa en duglig bessemergöt.

Bessemerblåsning vid Edsken, c.a. 1860. (Jernkontorets bildsamling)  Göran Fredrik Göransson
Bild . Bessemerblåsning vid Edsken, c.a. 1860.
Bild 2. Göran Fredrik Göransson.

Sandvik

År 1861 grundades Högbo Stål & Jernwerk med Göransson som disponent. Till följd av att en affärspartner konkursade, gjorde även järnverket konkurs 1866. Verksamheten kunde dock återstartas 1868 under namnet Sandvikens Jernverk, vilket i dag är det internationellt framgångsrika verkstadsföretaget Sandvik.

Sandvikens Jernverk blev i flera avseenden mönsterbildande för svensk industri. Företaget inriktade sig tidigt på förädlade nischprodukter. Under Henrik Göranssons ledning (son till G.F. Göransson) kom företaget att bygga upp en egen säljorganisation i stället för att, som tidigare hade varit brukligt, överlåta detta till handelshusen. Järnverket blev, tack vare Henriks dotter Sigrid, som 1907-37 var inspektris för verkets sociala inrättningar, ett föredöme när det gäller välfärdsåtgärder för de anställda.

Sandviken, Martinverket. (Jernkontorets bildsamling)  Sigrid Göransson
Bild 3. Sandviken, Martinverket.
Bild 4. Sigrid Göransson.

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.

Cookies för annonsmätning

För att kunna erbjuda bättre service och upplevelse placerar vi cookies för att kunna anpassa marknadsföring till dig. Ett annat syfte med denna behandling är att kunna marknadsföra produkter eller tjänster till dig, ge anpassade erbjudanden eller marknadsföra och ge rekommendationer kring nya koncept utifrån vad du har köpt tidigare.

Cookies för personlig annonsmätning

För att kunna visa relevant reklam placerar vi cookies för att anpassa innehållet för dig

Cookies för anpassade annonser

För att visa relevanta och personliga annonser placerar vi cookies för att tillhandahålla unika erbjudanden som är skräddarsydda efter din användardata