Guld värt i coronatider

»Nu går det väl bra för er på Pantbanken.« Så har det låtit hela våren när jag har träffat människor och talat om det aldrig sinande ämnet corona och dess effekter. Fler måste väl låna på pantbanker när det är sämre tider, tänker man. Men verkligheten har varit den motsatta.

Precis som många andra branscher har vi haft en ordentlig dipp under våren. Det följer samma mönster som många tidigare kriser. När det blir oro i världen blir man försiktig med konsumtion och behovet att låna minskar. Det såg vi exempelvis vid finanskrisen 2008. Kollapsen i Lehman Brothers och oron på finansmarknaden gjorde att många tvekade inför den planerade köksrenoveringen och bilköpet trots att den egna ekonomin kanske inte alls kom att påverkas.

Pandemin har, förutom den ekonomiska oron, också inneburit att man stannat mer hemma och därmed minskat sin konsumtion. En sväng på krogen, spontaninköp på vägen från jobbet eller köp av en resa har uteblivit. Den sociala distanseringen har medfört att man varken velat eller kunnat ta sig till en pantbank för att pantsätta sin värdesak. I april minskade antalet lämnade lån hos Pantbanken med trettiofem procent och i maj med tjugo procent jämfört med samma månader föregående år.

Ivar Kreuger omkring 1930 vid sitt skrivbord på Svenska Tändsticks AB:s huvudkontor, det s.k. Tändstickspalatset. Bildkälla: Wikimedia Commons.

De flesta som går till Pantbanken, närmare nittio procent, hämtar tillbaka sina panter. Bara drygt tio procent förfaller och försäljs på auktion. När tiderna blir kärvare blir kunderna försiktiga. Man håller i slantarna och vill inte gärna ta lån. Man sparar hellre än spenderar. Det är inget nytt. När jag tittar i gamla årsredovisningar – Pantbanken har 154 år på nacken – ser jag samma trend återkomma. Ekonomisk kris innebär färre lån. Så såg det ut vid Kreugerkraschen 1932, vid upptakten till andra världskriget och vid finanskriserna på 1990-talet och 2000-talet.

Det som däremot är nytt jämfört med tidigare kriser är de enorma stimulanser som många länder, inklusive Sverige, snabbt öser över marknaden. De så kallade kvantitativa lättnaderna som ska stimulera ekonomin leder till att guldet, den enda valutan där kvantitativa lättnader inte är möjlig, stiger i värde. Eller ur guldets perspektiv – papperspengarna blir mindre värda i förhållande till guldpengar. Guldet är den vanligaste panten som kunder lämnar som säkerhet hos Pantbanken, vilket gör att man nu kan låna mer pengar på sitt gamla guldsmycke än tidigare.

Pantbanken Sverige har värderat och belånat guld och andra ädelmetaller sedan 1866. Bild och text: Pantbanken Sverige.

Men coronakrisens ansikte ändras mycket snabbt. Från vårens historiska minskning av utlåningen har kunderna återvänt i takt med att konsumtion och människors rörlighet ökat. Under sommaren har utlåningen återvänt till normala nivåer. Till detta har också kommit att försäljningen hos Pantbanken har ökat. Permitteringsstöd och andra statliga åtgärder tillsammans med sommarens hemester innebär att människor har mer pengar att spendera. När man inte kan åka på semester unnar man sig i stället ett smycke, en klocka eller kanske en tavla. Faktum är att Pantbanken aldrig sålt så mycket som denna sommar.

Nu går vi mot höst och vinter, och ingen vet riktigt vad som väntar oss framöver. Ekonomiskt kommer säkert spåren av krisen bestå under en tid. Men med en flertusenårig affärsmodell och ett 154-årigt företag kommer Pantbanken säkert att klara även denna kris.

Peter Sundström, VD Pantbanken Sverige. Foto: Toby Maudsley.

Ur Företagshistoria 2020:3

Text: Peter Sundström, VD för Pantbanken Sverige

Dela med dig av dina tankar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *