Greta och Gösta Nilsson, Polarbröd (1972)

Polarbröd, Sveriges tredje största producent av matbröd, är ett familjeägt bageriföretag som Greta och Gösta Nilsson grundade 1972 och deras barnbarn idag driver vidare. Basen för verksamheten ligger kvar i norrbottniska Älvsbyn – där släktens bagerirötter går hela fem generationer tillbaka.

– – –
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
– – –

Polarbröd grundades som bolag 1972 av Greta och Gösta Nilsson – men företagets rötter går hela vägen tillbaka till 1879. Då reste bagaren Johan Nilsson från Göteborg runt i södra Norrbotten, träffade sitt livs kärlek Hilda och slog sig ner i Älvsbyn vid Pite älv.

Detta var i början av Sveriges industrialisering och nya samhällen växte upp vid de industrier och järnvägar som byggdes. Johan började baka bröd till invånarna, inte minst till de många rallarna som arbetade vid järnvägarna och kraftverken som byggdes i Norrbotten.

Men när byggena var färdiga flyttade rallarna vidare och affärerna gick sämre för Johan. Han lyckades ändå hålla liv i verksamheten och ta hand om den familj som Hilda och han skapade. När sonen Frans Gustav var gammal nog tog han 1912 över bageriet, trots att det var i uselt ekonomiskt skick. Han höll det levande bland annat genom att utveckla en variant av den lokala tunna rågkakan som bakades. Han kallade den Tioöreskakan eftersom det var priset han tog för. (En timlön för en arbetare på den tiden var ungefär 30 öre.) Frans Gustav höll liv i bageriet i Älvsbyn i hela sitt yrkesliv men när han var 78 år la han ned det.

Johan Nilsson, den vandrande bagaren. Bildkälla: Polarbröd.

Men bagerikunskapen – och intresset – gick i arv. För alla Frans Gustavs fem söner blev precis som far och farfar bagare. Den näst yngste av dem, Gösta Nilsson, började på 1950-talet driva kafé i stan tillsammans med sin hustru Greta. De valde även att ta upp produktionen av Tioöreskakan igen, men nu under namnet Älvsbykakan.

Det stora genombrottet kom när Greta utvecklade kakan till ett färdigt smörgåskoncept som hon kallade Rågstrut – ett bröd med smör och renkött som veks ihop till en ”klämma” och frystes in för att snabbt kunna tinas och serveras. Greta beskrev det senare: ”Min man bakade stora runda rågkakor som jag smörade på baksidan och delade i fyra delar. Sedan la jag dit en skiva renkött och vek ihop dem till en renklämma. La jag dit en skiva ost blev det en ostklämma”

Klämman blev snabbt populärt lokalt och 1972 startade Gösta och Greta Nilsson ett bageri speciellt för rågkakan som användes för klämman. Men man hade större planer för brödet än att bara sälja lokalt. Margareta Jonsson, som är dotter till Gösta och Greta Nilsson och som senare skulle ta över verksamheten, berättar:

Mamma var visionären. Brödet skulle ut i Sverige och världen. Hon insåg att i Sverige fanns kunderna i Mälardalen.

Greta bestämde även att brödet skulle förknippas med Norrland i stort, och inte specifikt med Norrbotten. Landskapets namn hade i början av 1970-talet inte så positiv klang, bland annat efter den stora gruvarbetarstrejken som ägde rum 1969–1970. Brödet fick därför namnet Polarkaka och bolaget fick namnet Polarbageriet AB, senare namnändrat till Polarbröd AB, med en ren framför en solnedgång som symbol.

Nu drev Gösta och Greta både kaféverksamhet och bageri. Greta la sitt huvudfokus på att sprida Polarkakan. Hon sålde brödet till närliggande orter via bussar och med hjälp av springpojkar. Dessutom marknadsförde man företagets varor – i princip Polarbrödet och Renklämman – med stor framgång på mässor och varuhus runt om i landet. Redan efter tre år stod företaget inför ett vägval: antingen satsa större för att kunna möta efterfrågan eller börja dra ned på marknadsföringen. Gösta och Greta valde att satsa på att bygga ett modernt storbageri, mycket tack vare att deras tre döttrar och två svärsöner var villiga att ta över det nya bageriet.

År 1975 har renklämman slagit igenom stort. Nu såldes 2,2 miljoner klämmor. Mycket av försäljningen skedde till flygbolaget SAS, som serverade Renklämman på alla sina flyglinjer.

Greta släppte så småningom sin ägarandel så att endast Gösta och deras tre döttrar stod kvar som ägare. När Gösta fyllde 65 år gjorde även han sig av med sin del och barnen stod som ensamma ägare.

För dottern Margareta blev syskonens övertagande en anledning att flytta hem till Älvsbyn. Hon hade utbildat sig till psykolog och bodde i Umeå med sin man Kjell men flyttade nu hem och gick kurser i företagsekonomi. Hon blev företagets kamrer och sedan vd i Polarbröds försäljningsbolag. Hon arbetade även med personalfrågor. I bageriet gick de nu från tvåskift till treskift – och det bakades bröd nästan dygnet runt. Allt var nytt och förutsättningarna ändrades hela tiden i form av nya lagar, moms- och semesterregler osv. Hon beskriver den tiden som att det var ”learning by doing”.

Elisabet och Greta Nilsson demonstrerar Polar Sandwich på Norrlandcenter 1971. Bildkälla: Polarbröd.

”Från början fattade vi inte ens att det krävdes att man skulle ha styrelsemöten i ett aktiebolag. Och budgeten… Det var Utvecklingsfonden, det som idag heter Almi, som påpekade att vi måste ha en ordentlig budget att arbeta efter,” berättar hon.

Margareta beskriver tiden som att det var ”spännande att få ihop allt” men att de var nära att gå i konkurs några gånger. När ägastrukturen ändrades lånade företaget över 8 miljoner, fast det bara omsatte 3,5 miljoner kronor. Pengarna fick de från Norrlandsfonden, Almi och Handelsbanken som gick in och hjälpte till. Nu hade Polarbröd blivit en viktig del av Älvsbyn och även en stor lokal arbetsgivare. Men det krävdes regionalpolitiska beslut och lånen förutsatte personlig borgen.

”Vi var överens i familjen om att vi skulle satsa och sa att ’går det inte har vi i alla fall försökt’”, berättar Margareta.

När finansieringen var tryggad började Margaretas man Kjell utveckla tekniken inom företaget. Det första han konstruerade var en snittare som delade brödkakan, sedan en vikare så att tillverkningen blev effektivare, och antalet enformiga moment blev färre. Lagren datoriserades, liksom doseringsapparater i bageriet för att degen alltid skulle bli likadan. De insåg att om företaget skulle överleva måste de ligga i framkant på dessa områden. Bolaget expanderade genom att köpa andra bagerier, Omnebröd i Kramfors och Genebröd i Bredbyn utanför Örnsköldsvik.

Bildkälla: Polarbröd.

De satsade även på export. Norge och Frankrike började sälja Polarbröds produkter och i Finland startades ett dotterbolag. Detta lades dock ned efter att Sverige gick med i EU 1995, tullar mellan länder försvann och det blev lättare att transportera till Europa från fabriken i Älvsbyn. När affärerna gick som bäst försökte de sig även på att bredda tillverkningen till andra typer av bröd, men insåg snabbt att det fanns en viss överetablering av konventionellt matbröd.

Gösta dog 1996, och Greta dog tjugo år senare, 2016, 95 år gammal.

”Jag tror att pappa skulle ha varit nöjd med den här utvecklingen. Mamma hade nog inte varit helt nöjd, hon skulle ha velat se en större exportsatsning. Vår egen resa från 3,5 miljoner kronor till 800 miljoner i omsättning hade vi dock aldrig kunnat drömma om. Men turen har föregåtts av en hel del hårt arbete. Och det har aldrig varit långtråkigt,” säger Margareta Jonsson.

Vad hände sedan?

Idag är det tredje generationen av kvinnliga entreprenörer som driver verksamheten framåt. Karin Bodin, Margaretas dotter och Gretas dotterdotter, är vd för den koncern som utöver bagerier även innehåller ett distributionsbolag och ett eget energibolag med fem vindkraftverk. Karin Bodins syster Anna Borgeryd, som var en viktig del av bolaget både som ägare och i rollen som chefsstrateg, gick bort 2019, 49 år gammal. Det innebär att Karin är den enskilt största ägaren, men två syskonbarn samt en moster och två kusiner är delägare. Farfar Frans Gustavs bageri finns kvar och fungerar nu som Polarbröds eget museum.

Den 23 augusti 2020 drabbades Polarbröd av en katastrof: hela bageriet i Älvsbyn brann ned. Branden innebar ett fruktansvärt slag, både för företaget och orten i sig eftersom många i Älvsbyn antingen jobbade där eller hade jobbat där. Bageriet hade under åren inneburit arbetslivsintroduktion för hundratals ungdomar. Produktionen fick till stor del flyttas till bageriet i Bredbyn (bageriet i Kramfors hade sålts 2018). Återuppbyggnaden av bageriet i Älvsbyn startade en kort tid efter branden – och våren 2022 kunde man officiellt inviga en ny fabrik, som nu kommer byggas ut i flera etapper.

– – –

Text: Sara Johansson, redaktör, Centrum för Näringslivshistoria

– – –
Denna text ingår i ”ENTREPRENÖRER UNDER 150 ÅR”, ett samarbetsprojekt med IVA ENTREPRENÖRSAKADEMIN.
– – –

Mer att läsa:

Dela med dig av dina tankar

2 svar till “Greta och Gösta Nilsson, Polarbröd (1972)”

  1. Hejsan. Bra jobbat men den här uppgiften behöver nog räknas om, eller?

    Gösta dog 1996, och Greta dog tio år senare, 2016, 95 år gammal.

    Det borde stå 20 år senare.

    Hälsningar

    LE Lundberg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *